Philip Tafdrup

Philip Tafdrup Jørgensen - en dansk Piraten

Ivo Holmqvist skriver om den danske författaren Philip Tafdrup Jørgensen, en av många marina hjältar i Danmark.

Av: Ivo Holmqvist | 16 november, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Regissör Elisabet Ljungar, Gabriel Souvanen (Jean-Martin Charcot) och Charlotta Larsson (Blanche Wittman) Foto: Göran Jarmar

En annalkande urpremiär: intervju med operaregissören Elisabet Ljungar

Norrlandsoperans uruppförande av den nyskrivna operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe och regisserad av Elisabet Ljungar, närmar sig. Amanda Lodding ringde upp Elisabet för en pratstund om ...

Av: Amanda Lodding | 24 september, 2014
Musikens porträtt

Katarina Hamilton och 14 Nobelpristagare i litteratur - Made in Sweden. Foto Graham.

Om lovprisade grodor, kvinnliga Nobelpristagare och att vara Nationalmuseums favoritdesigner

Katarina Hamilton är känd för att vara den enda "utifrån" som finns representerad på Nationalmuseum. Nationalmuseum säljer sina egna kort - och så Katarina Hamiltons! Hennes kvalitetsdesign Made in Sweden görs fortfarande i ...

Av: Belinda Graham | 28 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Domine ad adjuvante me festina

Ty du är vägen, sanningen och ljuset.

Av: Gilda Melodia | 07 juli, 2016
Gilda Melodia

Den ständige sökaren - Erland Lagerroth



Erland Lageroth En av Lunds mesta tänkare och sökare, Erland Lagerroth, lutar sig ingalunda tillbaka och säger sig ha funnit det han söker.

– Men jag har kommit långt i mitt sökande, säger han och ser rätt så belåten ut.

Vid 87 års ålder planerar han nu sin tjugonde bok. Hans ­nittonde kom i vintras.

Under årens lopp har det stormat en del kring Erland Lagerroth som lämnade studierna av romaner på 80-talet och fann en ny världsbild via naturvetenskapen. En världsbild som väckt mothugg inom den traditionella vetenskapen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I vintras, på själva födelsedagen, kom hans nittonde bok ”Att leva som människa på jorden”. En recensent beskrev honom då som ”en djärv tänkare som inte låter begränsa sig”. Dessförinnan har han fått många utmärkelser och priser, några mer anmärkningsvärda än andra som exempelvis ”Årets förvillare” för ”en ytligt mystifierande attityd till naturvetenskapen”. Men han har också fått ”Gleerupska priset” och ”Sökarens klokpris”.

Erland Lagerroths karriär började helt okontroversiellt med Selma Lagerlöf som han disputerade på i slutet av 50-talet. Det gjorde även hustru Ulla-Britta som han gifte sig med för 63 år sedan – för övrigt det bästa han gjort i livet, säger han. – En sådan kvinna – både vacker och begåvad!

De har sina arbetsrum på varsin våning i det stora gula huset mitt emot Botaniska trädgården som de bott i sedan 60-talet. Erland Lagerroth visar in i sitt rum på bottenplanet. Det är fyllt av böcker från tak till golv i väggfasta hyllor.

– Det är originalhyllorna. Huset som är jämngammalt med mig byggdes av Gustaf Aulén, och här är även Max von Sydow uppvuxen, informerar han medan han slår sig ner bakom det gedigna skrivbordet där han tillbringar de flesta av dagens timmar.

De senaste tio böckerna har handlat om hans nya världsbild som nobelpristagaren i kemi, Ilya Prigogine, med sin lära om självorganiserande system, bidragit till. Erland Lagerroth menar att världen organiserar sig själv genom mängder av samband och processer som organiserar delar till helheter som fungerar inom den ram som villkoren på jorden sätter.

– Så får vi en holistisk vetenskap om rörliga system av materia och energi som virveln, vädret, ekologiska system, växter, djur, människor och samhällen.

Erland Lagerroth säger sig inte ha lämnat vetenskapen – bara den gamla typen av vetenskap som enligt honom kan få människan att uppfattas som bara kemiska ämnen och atomer.

– Ett fatalt felslut, säger han. Vi är alla underverk!

Under drygt tre decennier var Erland Lagerroth lärare och forskare, som docent och lektor, vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund. Han har gjort många resor och varit en aktiv föreläsare på flera universitet runt om i världen. För några år sedan gick han igenom en stor hjärtoperation, och efter en lunginflammation härom året reser han inte längre.

– Men vi reser genom teven, och lär oss mycket genom den, säger han och är glad över att han mår så mycket bättre i år än förra året.

Det blir en rask promenad runt Botan varje morgon före frukost och i år var han också med och lyssnade på föreläsningar under humanistdagarna.

– Jag har varit lyckosam i livet, och är glad och nöjd över det jag fått vara med om.

Via nätbokhandeln Amazon kan han beställa böcker relaterade till sina egna och andra som han är intresserad av. Detta ger honom ny inspiration och just nu är det Wild av författarinnan Jay Griffiths som upptar mycket av hans tid. Dessemellan tänker han på sin nya bok.

– Jag har precis hittat namnet på den – ”Att tänka annorlunda”, säger Erland Lagerroth, inte helt överraskande.

 

Text och foto: Maria Lindh
Läs mer om Erland Lageroth på hans hemsida www.lagerroth.com

 publicerat i LUM (Lunds universitets magasin) 5/2012

Ur arkivet

view_module reorder

POETRY SLAM - folklighet eller elitism?

POETRY SLAM - folklighet eller elitism? Poesi - ett artificiellt språk från de finlitterära salongerna, eller ett ärligare sätt att uttrycka sig på, ett medel för att spräcka barriärerna och säga ...

Av: Elin Bengtsson | Kulturreportage | 09 februari, 2007

Michael Mandiberg, From Aaaaa! To ZZZap! på Denny Gallery i New York (2015)

Skriv ut hela internet!

Tänk att ha hela Wikipedia i sin bokhylla. Förr i tiden hade varje bildat hem ett uppslagsverk i bokhyllan. Det kunde vara Bonniers Familjelexikon, Bra Böckers Lexikon eller Nationalencyklopedin. Idag ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 21 juli, 2015

Om förväntningar och böcker

Oftast börjar upptäckten av ett författarskap med att jag läser en bok av personen ifråga, gillar boken och blir nyfiken på mer. Antingen har jag blivit rekommenderad boken av någon ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 05 juni, 2012

Claus Beck-Nielsen - En identitet

Den nionde oktober år 2010 begravde den danske författaren och performancekonstnären Claus Beck-Nielsen sig själv. Närmare bestämt var det hans identitet som begravdes och det skedde under värdiga former och ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om samhället | 29 oktober, 2010

Dokusåpan och döden

I dagarnas Big Brother-diskussioner kan man påminnas om två brittiska tv-dramer på temat. Den första av de båda, The Year of the Sex Olympics, sändes 1968 inom ramarna för BBC2:s ...

Av: Charlotte Wiberg | Essäer om film | 24 december, 2017

Dikter av Daniel Westerlund

Dikter av Daniel Westerlund vi var i dessa gående vi kom att nyktra till när dom som kallade nytt stoff kallade dom vi var i våra identiteter när vi samtidigt försökte solidifiera ...

Av: Daniel Westerlund | Utopiska geografier | 26 januari, 2007

Christopher Locke

Floppydiskar och hårddiskar som konst och miljöhot

Det är ett välkänt problem inom konsthistorien att kunna bevara all konst som görs i olika material. Och ju snabbare tekniken utvecklar sig, desto svårare blir det för konstrestaurerarna att ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 03 april, 2015

Moral og moralske verdier

Rent allment er det slik at folk som arbeider med moral og teorier om moral, er opptatt av at det gis et rimelig klart skille mellom moral på den ene ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 december, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.