Carsten Palmer Schale – Jag föddes som tillhörighet

Jag, Carsten Palmer Schale, är i huvudsak sociolog och socialpsykolog, men har också grundläggande kompetens inom naturvetenskap och humaniora. Jag har vidare varit forskare i ett 10-tal länder, bl. a ...

Av: Carsten Palmer Schale | 04 mars, 2013
Utopiska geografier

Eyvind Johnson

Hellre nytta än nöje

”Den amerikanska demokratin bryts ner i den mån den finns, tidningarna och det fria ordet undertrycks, alla vallöften (…) bryts, och en våg av förräderi, korruption, angivelser och personliga hämndeakter ...

Av: Ivo Holmqvist | 26 juni, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Dostojevskij i fängelse. Foto: Wkipedia

Fjodor Dostojevskij - den karnevaliska formens mästare

Jag är tillbaka med min femte essä om Dostojevskijs litterära universum och denna gång med utgångspunkt på det framväxande polyfona – genom den ”sokratiska dialogen” – i Dostojevskijs poetik och ...

Av: Göran af Gröning | 27 november, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Drömmen är tingets isolering

Spiegel: noch nie hat man wissend beschrieben, was ihr in euerem Wesen seid. (Rilke)

Av: Gilda Melodia | 10 maj, 2017
Gilda Melodia

Den ständige sökaren - Erland Lagerroth



Erland Lageroth En av Lunds mesta tänkare och sökare, Erland Lagerroth, lutar sig ingalunda tillbaka och säger sig ha funnit det han söker.

– Men jag har kommit långt i mitt sökande, säger han och ser rätt så belåten ut.

Vid 87 års ålder planerar han nu sin tjugonde bok. Hans ­nittonde kom i vintras.

Under årens lopp har det stormat en del kring Erland Lagerroth som lämnade studierna av romaner på 80-talet och fann en ny världsbild via naturvetenskapen. En världsbild som väckt mothugg inom den traditionella vetenskapen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I vintras, på själva födelsedagen, kom hans nittonde bok ”Att leva som människa på jorden”. En recensent beskrev honom då som ”en djärv tänkare som inte låter begränsa sig”. Dessförinnan har han fått många utmärkelser och priser, några mer anmärkningsvärda än andra som exempelvis ”Årets förvillare” för ”en ytligt mystifierande attityd till naturvetenskapen”. Men han har också fått ”Gleerupska priset” och ”Sökarens klokpris”.

Erland Lagerroths karriär började helt okontroversiellt med Selma Lagerlöf som han disputerade på i slutet av 50-talet. Det gjorde även hustru Ulla-Britta som han gifte sig med för 63 år sedan – för övrigt det bästa han gjort i livet, säger han. – En sådan kvinna – både vacker och begåvad!

De har sina arbetsrum på varsin våning i det stora gula huset mitt emot Botaniska trädgården som de bott i sedan 60-talet. Erland Lagerroth visar in i sitt rum på bottenplanet. Det är fyllt av böcker från tak till golv i väggfasta hyllor.

– Det är originalhyllorna. Huset som är jämngammalt med mig byggdes av Gustaf Aulén, och här är även Max von Sydow uppvuxen, informerar han medan han slår sig ner bakom det gedigna skrivbordet där han tillbringar de flesta av dagens timmar.

De senaste tio böckerna har handlat om hans nya världsbild som nobelpristagaren i kemi, Ilya Prigogine, med sin lära om självorganiserande system, bidragit till. Erland Lagerroth menar att världen organiserar sig själv genom mängder av samband och processer som organiserar delar till helheter som fungerar inom den ram som villkoren på jorden sätter.

– Så får vi en holistisk vetenskap om rörliga system av materia och energi som virveln, vädret, ekologiska system, växter, djur, människor och samhällen.

Erland Lagerroth säger sig inte ha lämnat vetenskapen – bara den gamla typen av vetenskap som enligt honom kan få människan att uppfattas som bara kemiska ämnen och atomer.

– Ett fatalt felslut, säger han. Vi är alla underverk!

Under drygt tre decennier var Erland Lagerroth lärare och forskare, som docent och lektor, vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund. Han har gjort många resor och varit en aktiv föreläsare på flera universitet runt om i världen. För några år sedan gick han igenom en stor hjärtoperation, och efter en lunginflammation härom året reser han inte längre.

– Men vi reser genom teven, och lär oss mycket genom den, säger han och är glad över att han mår så mycket bättre i år än förra året.

Det blir en rask promenad runt Botan varje morgon före frukost och i år var han också med och lyssnade på föreläsningar under humanistdagarna.

– Jag har varit lyckosam i livet, och är glad och nöjd över det jag fått vara med om.

Via nätbokhandeln Amazon kan han beställa böcker relaterade till sina egna och andra som han är intresserad av. Detta ger honom ny inspiration och just nu är det Wild av författarinnan Jay Griffiths som upptar mycket av hans tid. Dessemellan tänker han på sin nya bok.

– Jag har precis hittat namnet på den – ”Att tänka annorlunda”, säger Erland Lagerroth, inte helt överraskande.

 

Text och foto: Maria Lindh
Läs mer om Erland Lageroth på hans hemsida www.lagerroth.com

 publicerat i LUM (Lunds universitets magasin) 5/2012

Ur arkivet

view_module reorder
Kalkmålning i Sofiakatedralen från 1000-talet. Den visar Ingegerds och Jaroslavs döttrar.

Sveriges främmande och okända helgon – S:ta Anna av Novgorod

Den Heliga Birgitta (1303-1373) är Sveriges och Nordens mest kända helgon, helgonförklarad 1391 och även utnämnd till särskilt skyddshelgon över Europa. Under nuvarande år, 2016, kommer ännu en svensk kvinna ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 01 april, 2017

Søren Kierkegaard 200 år den 5 maj 2013

Det är 200 år sedan Søren Kierkegaard föddes den 5 maj 1813 och hans verk är i hög grad aktuella idag. Idéerna, konflikterna och existensmöjligheterna som framträder i hans skrifter ...

Av: Ingmar Simonsson | Agora - filosofiska essäer | 05 maj, 2013

Bangladesh

Inga Olofson – försök till ett äreminne. Och en kram

En kvinna skrev till mig. Det är många år sedan nu, och det handlade om Indien. Hon hade läst mina artiklar om, bl.a., möten med Indira Gandhi, resor i landet ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 21 april, 2017

Den 14 juli firar jag med pannkakstårta och Burgundsenap

Det finns vissa datum som är fastetsade i mitt minne. Jag kan inte nämna alla här, men jag antar att många av dessa överensstämmer med de flesta människors minnesdagar i ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 juli, 2016

Barbro Hörberg och Barbara Helsingius är veteraner bland Nordens visartister.

Var finns de kvinnliga motsvarigheterna till Bellman, Taube och Vreeswijk?

Jag var nyligen utomlands och råkade av en slump höra en svensk säga; ”de största visartisterna i Sverige genom tiderna är Bellman, Taube och Vreeswijk”. Jag funderade lite kring just ...

Av: Sara Forslund | Musikens porträtt | 13 april, 2016

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 6

Avdelning, inåt marsch! Errorismen påverkar indirekt vårt sätt att interagera, hur vi beter oss mot varandra, resemönster, livsstilsval, etc. Errorismen har på en nivå medfört stora förändringar i samhället och kulturen ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 23 februari, 2011

Projekt Bok 19

Att leva som människa i denna värld eller Vetenskap-världsbild-sätt att tänka   Tacksam prisade han det ofattliga att det förunnades honom genomleva ett liv på jorden som människa. (Heidenstams ord på sin gravsten)  

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 05 november, 2011

Markisens skuggor

Markisens skuggor Tidningen Kulturens Bo I Cavefors ser i markis de Sades författarskap och  "blasfemi" en illa dold bön till Gud om nåd. Sades orgier är offerceremonier för att fira Varats ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om religionen | 01 mars, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.