Fornuft og liv

Innledning Å være menneske er så mangt, skjønt uskyldige er vi ikke. Vi har moral og språk, og dermed har vi tilstrekkelig med ressurser og stor nok kapasitet til å teoretisere ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 Maj, 2014
Agora - filosofiska essäer

Även en kniv kan vara konst

Bo Helgesson i ateljénBland damasker, skedsjölpar och ostronknivar hos Bo Helgesson. Kniven är människans eviga följeslagare. Av trä, ben, sten. Av brons och klumpigt tillplattat järn. Långt senare gjord av rostfritt ...

Av: Gunder Andersson | 28 augusti, 2008
Konstens porträtt

Veckan från hyllan, Vecka 11, 2012

Det har varit presidentval i Finland. Sauli Niinistö vann. Han är konservativ, men i Finland som på många andra håll i världen vill inte de konservativa kalla sig för konservativa ...

Av: Gregor Flakierski | 10 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

Renässans för Rönblom

”Råkefårt, sade handlaren på sin flytande franska och svängde med armen.” H.–K. Rönbloms deckare ”Skratta, Pjazzo” från 1956 inleds i speceriaffären på en lantlig ort där ryktena snabbt tar fart ...

Av: Ivo Holmqvist | 05 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Kulturarbetare viktiga för företagare med visioner



Kulturarbetare viktiga för företag med visioner

lotta
Lotta Haglund på Kulturkraft på Östgötagatan i Stockholm.
Foto: Ragnar di Marzo.

I Sverige har det under de senaste åren startats en våg av nya företagare med rötter i kulturen. Nu kliver de fram och erbjuder sina tjänster inom områden som marknadsföring, turism, human resource, produktutveckling och mycket mera. Detta är en utveckling för Sverige som innebär att nya kreativa lösningar säkrar en plats för oss i den globala konkurrensen.

Richard Florida, amerikansk forskare, skriver i sin senaste bok "The Flight of the Creative Class" (2005) att den moderna världsekonomin numera kännetecknas av en allmän konkurrens om talangfulla och kreativa människor. De länder och regioner som når högt i kreativitet blir framgångsrika i konkurrensen, medan de som inte förmår att dra till sig kreativa människor förlorar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Projektet Kulturkraft har sedan oktober 2004 utbildat 210 kulturarbetare i marknadsföring, omvärldsorientering och försäljning för att de skall hitta "nya arenor" för sin kompetens. Projektet är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen Kultur i östra regionen och Europeiska socialfonden mål 3.

Tidningen Kulturens Guido Zeccola har träffat Lotta Haglund, en av initiativtagare på projektet Kulturkraft i Stockholm.

TK Goddagens, Lotta Haglund! Vi börjar med konsten. En musiker, en konstnär, en författare, en skådespelare, en journalist, en producent, en grafiker (osv.) eller helt enkelt: en kulturarbetare som blir arbetslös har mycket svårare än vanliga arbetare att finna jobb. Men ni på KulturKraft verkar ha funnit sättet för att ge dessa människor en ny möjlighet att nå arbetsmarknaden. Vill du berätta mer för våra läsare vad KulturKraft gör?

LH Kulturen har i Sverige sedan 70-talet huvudsakligen varit finansierad av den offentliga sektorn. Men vi på Arbetsförmedlingen Kultur har sett att den offentliga sektorn under ett antal år inte ökar, utan snarare sänker sin andel pengar till kulturen. Vi resonerar som så, att för att kulturarbetarna och i förlängningen kulturen skall fortsätta leva och utvecklas krävs fler inkomstmöjligheter. Därför startades Kulturkraft som ett projekt delvis bekostat av Europeiska socialfonden och med Arbetsförmedlingen Kultur som huvudman. Vi vill ge kulturarbetarna marknadsförings- och försäljningsutbildning för att de ska kunna sälja sin kompetens och kreativitet i andra sammanhang än de traditionella.

TK Er verksamhet har pågått i flera år. Vilka resultat har ni och de arbetsökande nått?

LH Det ät lite för tidigt att konkret prata om resultaten, alltsammans utvärderas just nu av Södertörns högskola. Men vi kan ju se att cirka 60% startar eget och att många fått anställning inom skilda områden.

TK Tanken om att sälja sin egen kreativitet till företag, att förvandla kulturarbetarens kaotiska och ibland desperata tillvaro utan arbete till affärsverksamhetsplaner och projekt, kan verka nytt. I själva verket var det samma sak för artisterna under renässansen och fram till våra dagar. Artisterna strävar efter en marknad hela tiden. Är det inte sant? Så vad är det nya?

LH Just precis. Vår idé är inte ett dugg ny. Vi återkopplar till artisternas hitoriska roll. Men idag får inte eleverna vid de konstnärliga högskolorna någon som helst utbildning i hur de ska marknadsföra och sälja sig själva och sina alster. De står fyllda av begåvning och kompetens när de är färdigutbildade och hoppas på att bli upptäckta. Sanningen är att mycket få blir upptäckta. Så det gäller att själv slå sig fram och då behöver man veta hur man gör.

TK Finns KulturKraft i andra städer än Stockholm?

LH Vi har haft en av våra 10 kurser på Gotland, resten har varit i Stockholm. Kulturkraft i vår form finns bara i Stockholm men det finns liknande projekt i andra städer.

TK Finns en framtid för KulturKraft efter valet?

LH Absolut. Just nu hänger vår framtid på ESF:s beslut om vår förlängning. Sedan är avsikten att vi skall implementera våra metoder i AF Kulturs vanliga arbete.

TK En sista fråga. Jag själv har en gång deltagit i en av KulturKrafts kurser. Jag tycker att det var en spännande tid. Men ibland fick jag känsla att för några av oss var kursen som att gå i gruppterapi. Detta är inte fel - Herre Gud- vi behöver alla tröst, råd och värme. Alla behöver en plats för att träffa personer som har samma problem som en själv. Men min fråga är: kan inte detta vara problematiskt? Risken är att man börjar med att söka jobb och slutar med att söka sällskap.

LH Vi tror att nätverkande är en mycket viktig del i arbetssökandet. En arbetslös person blir ofta mycket isolerad, vilket ger till följd att självförtroendet sjunker. Att träffa andra i samma situation är mentalt hälsosamt. Visst finns stort behov av att prata om känslor men jag tror att det också är ett sätt att stärka självkänslan som gör att det blir lättare att både söka jobb och bli intervjuad och få jobbet. Hela gruppen peppar ju den som ska våga sig på ett svårt samtal eller möte.

Ur arkivet

view_module reorder

Ayodhya sexton år efteråt

1992 jämnade extremistiska hinduer Babru moskén från 1500-talet i Ayodhya till marken, under det att ledare för BJP och andra politiska grupperingar hejade på. Omkring tvåtusen människor mördades i de ...

Av: Pär Fredborn Larsson | Resereportage | 10 februari, 2009

Dagarna bara försvinner

slängt idag ut min enorma samling plank- och bredstumpar från ena lidret, kan inte fatta hur det blivit sådana mängder, och ens varifrån, helt abnormt, men tiotals års mest meningslösa ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 02 augusti, 2012

Sado-masochism - historien bakom ordet

Sado-masochism - historien bakom ordet Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ...

Av: Agneta Tröjer | Essäer om samhället | 04 augusti, 2007

Samuel Beckett, nobelpristagare 1969. En tillbakablick

Samuel Beckett fick nobelpriset år 1969 och har nått ut till en stor publik, framför allt när det gäller pjäsen I väntan på Godot, just nu aktuell på Stockholms Stadsteater ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 14 december, 2009

Oförkränkta sinnen

Jag levde före revolutionen sovande med fagra kärleksbon i lindor runt hårsvallet och skuldrorna. Duva, nu när du kommer dråsande, kommer du sent men du kommer efterlängtad.Ömmande lust och ömhet ...

Av: BOEL SCHENLÆR | Essäer om religionen | 07 september, 2009

Rapport från Stockholms genrefilmfestival ”Monsters of Film”

Från 8:e till 12:e oktober 2014 iscensattes den andra upplagan av Monsters of Film-festivalen i Stockholm, en genrefilmfestival där skräck, fantasi, provokation, surrealism, konst och framförallt monster får plats. Festivalen ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om film | 25 oktober, 2014

Benjamin 3

     

Av: Håkam Eklund | Kulturen strippar | 28 augusti, 2011

Oliver Knussen, foto Mark Allan

Orkesterns man! - Oliver Knussen i Stockholms konserthus

Tonsättarporträtten i Stockholms konserthus är inne på sin trettioförsta vända. Nu kan man hänga upp ytterligare ett porträtt - på den engelske tonsättaren Oliver Knussen - bredvid de andra trettio ...

Av: Ulf Stenberg | Musikens porträtt | 01 december, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.