Holismer och reduktionismer

Holismen handlar i princip om att se all verklighet som en helhet (inte en delhet). Positivismen (som är den naturvetenskapliga förståelsens centrum och metod) handlar om att se - eller ...

Av: Carsten Palmer Schale | 13 maj, 2011
Essäer

Vårt lilla, lilla samhällsbygge

Häromdagen upplevde jag en skräckfilm. Åtminstone kändes det så när jag gick i iskylan mot kiosken för att se om den var öppen. Jag hade lånat min pojkväns mobiltelefon som ...

Av: Jessica Johansson | 10 december, 2012
Jessica Johansson

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | 09 februari, 2009
Utopiska geografier

Ingen konst för taxar

 Olle Bærtlings Asamk, förslag till skulptur på Sergels torg, Stockholm, 1961. Ej genomförd. Skalenligt fotomontage av Albin Dahlström/Moderna Museet. Ingen konst för taxar – Carlsund och Baertling i storformat Det är en ...

Av: Ulf Stenberg | 27 november, 2007
Kulturreportage

Vad är en Högskola och hur är dess Demokratiska ansvar?



John Dewey Bild Wikipedia

Enligt Dewey är den i första hand enligt definition; ”en social institution” och utbildning en social process. Skolan är en form av socialt liv dit alla krafter bör koncentreras. Krafter som bör samverka när det gäller att delge studenterna vårt sociala arv och låta dem använda egen energi för social utveckling tillsammans i rummet. Vi som lärare och utbildare får därmed också rollen att förmedla en social funktion av att föra ut hur man samarbetar mellan kön, religion, etnicitet, generation och att lägga grunden för den demokrati som ger alla möjlighet att skapa ett gott och rättvist liv. Det ger demokratibegreppet närvaro inom högskolan och en tydlighet i vår sociala uppgift som lärare att förhindra mobbing av ovanstående och andra skillnader. Vi ska som lärare förstå och bejaka mångfalden, där alla skall ha demokratisk rätt till sig själv. Alla studenter är välkomna till högskolan och utbildning måste betraktas som en demokratisk rättighet där den viktigaste uppgiften för högskolan är att forma eleverna till demokratiska medmänniskor och medborgare. Utbildningen skapar också en ekonomi att stå på i livet. Dewey skriver också att ”den bästa och mest djupgående moraliska fostran är just den man får genom att tvingas till att gå in i ändamålsenliga relationer med andra”. Han ser också att arbete kan förenas med tänkande, vilket för oss in i det livslånga lärandet och det empiriska i förening med det teoretiska där jag som lärare är med och formar, vilket reser krav på våra förmågor. Läraren skall vara en i gruppen och genom bättre erfarenhet ge räd och tips i den pedagogiska vardagen och inte avbryta lärandet utan hjälpa fram studenten då den egna erfarenheten och kunskapen inte räcker ända fram. Dock är det ändå så att studenterna får klara sig i de uppgifter de ständigt får att lösa och därigenom kan de genom att lyckas få möjlighet att öka sitt självförtroende och växa samman socialt. Genom att handleda och ge frihet och större ansvar kan studenterna succesivt utvecklas till ökad självförtroende. I interaktionen med andra studenter växer också den sociala förmågan och möjliggör den ökade förmågan att samspela och medarbeta.

En viktig grund är att kunna samverka och medarbeta med alla och konstruktivt föra lärande och uppgift framåt. Det betyder att kunna koppla samman teoretiska studier med praktiskt arbete och att då utveckla egenskaperna att bli duktig i sitt yrke. Det gör det viktigt att få studenterna att gå framåt i sin utveckling och därför utveckla mätpunkter för att kunna mäta av om studenterna stagnerar och inte utvecklas på rätt sätt. För att möjliggöra detta skall lärarna se till att ge rätt förutsättningar i form av miljö, utrustning och närhet till handledning. Helt enkelt att vara tillgänglig då behovet uppstår och kunna ge konkret handledning. Alla utvecklas inte heller lika utan vissa studenter kräver mer än andra och det är nödvändigt att vara lyhörd även för små signaler från någon. Vissa studenter kräver mer och vissa studenter kräver mindre och det gäller att få med alla och hålla ihop gruppen av studenter. De skiftande sociala och kulturella bakgrunderna kan naturligtvis bilda motkrafter då det skiljer i olika förutsättningar. Vissa studenter uppmuntras och har akademiskt skolade föräldrar medan andra inte. Det har också visat sig i studier att detta utgör en skillnad. Stöttningen och stimulansen hemifrån är viktig för ett gott resultat likaväl som vänner och miljö. Det är viktigt att bejaka studentens attityd och skapa ett intresse att med hjälp av erfarenheter göra framsteg i sitt lärande. Ett också fortgående arbete där studentens egna erfarenheter finns med i lärandeprocessen. Det är viktigt att studenterna får mål som är realistiska i förhållande till vad som är rimligt utifrån förmåga. Att lägga inlärandeambitionens ribba på rätt nivå utifrån studenterna.

Dewey anser att studenterna;”… tvingas in i en passiv och receptiv roll”. Det innebär att studenterna inte får följa sina egna förutsättningar. Utan tilltvingas en situation man inte är i stånd till att ta som sin. Erfarenheter och mognadsgrad tillåter inte det och istället skapas konfliktar och motkrafter. Det är viktigt att studenten får förståelse för helhet och de begrepp som ämnet står för. Här måste läraren väcka en lust och utveckla det klimat i rummet som får studenten intresserad och känner meningsfullhet. Att möjliggöra energier där studentens förmåga och intresse utvecklas. I det individuella arbetet men också i övrigt bör studenten ges möjlighet att i kraft av sin erfarenhet få göra det hon/han tror sig om vara rätt. Lärarens arbete blir då att korrigera när studenten divergerar från målet. Det är nödvändigt att ständigt visa på möjligheten att studenten kan skapa föreställningar och utvecklingsbara begrepp i lärandet. Det ökande intresset visar på den växande förmågan och det skvallrar också om fortsatta framsteg i lärandet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Dewey ser utbildning som en grundläggande metod för sociala framsteg och reformer. Även högskolan blir till en viktig arena att utveckla social interaktion och demokrati. Läraren får det övergripande ansvaret att utveckla samhällsmedborgare och världsmedborgare genom utbildning, social dynamik och träning. Lärandet får en ytterligare dimension genom att uppgiften att utveckla studenten till kollega och arbetskamrat blir en del i hela lärandet. Det gör också lärandet mer aktivt och engagerat där inte alla alltid räcker till utan där lärarkollegor därför måste samarbeta och lösa knutar. Mönster i svårigheter gör också att problem som uppstår ofta är gemensamma och där flera i kollegiet kan vara behövda. Det innebär social utveckling både för studenten och för inblandade lärare. Möjliggör man social utveckling får man också som resultat social utveckling hos studenten och genom att bli sedd, behövd och efterfrågad utvecklas också studentens självförtroende och denne får lättare för anpassning och en social anpassning och bli en bra arbetskamrat. Samhället kan formulera sina mål i utbildningen och behöver inte utveckla demokratin genom lagar och paragrafer. Denna utbildning kan utvecklas så bred och attrahera så många som möjligt och på det sättet kan man undvika att sociala problem uppstår. Sedan är det också så att om mänga har utbildning och ett arbete som ger lön så löses också många sociala problem. Sedan är det ju också viktigt att vi som lärare lyckas förmedla demokratibegreppet och får fler examinerade att känna sig som nyttiga medborgare i ett fritt land. Därigenom kan alla leva ett fritt liv utan auktoritära ledare eller konflikter och med engagerade och konstruktiva debatter och med åsiktsfrihet.

I denna fria värld har alla en uppgift att sköta, ett arbete att gå till med en utbildning som möjliggör lön och därmed att kunna realisera inre drömmar. Vissa är arbetsgivare och andra är arbetstagare i ett samspel som möjliggörs av den utbildning och de sociala lärprocesser man tränat sig i inför livet. Alla har en roll och ett självförverkligande som skapar starka demokratiska individer med ett självförtroende. Genom historian kan vi också se en starkt förändrad lärarroll bort ifrån auktoritet och kunskapsbank mot att vara en medaktör och inneha en uppgift som en i gruppen att luta sig mot. En person som kan skapa ett intresse-väckande klimat och hela tiden finnas med i lärandeprocessen genom att uppmuntra och styra lärandet. Det är en svår uppgift som också kräver speciella kunskaper hos läraren som ökad lyhördhet, mognad och med en förmåga att skapa gott klimat och intresse i rummet. Det bygger på en attityd och inställning till rollen som lärare. Och till en förståelse av kraften i bygget av det sociala samspelet som lägger grunden till demokrati. Motkrafterna utgörs av dålig utbildning, arbetslöshet och utanförskap men även av att vissa grupper inte bejakar demokrati utan tycker att det är för slappt och gör som de själva vill. Det senare är dock inte vanligt på högskolenivå men kan vara svårt att förmedla på lägre nivå. Det är dock viktigt att gå in i högskolan med grundläggande förståelse för demokratibegreppet och därmed ha en adekvat bild av sina medmänniskor. Skolan ger också tentor med poäng, betyg och feed-back men bör också i allt större grad mäta av hur studenten klarar av att samarbeta och agera med gemenskap i gruppen för att konstruktivt lösa lärandeproblem. Att i högskolans kollektiv få lära att sträva mot samma mål och att efter avlutad uppgift knyta vänskap att fortsätta med ute i samhällets arbets- och vardagsliv är ett viktigt sätt att bygga vår demokrati. Naturligtvis är det nödvändigt att bevara högskolans uppgift att vara en träning i lärandet mot att utveckla demokratin. En morgondagens skola där honnörsorden omformuleras i praktisk handling och där teoretiska kunskaper såväl som praktiska kunskaper har ett likavärde och där läraren har en aktiv mentorroll som hjälper studenten framåt. En förhoppning är att studenten kan söka sin väg i livet och att få möjlighet att realisera sina intressen i en yrkesroll och därmed få vara en demokratisk kugge i samhället. Därför ska vi som högskolelärare bli bättre på att utbilda studenter till rätt kunskapsnivå så att alla känner studenter är delaktiga i vårt demokratiska samhällsbygge. Vår uppgift blir att utveckla och stärka demokratin som ytterst är att betrakta som färskvara som kontinuerligt måste vårdas, det innebär att vi lärare vårdar med utbildning och tar tillvara alla de mångkulturella utgångspunkter som därmed skapar en gemensam kraft av social välfärd och demokrati i vårt samhälle. Det skall vara en mänsklig rättighet att hitta rätt med sig själv och få använda sina färdigheter i adekvat utbildning och med hjälp av osjälvisk lärarkraft.

K-G Svanström, Högskolepedagogik

Källor

Burman, Anders, Erfarenhet som uppfostran, konst som erfarenhet, Stockholm 2007,

Utbildning & Demokrati vol 16, Nr1. 95-108

Dewey, John, Experience & Education, New York: Youchstone, 1997 [1938]).

Dewey, John Demokrati och utbildning, övers. Nils Sjödén(Göteborg:

Daidalos, 2005 [1916]).

Dewey, John Art as experience, New York: Perigee, 2005 [second ed.] [1934]).

 

Ur arkivet

view_module reorder

Från Spider till ARCIV

TEMA VÄSTERBOTTEN Sedan snart tio år tillbaka finns det i Västerbotten ett spännande projekt vars huvudsakliga syfte kan sägas vara att göra det möjligt för kulturarbetare att försörja sig på ...

Av: Gregor Flakierski | Kulturreportage | 07 februari, 2008

Birgitta Trotzig

Birgitta Trotzig: Sveriges Dostojevskij

Det finns inte många svenska författare som på en och samma gång förmått tränga in i människans vitaste vita och svartaste svarta; i hennes djupaste ljusdunkla skikt; i hennes levande ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 08 mars, 2017

Beatrice Månsdotter

Glödande skymningsljus

”Jag har sett det här förut.” Han kisar med ögonen. ”Tusentals gånger i mina drömmar. Det är som om jag redan har varit här.” ”Mmm.” Hon nickar och följer med ...

Av: Beatrice Månsdotter | Gästkrönikör | 28 december, 2016

Fragment av surrogatpyret VIII

Fragment av surrogatpyret VIII Å då tänkte ja så här, lite lomrut, mens ja skwompande tjasa upp på bron i den sjuka stanken från dom nyflådda hudarna å pissrååtan å ja ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 20 november, 2007

Universum

Då Oden mötte Mefistofeles

Jag upplever i den norröna mytologin en enorm melankoli. Den norröna mytologin är ett drama, en pågående kris, en gudomlig tragedi. För gudarna är otillräckliga, men det är inte bara ...

Av: Eirik Storesund | Agora - filosofiska essäer | 07 oktober, 2015

Hans Evert René.Tre dikter från Majorca

SOLEN VÄRMER SJÄLENS TRASOR     Solen värmer själens trasor.   De vänder sig om i inre kyla, för att återfå en andning: näring av tång och aska.   Sol bländar avsiktligt snett.   Havet lägger ändå stranden tillrätta med gyllenbruna trådar, helt ...

Av: Hans Evert Renerius | Utopiska geografier | 09 december, 2013

Melker Garay. Foto: Niclas Kindahl

Litterära artefakter

Hur lätt är det inte att betrakta sina litterära artefakter med en viss misströstan? Hur lätt är det inte att känna missmod ögonblicket efter att man har lagt ner sin ...

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 13 april, 2015

Utopia

Utopier, drömmar om idealsamhällen, finns beskrivna alltsedan Platons Staten och Thomas Moores Utopia. Genom tiderna har också många försökt översätta drömmarna till verklighet. Radikala kristna har baserat utopiska samhällsbyggen på urkristendomens ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 13 juli, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.