Paracelsus, en legend i folkmun

En knapp timmes promenad utanför Einsiedeln ligger ett typiskt schweiziskt hus med snedtak, det ligger i utkanten av en liten by, eller snarare är det bara en klunga med några få ...

Av: Crister Enander | 30 mars, 2009
Litteraturens porträtt

Speldjävulen eller underklassens Las Vegas

Enligt Statens Folkhälsoinstituts siffror spelade sjuttio procent av Sveriges befolkning om pengar under år 2008. Crister Enander om spelfeber, bingo, nätpoker och lotter. Nu har det hunnit gå rätt många år ...

Av: Crister Enander | 28 september, 2012
Essäer om samhället

Författarens vardag och litteraturens överlevnad

”Nej, för all del, käre unge man, tänk ej på att ge ut från trycket Edra dikter. Ni skulle endast bli utskrattad, så omogna äro de i alla afseenden – ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2015
Stefan Whilde

Jag lever hellre med tre kvinnor

Jag har mött en och annan kvinna i mitt liv. Mor svepte in mig i flera lager nankin och födde upp mig på bröstmjölk och sagostunder. Hon var den första ...

Av: Stefan Whilde | 02 juni, 2013
Stefan Whilde

Intervju med Kerstin Aronsson, förläggare på Styxx Fantasy



Kerstin Aronsson. Foto Ola KjelbyeStyxx Förlag är ett imprint under Kabusa Böcker helt hängivet åt utgivning av genrerna fantasy, skräck och science fiction. Då samtliga tre genrer är mycket populära i Sverige idag, både som tvspel, tvserier och litteratur kändes det på plats att titta närmre på Styxx. En liten intervju med dess förläggare, Kerstin Aronsson gav kött på benen.

Vad var det som fick Kabusa Böcker att starta Styxx Fantasy som ett imprint 2010?

- Beslutet att starta Styxx Fantasy var en kombination av övertygelsen att fantasy går en strålande framtid till mötes, Anna Henriksson (som arbetade på Kabusa Böcker och kan mycket om fantasy) och att det fanns en ledig plats för ett förlag helt inriktat på fantasy.

Är teamet som arbetar på Styxx unga i branschen, gamla rävar eller en blandning av båda?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- En blandning.

Styxx Fantasy skall vara inriktat på att ge ut fantasy, science fiction och skräck med alla dessa subgenrer som ingår. I dagsläget verkar science fiction ligga lågt i jämförelse med de andra genres. Vad beror det på då det finns en uppsjö av utomordentligt skickliga och berömda science fictionförfattare från både Storbritannien och USA, exempelvis Alistair Reynolds, Peter F Hamilton, Greg Bear och John Scalzi?

- Kristina Hårds Alba hann komma på Kabusa innan vi startade Styxx, vilket hade förändrat statistiken något. Det kommer ta lång tid att bygga en lista som täcker alla genrer/subgenrer och vi har heller inget krav på oss själva att fördela titlar rättvist mellan olika genrer. Vår ambition är att bidra till att fler kan läsa fantasy på svenska och i bästa fall vara med och utveckla utgivningen av fantasy i Sverige. Jag är övertygad om att de flesta som jag pratar med idag och som säger ”Nej, fantasy läser jag inte.” kommer ha ändrat sig om några år. Precis samma sak hörde jag till leda i början av 90-talet om deckare. Det gäller alltid att hitta sina egna favoritförfattare, det vet alla som har läst deckare med stor behållning under de senaste femton åren.

Fantasy har getts ut i relativt riklig mängd sedan 1987 då bland andra Äventyrsspel och Wahlströms började utgivningen av rena fantasyböcker. Under 1990-talet kom en riktig boom av fantasyböcker och i och med J.K.Rowlings succé med Harry Potter kan man definitivt säga att fantasy genren är stor i Sverige. Till skillnad från science fiction. När kommer den genren att slå lika stort som i Finland, ett annat nordiskt land med gedigen litteraturhistoria och mycket stor läskrets? Tar man in tvserieaspekten är ju flera av de populäraste som sänds i Sverige science fiction baserade, exempelvis: Flashforward, Lost, Falling Skies, Stargate Universe, Primeval för att nämna några. Ser man åt spelmarknaden är majoriteten av de som varit populärast under flera år ofta science fictionbaserade även de, så som Mass Effect, Halo, EVE online, Fallout, Half-Life, Alien v/s Predators med många flera exempel. Torde inte det betyda att många som följer dessa serier eller spelar sådana spel även läser science fiction? Eller beror science fiction torkan i bokbranschen på att majoriteten av läsarna föredrar att läsa dessa verk på originalspråk?

- Jag har tyvärr inget bra svar på din fråga.

Vilka olika subgenrer har ni representerade i dagsläget i er utgivning? Hur ser er definition av dessa genres ut, vad kännetecknar till exempel ”urban fantasy”?

- Jag vill helst inte ägna mig så mycket åt definitioner utan vill ge ut böcker som är spännande att läsa. Alla ska känna sig välkomna att möta berättelserna och frågeställningarna som fantasy bjuder in till. Sen är det klart att vi försöker beskriva våra böcker så att läsarna hittar fram till sina favoritböcker. Nene Ormes ”Udda verklighet” som var en av förlagets första titlar är en typisk urban fantasy, d.v.s. en fantasy där staden det utspelas i - Malmö i det här fallet - har en avgörande roll i berättelsen. Rachel Caines serie Vampyrerna i Morganville, är en low fantasy vampyrserie med lite romantik. Carrie Ryans serie kallar vi för zombieapokalyps, formellt sett är det en apokalyptisk science fiction, Gail Carrigers serie om Alexia Tarabotti är steampunk.

Hur sker urvalet av författare som blir översatta?

- Hittills har vi valt författare/serier från USA, men tanken är att introducera författare från andra språkområden. Den processen är lite svårare om det gäller språk vi själva inte läser (engelska, franska och de skandinaviska språken) eftersom vi blir beroende av lektörer och att läsa översättningar till andra språk. Redaktionen har kontakt med agenter/förlag runt om i världen och följer på lika sätt kommande utgivning.

Logo Styxx FörlagÖversättningen av utländska böcker är över lag mycket bra, hur görs valet av översättare?

- Vi väljer rutinerade översättare som kan genren och är noga med det redaktionella arbetet med översättningarna på förlaget.

Det är en stor del kvinnliga författare representerade i ert utbud, är det en tillfällighet eller ett medvetet val?

- Vi har valt flera kvinnliga författare med bra kvinnliga karaktärer, vilket tilltalar både Anna Henriksson och mig. Det är ingen tillfällighet. Men vi väljer inte författare efter kön, utan deras hjärna och skicklighet att skriva.

När det gäller inskickade manus och vilka av dessa som blir utvalda, hur ser er process ut där?

- Vi tar emot manus under viss månader, nästa gång i maj. Framöver planerar vi att arrangera manuspitchar och diskuterar i vilka sammanhang de skulle fungera bäst.

Det är väldigt estetiskt tilltalande omslag och bra kvalitet på pappret som böckerna trycks på. Av vilken betydelse är utseendet för er utgivning?

- Vi får jättemycket respons på böckernas snygga omslag och det svarta snittet (böckernas sidor är svarta i ytterkanten) som alla Styxx titlar har. Bra kvalitet på papper har jag alltid tyckt är viktigt i originalutgåvor, eftersom jag tycker att en bok i originalutgåva ska gå att läsa många år efter att den givits ut och inte falla sönder i gulnande pappersflagor. Självklart vill vi att det ska vara lätt att känna igen en ”Styxx-bok” så man kan hitta fler av förlagets författare om man hittat någon man gillar.

Vem eller vilka är drömförfattarna att få ge ut på Styxx? Vad är det som ger prefixet ”dröm” hos denne, är det språket, historierna eller karaktärerna som beskrivs?

- Jag kan inte säga det eftersom det måste tillhöra förlagets affärshemligheter vilka utländska författare vi följer och läser för att eventuellt ge ut. När det gäller svenska författare som kontaktar oss om eventuellt samarbete vet vi först när vi läser om det är ett manus vi drömt om. Och vad jag alltid drömmer om är att bli överraskad, att bli drabbad av ett manus genom att innehåll, form och språk tillsammans skapar en värld dit jag bjuds in och får uppleva händelser, möten och känslor jag annars inte fått vara med om.

Jessika Ahlström

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Zanzibar, Zanzibar!

Jag har, såsom många andra, länge hänförts och förundrats av den franske poeten och handelsmannen Arthur Rimbaud (1854-1891). Så mycket att jag bestämde mig, återigen såsom många andra, för att ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 25 juli, 2012

Terrence Malick & tystnadens hemligheter

Då och då ― oftast på obskyra filmbloggar ― publiceras suddiga bilder som sägs fånga Terrence Malicks ansikte. Den skygge filmregissören och författaren har gjort isoleringen och blygheten inför offentlighetens ...

Av: Klas Lundström | Essäer om film | 19 april, 2013

Berwaldhallen – Den samstämda radiostudion

Det är en torsdag i slutet av mars. Sveriges Radios Symfoniorkester har konsert. Dirigenten Simone Young tar plats på podiet och höjer taktpinnen för att påkalla uppmärksamhet. Det råder ett ...

Av: Mi Karlsson Bergkvist | Musikens porträtt | 16 april, 2014

"Jag går min egen väg"

"Jag går min egen väg"   Foto: Tony Landberg Ett samtal med Ewa Rudling. Text av Carl Abrahamsson. Den svenska fotografins "first lady" Ewa Rudling fyllde nyligen 70 år. Någon risk för pensionering föreligger ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 17 november, 2006

Sceniska rum. Gustavo Mosqueras ”Moebius” och psykoanalysens topologi

Artikelserien Sceniskarum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och ...

Av: Axel Andersson | Essäer om film | 25 mars, 2013

Animula, Vagula. Blandula

I går när jag kittat lidertaket, och ösregnet börjat efter naturligtvis, la mig sur för att senare orka med kvällssysslor, vaknade efter några timmar plötsligt på förnatten, hade drömt om ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 24 juli, 2013

Bild Hebriana Alainentalo

Den plågade postmoderna kroppen

Kroppen är smickrad, tränad, ibland plågad (av oss) i tron på dennes onödighet och på den totala övertygelsen om sin icke återuppståndelse. Vi konstruerar vår kropp för att den ska likna ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om samhället | 01 november, 2016

Förnyelse höjer seriestatus

Bland kännare är Alan Moores album klassiska och ingår självklart i serieläsarnas kanon. Böckerna kommer i ständigt nya upplagor och mästerverket Watchmen, som kom första gången på 1980-talet, har för ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 19 maj, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.