8 000 tecken om Tornedalen

Skriv något om Tornedalen, sa han, Gregor Flakierski. Nästa nummer av Tidningen Kulturen ska handla om Norrbotten och vi vill att du skriver något om Tornedalen. Jag lovar att skriva ...

Av: Mona Mörtlund | 04 december, 2007
Kulturreportage

Avsked

Nästa gång jag tar bussen på den smala och ganska läbbiga vägen längs med bergväggen ner till Marina Grande från Anacapri är jag på väg hem. Jag får sällskap av ...

Av: Ulf Stenberg | 12 november, 2009
Gästkrönikör

Italienskt examensvimmel med Papa Francesco

Alldeles före Palmsöndagen var kulturens Per-Inge Planefors på Ellen Key-seminarium i Bologna. Fredagen och lördagen var arbetsdagar för seminariets deltagare. Temat för seminariet var Ellen Key – Creating a European ...

Av: Per-Inge Planefors | 28 mars, 2013
Gästkrönikör

De naiva konstnärerna och Alma Öhrström-Hjärtats målarinna

Efter sekelskiftet 1900 började man uppskatta en konst som tidigare missförståtts och föraktats, den primitiva och den naiva. Denna äktnaiva konst är skapad av självlärda, folkliga män och kvinnor som ...

Av: Lena Månsson | 10 februari, 2014
Konstens porträtt

Intervju med Kerstin Aronsson, förläggare på Styxx Fantasy



Kerstin Aronsson. Foto Ola KjelbyeStyxx Förlag är ett imprint under Kabusa Böcker helt hängivet åt utgivning av genrerna fantasy, skräck och science fiction. Då samtliga tre genrer är mycket populära i Sverige idag, både som tvspel, tvserier och litteratur kändes det på plats att titta närmre på Styxx. En liten intervju med dess förläggare, Kerstin Aronsson gav kött på benen.

Vad var det som fick Kabusa Böcker att starta Styxx Fantasy som ett imprint 2010?

- Beslutet att starta Styxx Fantasy var en kombination av övertygelsen att fantasy går en strålande framtid till mötes, Anna Henriksson (som arbetade på Kabusa Böcker och kan mycket om fantasy) och att det fanns en ledig plats för ett förlag helt inriktat på fantasy.

Är teamet som arbetar på Styxx unga i branschen, gamla rävar eller en blandning av båda?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- En blandning.

Styxx Fantasy skall vara inriktat på att ge ut fantasy, science fiction och skräck med alla dessa subgenrer som ingår. I dagsläget verkar science fiction ligga lågt i jämförelse med de andra genres. Vad beror det på då det finns en uppsjö av utomordentligt skickliga och berömda science fictionförfattare från både Storbritannien och USA, exempelvis Alistair Reynolds, Peter F Hamilton, Greg Bear och John Scalzi?

- Kristina Hårds Alba hann komma på Kabusa innan vi startade Styxx, vilket hade förändrat statistiken något. Det kommer ta lång tid att bygga en lista som täcker alla genrer/subgenrer och vi har heller inget krav på oss själva att fördela titlar rättvist mellan olika genrer. Vår ambition är att bidra till att fler kan läsa fantasy på svenska och i bästa fall vara med och utveckla utgivningen av fantasy i Sverige. Jag är övertygad om att de flesta som jag pratar med idag och som säger ”Nej, fantasy läser jag inte.” kommer ha ändrat sig om några år. Precis samma sak hörde jag till leda i början av 90-talet om deckare. Det gäller alltid att hitta sina egna favoritförfattare, det vet alla som har läst deckare med stor behållning under de senaste femton åren.

Fantasy har getts ut i relativt riklig mängd sedan 1987 då bland andra Äventyrsspel och Wahlströms började utgivningen av rena fantasyböcker. Under 1990-talet kom en riktig boom av fantasyböcker och i och med J.K.Rowlings succé med Harry Potter kan man definitivt säga att fantasy genren är stor i Sverige. Till skillnad från science fiction. När kommer den genren att slå lika stort som i Finland, ett annat nordiskt land med gedigen litteraturhistoria och mycket stor läskrets? Tar man in tvserieaspekten är ju flera av de populäraste som sänds i Sverige science fiction baserade, exempelvis: Flashforward, Lost, Falling Skies, Stargate Universe, Primeval för att nämna några. Ser man åt spelmarknaden är majoriteten av de som varit populärast under flera år ofta science fictionbaserade även de, så som Mass Effect, Halo, EVE online, Fallout, Half-Life, Alien v/s Predators med många flera exempel. Torde inte det betyda att många som följer dessa serier eller spelar sådana spel även läser science fiction? Eller beror science fiction torkan i bokbranschen på att majoriteten av läsarna föredrar att läsa dessa verk på originalspråk?

- Jag har tyvärr inget bra svar på din fråga.

Vilka olika subgenrer har ni representerade i dagsläget i er utgivning? Hur ser er definition av dessa genres ut, vad kännetecknar till exempel ”urban fantasy”?

- Jag vill helst inte ägna mig så mycket åt definitioner utan vill ge ut böcker som är spännande att läsa. Alla ska känna sig välkomna att möta berättelserna och frågeställningarna som fantasy bjuder in till. Sen är det klart att vi försöker beskriva våra böcker så att läsarna hittar fram till sina favoritböcker. Nene Ormes ”Udda verklighet” som var en av förlagets första titlar är en typisk urban fantasy, d.v.s. en fantasy där staden det utspelas i - Malmö i det här fallet - har en avgörande roll i berättelsen. Rachel Caines serie Vampyrerna i Morganville, är en low fantasy vampyrserie med lite romantik. Carrie Ryans serie kallar vi för zombieapokalyps, formellt sett är det en apokalyptisk science fiction, Gail Carrigers serie om Alexia Tarabotti är steampunk.

Hur sker urvalet av författare som blir översatta?

- Hittills har vi valt författare/serier från USA, men tanken är att introducera författare från andra språkområden. Den processen är lite svårare om det gäller språk vi själva inte läser (engelska, franska och de skandinaviska språken) eftersom vi blir beroende av lektörer och att läsa översättningar till andra språk. Redaktionen har kontakt med agenter/förlag runt om i världen och följer på lika sätt kommande utgivning.

Logo Styxx FörlagÖversättningen av utländska böcker är över lag mycket bra, hur görs valet av översättare?

- Vi väljer rutinerade översättare som kan genren och är noga med det redaktionella arbetet med översättningarna på förlaget.

Det är en stor del kvinnliga författare representerade i ert utbud, är det en tillfällighet eller ett medvetet val?

- Vi har valt flera kvinnliga författare med bra kvinnliga karaktärer, vilket tilltalar både Anna Henriksson och mig. Det är ingen tillfällighet. Men vi väljer inte författare efter kön, utan deras hjärna och skicklighet att skriva.

När det gäller inskickade manus och vilka av dessa som blir utvalda, hur ser er process ut där?

- Vi tar emot manus under viss månader, nästa gång i maj. Framöver planerar vi att arrangera manuspitchar och diskuterar i vilka sammanhang de skulle fungera bäst.

Det är väldigt estetiskt tilltalande omslag och bra kvalitet på pappret som böckerna trycks på. Av vilken betydelse är utseendet för er utgivning?

- Vi får jättemycket respons på böckernas snygga omslag och det svarta snittet (böckernas sidor är svarta i ytterkanten) som alla Styxx titlar har. Bra kvalitet på papper har jag alltid tyckt är viktigt i originalutgåvor, eftersom jag tycker att en bok i originalutgåva ska gå att läsa många år efter att den givits ut och inte falla sönder i gulnande pappersflagor. Självklart vill vi att det ska vara lätt att känna igen en ”Styxx-bok” så man kan hitta fler av förlagets författare om man hittat någon man gillar.

Vem eller vilka är drömförfattarna att få ge ut på Styxx? Vad är det som ger prefixet ”dröm” hos denne, är det språket, historierna eller karaktärerna som beskrivs?

- Jag kan inte säga det eftersom det måste tillhöra förlagets affärshemligheter vilka utländska författare vi följer och läser för att eventuellt ge ut. När det gäller svenska författare som kontaktar oss om eventuellt samarbete vet vi först när vi läser om det är ett manus vi drömt om. Och vad jag alltid drömmer om är att bli överraskad, att bli drabbad av ett manus genom att innehåll, form och språk tillsammans skapar en värld dit jag bjuds in och får uppleva händelser, möten och känslor jag annars inte fått vara med om.

Jessika Ahlström

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Operasångerskan Stella Scott, Byxavund? och Toner ur en garderob

Foto: Sophia Callmer Operasångerskan Stella Scott, Byxavund? och Toner ur en garderob Visste du att Tjajkovskij, Händel och Schubert var bögar? Och att hela den västerländska kulturhistorien myllrar av berömdheter med ...

Av: Felicia Konrad | Musikens porträtt | 30 oktober, 2007

Pierre Boulez. Foto: Rolf Haid Deutsche Presse-Agentur/MaxPPP.

Några öar i en klingande arkipelag

Pierre Boulez är död. Nya eller gamla paradigm har inte reducerat detta faktum till något betydelselöst. Hans musik finns kvar, hans gärning som dirigent och musikpolitisk kraft har upphört. Det ...

Av: Ulf Stenberg | Musikens porträtt | 11 januari, 2016

Om Sibelius andra symfoni

Baserat på minnesbilder av den kände Sibeliusbiografen, experten professor Erik Tavaststjernas föreläsningar, minne av partiturläsning, själva mitt hemland… För, för tillfället har jag varken tillgång till partitur, facklitteratur eller själva ...

Av: Oliver Parland | Essäer om musik | 04 oktober, 2014

Alfred Kubin - Die andere Seite, Verlagseinband der Erstausgabe von 1909

Om Alfred Kubins båda sidor

Konstnären Alfred Kubin är kanske lite bortglömd idag, men på sin tid var han i allra högsta grad förankrad i sin kulturella omgivning. Ivo Holmqvist porträtterar både konstnären och författarens ...

Av: Ivo Holmqvist | Konstens porträtt | 27 december, 2016

Ord som fötts ur tystnaden

Lämnar åter över en handfull av mina dikter, alla burna sina egna känslostormar. Dock, ligger alla avstånd nära i en växelverkan mellan subjekt/objekt, du som jag. Men låt mig först ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 23 oktober, 2016

Det där med matematik och kärlek

Det är väl det svåraste som finns, relationer, vilken typ av relation det än är. Vi är en massa av människor som ingår i diverse relationer med varandra, ibland förstår vi ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 24 augusti, 2014

Hur det gick för bakelsebagaren

Ett av fransk TV:s mest betittade program häromkvällen var ”Qui sera le prochain Grand Pâtissier?” som sändes i kanalen France 2 på bästa sändningstid. 2,4 miljoner bänkade sig framför TV:n ...

Av: Eva-Karin Josefson | Kulturreportage | 24 juni, 2014

Anette Edmark  Foto Anna Rystedt

Anette i underlandet

Kvällssolen lyser över Söders höjder en av de första riktiga vårdagarna och Anette Edmark håller öppet hus i sin verkstad. Hon har utställning i samband med att hon haft verkstaden ...

Av: Pernilla Andersson | Konstens porträtt | 19 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.