Var bärsärken en shaman?

  Myten om de gamla bärsärkarna kan än idag sägas vara högst levande. Forskarna har dock länge tvistat om vilka dessa elitkrigare egentligen var. Medan vissa menar att de bör ...

Av: Thomas Jonsson | 08 mars, 2010
Essäer om religionen

Familjeförvecklingar kring en hund

 För många år sedan deltog jag i en ambitiöst upplagd fortbildningskurs om aktuell brittisk litteratur. Det var på University of Surrey i Guildford, någon timme med tåg sydväst om London.  Två ...

Av: Ivo Holmqvist | 19 augusti, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Det förlorade paradiset Om Marcel Prousts incestuösa madeleinekakor

Insvept i klädbylten sittande i sin mentala krypta i den korkvadderade sängkammaren arbetar den sjuke Marcel Proust nätterna igenom med sitt mästerverk. Sönderhostad av en tuberkulös hosta, drogad av tunga ...

Av: Benny Holmberg | 26 juli, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Narcissus pseudo-Narcissus på sankt Görans trädgård

För det första, snål spar och fan tar, det vill säga om man blir fast eller vill låta måla bilen. Ville inte betala parkeringsavgift som vanligt, så åkte till gratisstället ...

Av: Stefan Hammarèn | 15 juni, 2014
Stefan Hammarén

Vad är en Högskola och hur är dess Demokratiska ansvar?



John Dewey Bild Wikipedia

Enligt Dewey är den i första hand enligt definition; ”en social institution” och utbildning en social process. Skolan är en form av socialt liv dit alla krafter bör koncentreras. Krafter som bör samverka när det gäller att delge studenterna vårt sociala arv och låta dem använda egen energi för social utveckling tillsammans i rummet. Vi som lärare och utbildare får därmed också rollen att förmedla en social funktion av att föra ut hur man samarbetar mellan kön, religion, etnicitet, generation och att lägga grunden för den demokrati som ger alla möjlighet att skapa ett gott och rättvist liv. Det ger demokratibegreppet närvaro inom högskolan och en tydlighet i vår sociala uppgift som lärare att förhindra mobbing av ovanstående och andra skillnader. Vi ska som lärare förstå och bejaka mångfalden, där alla skall ha demokratisk rätt till sig själv. Alla studenter är välkomna till högskolan och utbildning måste betraktas som en demokratisk rättighet där den viktigaste uppgiften för högskolan är att forma eleverna till demokratiska medmänniskor och medborgare. Utbildningen skapar också en ekonomi att stå på i livet. Dewey skriver också att ”den bästa och mest djupgående moraliska fostran är just den man får genom att tvingas till att gå in i ändamålsenliga relationer med andra”. Han ser också att arbete kan förenas med tänkande, vilket för oss in i det livslånga lärandet och det empiriska i förening med det teoretiska där jag som lärare är med och formar, vilket reser krav på våra förmågor. Läraren skall vara en i gruppen och genom bättre erfarenhet ge räd och tips i den pedagogiska vardagen och inte avbryta lärandet utan hjälpa fram studenten då den egna erfarenheten och kunskapen inte räcker ända fram. Dock är det ändå så att studenterna får klara sig i de uppgifter de ständigt får att lösa och därigenom kan de genom att lyckas få möjlighet att öka sitt självförtroende och växa samman socialt. Genom att handleda och ge frihet och större ansvar kan studenterna succesivt utvecklas till ökad självförtroende. I interaktionen med andra studenter växer också den sociala förmågan och möjliggör den ökade förmågan att samspela och medarbeta.

En viktig grund är att kunna samverka och medarbeta med alla och konstruktivt föra lärande och uppgift framåt. Det betyder att kunna koppla samman teoretiska studier med praktiskt arbete och att då utveckla egenskaperna att bli duktig i sitt yrke. Det gör det viktigt att få studenterna att gå framåt i sin utveckling och därför utveckla mätpunkter för att kunna mäta av om studenterna stagnerar och inte utvecklas på rätt sätt. För att möjliggöra detta skall lärarna se till att ge rätt förutsättningar i form av miljö, utrustning och närhet till handledning. Helt enkelt att vara tillgänglig då behovet uppstår och kunna ge konkret handledning. Alla utvecklas inte heller lika utan vissa studenter kräver mer än andra och det är nödvändigt att vara lyhörd även för små signaler från någon. Vissa studenter kräver mer och vissa studenter kräver mindre och det gäller att få med alla och hålla ihop gruppen av studenter. De skiftande sociala och kulturella bakgrunderna kan naturligtvis bilda motkrafter då det skiljer i olika förutsättningar. Vissa studenter uppmuntras och har akademiskt skolade föräldrar medan andra inte. Det har också visat sig i studier att detta utgör en skillnad. Stöttningen och stimulansen hemifrån är viktig för ett gott resultat likaväl som vänner och miljö. Det är viktigt att bejaka studentens attityd och skapa ett intresse att med hjälp av erfarenheter göra framsteg i sitt lärande. Ett också fortgående arbete där studentens egna erfarenheter finns med i lärandeprocessen. Det är viktigt att studenterna får mål som är realistiska i förhållande till vad som är rimligt utifrån förmåga. Att lägga inlärandeambitionens ribba på rätt nivå utifrån studenterna.

Dewey anser att studenterna;”… tvingas in i en passiv och receptiv roll”. Det innebär att studenterna inte får följa sina egna förutsättningar. Utan tilltvingas en situation man inte är i stånd till att ta som sin. Erfarenheter och mognadsgrad tillåter inte det och istället skapas konfliktar och motkrafter. Det är viktigt att studenten får förståelse för helhet och de begrepp som ämnet står för. Här måste läraren väcka en lust och utveckla det klimat i rummet som får studenten intresserad och känner meningsfullhet. Att möjliggöra energier där studentens förmåga och intresse utvecklas. I det individuella arbetet men också i övrigt bör studenten ges möjlighet att i kraft av sin erfarenhet få göra det hon/han tror sig om vara rätt. Lärarens arbete blir då att korrigera när studenten divergerar från målet. Det är nödvändigt att ständigt visa på möjligheten att studenten kan skapa föreställningar och utvecklingsbara begrepp i lärandet. Det ökande intresset visar på den växande förmågan och det skvallrar också om fortsatta framsteg i lärandet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Dewey ser utbildning som en grundläggande metod för sociala framsteg och reformer. Även högskolan blir till en viktig arena att utveckla social interaktion och demokrati. Läraren får det övergripande ansvaret att utveckla samhällsmedborgare och världsmedborgare genom utbildning, social dynamik och träning. Lärandet får en ytterligare dimension genom att uppgiften att utveckla studenten till kollega och arbetskamrat blir en del i hela lärandet. Det gör också lärandet mer aktivt och engagerat där inte alla alltid räcker till utan där lärarkollegor därför måste samarbeta och lösa knutar. Mönster i svårigheter gör också att problem som uppstår ofta är gemensamma och där flera i kollegiet kan vara behövda. Det innebär social utveckling både för studenten och för inblandade lärare. Möjliggör man social utveckling får man också som resultat social utveckling hos studenten och genom att bli sedd, behövd och efterfrågad utvecklas också studentens självförtroende och denne får lättare för anpassning och en social anpassning och bli en bra arbetskamrat. Samhället kan formulera sina mål i utbildningen och behöver inte utveckla demokratin genom lagar och paragrafer. Denna utbildning kan utvecklas så bred och attrahera så många som möjligt och på det sättet kan man undvika att sociala problem uppstår. Sedan är det också så att om mänga har utbildning och ett arbete som ger lön så löses också många sociala problem. Sedan är det ju också viktigt att vi som lärare lyckas förmedla demokratibegreppet och får fler examinerade att känna sig som nyttiga medborgare i ett fritt land. Därigenom kan alla leva ett fritt liv utan auktoritära ledare eller konflikter och med engagerade och konstruktiva debatter och med åsiktsfrihet.

I denna fria värld har alla en uppgift att sköta, ett arbete att gå till med en utbildning som möjliggör lön och därmed att kunna realisera inre drömmar. Vissa är arbetsgivare och andra är arbetstagare i ett samspel som möjliggörs av den utbildning och de sociala lärprocesser man tränat sig i inför livet. Alla har en roll och ett självförverkligande som skapar starka demokratiska individer med ett självförtroende. Genom historian kan vi också se en starkt förändrad lärarroll bort ifrån auktoritet och kunskapsbank mot att vara en medaktör och inneha en uppgift som en i gruppen att luta sig mot. En person som kan skapa ett intresse-väckande klimat och hela tiden finnas med i lärandeprocessen genom att uppmuntra och styra lärandet. Det är en svår uppgift som också kräver speciella kunskaper hos läraren som ökad lyhördhet, mognad och med en förmåga att skapa gott klimat och intresse i rummet. Det bygger på en attityd och inställning till rollen som lärare. Och till en förståelse av kraften i bygget av det sociala samspelet som lägger grunden till demokrati. Motkrafterna utgörs av dålig utbildning, arbetslöshet och utanförskap men även av att vissa grupper inte bejakar demokrati utan tycker att det är för slappt och gör som de själva vill. Det senare är dock inte vanligt på högskolenivå men kan vara svårt att förmedla på lägre nivå. Det är dock viktigt att gå in i högskolan med grundläggande förståelse för demokratibegreppet och därmed ha en adekvat bild av sina medmänniskor. Skolan ger också tentor med poäng, betyg och feed-back men bör också i allt större grad mäta av hur studenten klarar av att samarbeta och agera med gemenskap i gruppen för att konstruktivt lösa lärandeproblem. Att i högskolans kollektiv få lära att sträva mot samma mål och att efter avlutad uppgift knyta vänskap att fortsätta med ute i samhällets arbets- och vardagsliv är ett viktigt sätt att bygga vår demokrati. Naturligtvis är det nödvändigt att bevara högskolans uppgift att vara en träning i lärandet mot att utveckla demokratin. En morgondagens skola där honnörsorden omformuleras i praktisk handling och där teoretiska kunskaper såväl som praktiska kunskaper har ett likavärde och där läraren har en aktiv mentorroll som hjälper studenten framåt. En förhoppning är att studenten kan söka sin väg i livet och att få möjlighet att realisera sina intressen i en yrkesroll och därmed få vara en demokratisk kugge i samhället. Därför ska vi som högskolelärare bli bättre på att utbilda studenter till rätt kunskapsnivå så att alla känner studenter är delaktiga i vårt demokratiska samhällsbygge. Vår uppgift blir att utveckla och stärka demokratin som ytterst är att betrakta som färskvara som kontinuerligt måste vårdas, det innebär att vi lärare vårdar med utbildning och tar tillvara alla de mångkulturella utgångspunkter som därmed skapar en gemensam kraft av social välfärd och demokrati i vårt samhälle. Det skall vara en mänsklig rättighet att hitta rätt med sig själv och få använda sina färdigheter i adekvat utbildning och med hjälp av osjälvisk lärarkraft.

K-G Svanström, Högskolepedagogik

Källor

Burman, Anders, Erfarenhet som uppfostran, konst som erfarenhet, Stockholm 2007,

Utbildning & Demokrati vol 16, Nr1. 95-108

Dewey, John, Experience & Education, New York: Youchstone, 1997 [1938]).

Dewey, John Demokrati och utbildning, övers. Nils Sjödén(Göteborg:

Daidalos, 2005 [1916]).

Dewey, John Art as experience, New York: Perigee, 2005 [second ed.] [1934]).

 

Ur arkivet

view_module reorder

Två av senhöstens mäktigaste kulturupplevelser i Stockholm: Almqvist respektive Strindberg – på Forum…

 25-årsjubilerande Forum, som drivs av Jean-Claude Arnault och Katarina Frostenson och som utgör ett av Stockholms mest spännande kulturställen, bjöd nyligen på en helafton med tema C J L Almqvist ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 01 december, 2014

Anna Berg och den svenska naivismen

Modernismen som konstriktning speglar en dynamisk tid präglad av industrialismen och det moderna livets framfart. Synen på verkligheten förändras i början av 1900-talet inte minst genom alla tekniska innovationer som ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 15 december, 2013

Likt alvsmederna och dvärgamästarna från svunna tider

Med tanke på att den sista filmen i Hobbittrilogin just haft premiär, passar en återblick till sommarens Medeltidsvecka och då speciellt föredraget med Peter Lyon bra. Peter Lyon är numera en ...

Av: Jessika Ahlström & Alexander Sanchez | Kulturreportage | 27 december, 2014

Älskade trädgårdar! - Nu blommar det i bokhyllan!

Det finns många sätt att uppleva trädgårdar på. Att arbeta i en trädgård (egen eller andras). Att laga mat från trädgården – och att äta ute. Att skapa en egen ...

Av: Belinda Graham | Essäer om samhället | 29 maj, 2013

Född till liv – Vigd åt död

TEMA FINLAND Ett sekel sedan ”ett ljus tänt i livets fördumningsanstalt”; släckt i förtid av meningslöshet. Krossad av tomheten i de förlorade idealen, begraven i totalitarismens gapande och rullande stupiditet ...

Av: Oliver Parland | Litteraturens porträtt | 09 juni, 2008

Loserförfattarfabriken III

Ny sen årstid på loserförfattarfabriken. Den varma tredjedelslängre sommarén av få ord förbyttes till höstens meningslösa tystnad först. Loserförfattarna hade för det mesta glömt sin första iver att skriva enahanda ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 11 augusti, 2011

Kvinna, 1969. Foto: Anne Edelstam

Det sprakar av färger på Waldemarsudde

Vardagslivets poesi kallas utställningen (t.o.m 4 juni 2017) med verk av den spanske surrealisten Joan Miró - en av 1900-talets mest uppmärksammade konstnärer. Besökaren möter skulpturer, tavlor och affischer med ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 03 mars, 2017

Från feministiskt ramaskri till ungdomspjäser

Robert Fux som Gert van der Graaf i pjäsen Fans. Foto: Christian Hagward Från feministiskt ramaskri till ungdomspjäser På Orionteaterns varietéscen kan vad som helst hända. Här blandas världskända artister med ...

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 18 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.