Franz Kafka. Foto: Wikipedia

Tre dikter av Franz Kafka

Erik Carlquist föreslår tre dikter av Franz Kafka tagna från brev han skrev.

Av: Erik Carlquist | 11 augusti, 2015
Gästkrönikör

Från animation till station -Lars Arrhenius och pixelns födelse

I begynnelsen var pixeln. En grön blinkande fyrkant. I animationen ”Murmurs of Earth” (2007) berättar konstnären Lars Arrhenius och filmaren Johannes Müntzing jordens historia på sex minuter med hjälp av ...

Av: Mathias Jansson | 21 september, 2011
Essäer

Jag ropar

Jag ropar en varm tunga öppnar en sångs tillblivelse Har i vändpunkten ropet som är ett direkt tilltal där randen av fuktighet möter . En tunga söker en mun En blick är funnen I ett stenröse en röst begraven ...

Av: Hebriana Alainentalo | 11 januari, 2007
Utopiska geografier

Döden är den stora illusionen

Den tibetanska dödsboken och det som aldrig dör

”Total närvaro är väsentligt då någon dör. Det är av yttersta vikt och mycket kraftfullt om vi kan relatera i nuet, eftersom det just då finns en osäkerhet mellan kropp ...

Av: Annakarin Svedberg | 01 december, 2015
Essäer om religionen

Den ständige kritikern har hittat hem



Image
Foto: Cecilia Burman

För Tidningen Kulturen berättar Göran Greider om yrkeskarriären, livet i Dalarna och om det nya projektet – en biografi om författaren, poeten och musikern Dan Andersson.
    – Dan Andersson är en mytomspunnen man, säger Göran Greider.

Det är en grårufsig Göran Greider som bjuder på kaffe och bullar hemma i sitt kök i byn Hagen. Det daländska landskapet ligger utanför fönstret och inomhus sprakar en kamin. Göran Greider anser fortfarande att den bästa stunden i livet är när han får sitta ner och skriva. För tillfället har han precis avslutat en 300 sidor lång biografi om författaren och diktaren Dan Andersson som kommer ut i höst.

– Den som läser boken kommer att få en helt ny bild av Dan, säger han.

Som ung lyssnade Göran Greider mycket på Dan Andersson, vars visor sjungits i Sverige i decennier. Dessutom skrev Dan Andersson poesi och prosa ur ett arbetarperspektiv.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– Thåström skrev en hyllningslåt till Dan Andersson som heter Om Black Jim. Och på sätt och vis påminner de om varandra. Dan Andersson har aldrig riktigt haft någon status i litteraturhistorien, kanske blev han för folkligt populär med sina dikter och visor. Hade han levt idag hade han varit en Thåström, eller Ulf Lundell, säger Göran Greider. 

Göran Greider och Dan Andersson liknar varandra. Båda är författare med vänstersympatier, poeter samt förförda av Dalarnas natur.

Dan Anderssons pappa var en finsk bosättare i Dalarnas finnmarker. En av de svedjefinnar som kulturellt och etniskt isolerade sig från svenskheten, men som ändå blev en del av den.

– I Dan Anderssons texter framgår det att han brottades med sin etniska identitet, kluven mellan det svenska och finska. Han skrev mycket dagbok och brev som jag har fått tag på och läst. Det var väldigt intressant att sätta sig in i hans liv, säger Göran Greider.

Göran Greider har genom åren givit ut ett 20-tal böcker och arbetat som kulturjournalist i över två decennier. Sedan 1999 är han chefredaktör för dagstidningen Dala-Demokraten.

Hur ser du tillbaka på din egen karriär som författare och journalist?

– Jag ser sällan bakåt, och jag har nog aldrig sett det som en karriär riktigt. Jag gillar att skriva helt enkelt. Min tanke från början var att doktorera i idéhistoria. På 1980-talet, men jag tyckte det var roligare att skriva politikkritiska artiklar och krönikor. Jag var som mest aktiv mellan 1988-99 på Dagens Nyheter. Sen ringde de från Dala-Demokraten och frågade om jag ville bli chefredaktör där, säger han.

Göran Greider tackade ja till posten. Och där har han nu suttit kvar i snart tio år. Landsortsjournalistiken är något underskattad tycker han.

– Det borde finnas ett journalistpris för landsortsjournalister. De lever med befolkningen och sätter sig in i ett samhälle på helt andra villkor än journalisterna i storstäderna och det skrivs många bra reportage av landsortsjournalister som säkert skulle behöva prispengarna.

År 2003 flyttade han med hustrun Berit och dottern Ellen till byn Hagen i Dala-Floda, där de hittat ett gemytligt rött hus beläget mellan åkrar och järsgårdar. Han pendlar mellan Hagen och en lägenhet i Årsta.

 – När jag flyttade till Dala-Floda kändes det som om jag hittade tillbaka till min barndom i Årsta genom att komma ut på landet igen.

I Hagen finns lugnet och naturen. Härifrån kommer mycket av den naturbejakande poesi som Göran Greider publicerat de senaste åren, och som ständigt föder hans tankar kring globala miljöfrågor. Eller ”trädgårdslyrik” som han själv kallar det. Som han önskar att det fanns mer av.

 – Naturvänner har alltid sett på naturen som något vilt som måste skyddas. Nu finns det knappt någon vildmark kvar, och man kan istället se jorden som en trädgård som vi som människor måste restaurera. Vi borde istället underhålla, plantera och delta i naturen. Trädgården blir en metafor för världen. Att skriva om sånt är inte så vanligt. Miljölitteratur överhuvudtaget är svårt, för hur skriver man en spännande bok om klimathotet, frågar sig Göran Greider.

Göran Greider hyllar dock Andrea­s Malm för boken Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent.

– De verkliga miljöbovarna är medel- och överklassen som konsumerar mest och kör mycket bil. Det borde uppmärksammas mer att den som köper en begagnad cykel faktiskt gör en insats. Samtidigt är det en svår politisk fråga; hur konsumerar vi mindre utan att det blir ekonomisk kris? Miljöfrågan är den absolut viktigaste idag, framför allt hur man sammanför miljö och jämlikhet.

Hur ser du annars på det litterära Sverige?

– Det skrivs väldigt mycket bra idag. Jonas Hassen Khemiri och Åsa Linderborg är exempel på bra författare som kommit fram i en ny våg av arbetarlitteratur som gör att roman- och debattgenren blomstrar. Det finns en enorm vilja att berätta om sociala skeenden som grundar sig i en realism som inte kritikerna vet av. Även som kulturskribent måste man ha förståelse för sociala frågor och den värld som finns omkring en, säger Göran Greider.

– Men för lyrik och poesi ser det sämre ut. Intresset har nog minskat. Johannes Anyuru och Kristina Lugn är personliga favoriter. Men mycket av den poesi som skrivs idag är experimentell och svår, och utestänger läsaren snarare än bjuder in. Det är synd, fortsätter han.

Vilken är din egen roll inom litteraturen i dag?

 – Som litteraturkritiker är det att bejaka det sociala perspektivet på litteratur, och som författare att fortsätta skriva lyrik- och reportageböcker. Mina diktsamlingar är ganska lättillgängliga, och jag försöker få in mer dikter i tidningarna. Jag skriver enkelt för jag gillar när dikter kommunicerar, blir förstådda. Det som dominerar poesin idag handlar om språkexperiment och sådant sysslar inte jag med.

Vilken är din favorittext?

– De tio första sidorna i det marxistiska manifestet av Karl Marx och Friedrich Engels är bland det bästa. Och det har jag tyckt sen jag läste det för första gången. Det borde ni trycka i tidningen, delar av manifestet alltså, säger Göran Greider. Även Gramsci och Bourdieu tillhör de riktigt stora, tillägger han.

Att prata med Göran Greider är lite som att tala med bästa kompisens pappa när man var liten. Han som vet och kan allt. Ingen samhällsfråga tycks gå honom förbi. Såväl vargfrågan, Kosovos självständighetsförklaring och Muhammed-karikatyrerna har Greider en uppfattning om. Men vad som förvånar den som trodde sig känna Göran Greider är hans påstådda religiositet.

– Jag anser mig ha en relation till Jesus. Men tro är inget man kan förklara. För mig är Jesus inte som han beskrivs i Bibeln – där han utför mirakel och förväntas återuppstå. Nej, jag är realist och jag tror på upplysningen och den moderna världen. Snarare ser jag Jesus uppståndelse som en moralisk symbol i varje människa, för han var en människa som gick med de fattiga och utstötta. Samma grundsyn finns i varje socia­listisk rörelse.

Är du själv fortfarande socialist?

– Jag röstar kanske på vänstern i valet 2010, så att de håller sig kvar. Men jag är i grund och botten socialdemokrat. Men man ska komma ihåg att jag har varit S-partiernas största kritiker genom åren. Idépolitiskt är jag lojal mot vänstern, sossarna och miljöparitet. Där­emot tycker jag att vi borde ha val oftare i Sverige. Som det ser ut nu har vi en regering som har stöd hos en minoritet av det svenska folket, varför ska vi behöva vänta i två år till?

Vad som ligger i framtiden för Göran Greider själv vet han inte riktigt. Kanske stannar han ett tag till på Dala-Demokraten. Kanske skriver han en till bok. Senaste förfrågningen var att skriva ett libretto, ett operastycke.

En utmaning?

– Utmaningen ligger i att hinna med allt jag vill göra. 

Cecilia Burman
Göran Greider

Ålder: 48
Bor: Lägenhet i Årsta utan­för Stockholm och hus i Dala-Floda
Familj: Hustrun Berit och dottern Ellen
Yrke: Chefredaktör för Dala-Demokraten, skribent och författare.
Aktuell: Skriver en biografi om Dan Andersson. Mottog Ivar Lo-priset 2008

Ur arkivet

view_module reorder

Medvetenhet och praxis. Om Bengt Nerman

När jag i På avstånd och nära skriver om "synlägen", är de något som uppstått genom erfarenhet i specifika situationer: livserfarenhet, vari ingår det slags erfarenhet man får genom att ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 09 juni, 2010

J.D. Salinger - Gåtan som inte var någon gåta

Sveriges Television visade nyligen dokumentären Gåtan Salinger. Den var visst intressant men samtidigt framgick det ganska tydligt att den mystik som omgett J.D. Salinger (1919-2010) inte alls var särdeles mystisk ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 30 juli, 2014

Oravský hrad, Foto  CC BY SA 3.0

Man ska leva för varandra…

Samtliga förutsättningar var gynnsamma, jag skulle inte kunna misslyckas med min kupp.

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 augusti, 2016

Ernfrid Lindqvist, ungdomsporträtt innan han gifte sig med sin Selma (Foto privat).

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 06 december, 2017

Andra sidor av Alphonse Daudet

Det Malmöbaserade förlaget Alastor press gladde läsare med intresse för fransk litteratur, och då i synnerhet fransk 1800-talslitteratur. Efter att tidigare ha gett ut bl.a. den första fullständiga versionen på ...

Av: Hans Färnlöf | Essäer om litteratur & böcker | 01 mars, 2013

Dikten – enskilt geni eller kollektiv kraft?

Hur har synen på diktandet och konsten förändrats från romantikens dagar fram till nu? Med denna essä vill jag genom tre lyriska författarskap från skilda tidsepoker jämföra tre olika diktverk: ...

Av: Gustav Borsgård | Essäer om litteratur & böcker | 01 oktober, 2012

Johan Jönson

Johan Jönson; poet, född 1966 – har gett ut böcker på Displaced press (i översättning av Johannes Göransson), OEI editör, Maskinen och Albert Bonniers förlag men är även verksam som ...

Av: Johan Jönson | Utopiska geografier | 26 september, 2011

Arabiska kvinnor på modet i Paris

Institut du Monde Arabe visar nu marockanskan Leïla Mencharis dekorer för Hermès; i Victor Hugos hus pågår en orientalisk utställning och på bio går en film om Kvinnor i Kairo. Hermès ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 05 juni, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts