Jesus och mobiltelefonerna – en julbetraktelse

Nu i dagarna för sisådär 2015 år sedan sände Gud sin enfödde son till jorden. Han gjorde det för att ge oss möjlighet till frälsning. Något som profeterna i Gamla ...

Av: Carsten Palmer Schale | 24 december, 2011
Essäer om religionen

Rune Depp 3

                                           

Av: Janne Karlsson | 27 januari, 2012
Kulturen strippar

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | 01 november, 2010
Utopiska geografier

Helmer Osslund – Norrlandsskildraren

”En o annan gång har jag väl haft god kredit. Annars vete tusan hur det gått. Och att jag hittills verkligen lyckats hanka mig fram – öfver det fenomenet står ...

Av: Thomas Notini | 06 april, 2013
Konstens porträtt

Gudrun Sjödéns 40 inspirerande år



 I utställningslokalerna har man byggt upp en växthusinspirerad miljö fylld med musik och akvareller målade av textildesignern Gudrun Sjödén. Foto: Linnéa JohanssonÅr 1976 öppnade Gudrun Sjödén sin första butik i Stockholm. År 2016 firar företaget 40 år. Kulturföreningen Kulturen i Lund har påbörjat firandet med utställningen Gudrun Sjödén – 40 år av inspiration.

Gudrun Sjödéns textilier andas personlighet och liv. Ordet medioker tycks inte finnas i företagets vokabulär, för kläderna är konsekvent färgstarka och stormönstrade. Affärsidén bygger helt enkelt på att plaggen och textilierna ska vara funktionella, uttrycksfulla samt passa alla – oavsett kroppsform och ålder. Sjödén menar att hon skapar kläder som hon själv trivs i – ett ledord som ju faktiskt aldrig kan slå fel.

För att ta sig från entrén till Kulturens utställningslokaler kan du gå genom en liten trädgård. Mjukt gräs, några rader med odlingar och solstolar klädda med Gudrun Sjödéns tyger pryder trädgården. När Tidningen Kulturens utsända besöker utställningen är det högsommar och solen står högt på himlen. Utanför dörren till utställningen hänger Sjödéns egna tyger uppsträckta. Själva utställningen är uppdelad i två delar – ett rum för Inspiration och ett för Produktion. Den ljusa Inspirationslokalen har inretts med ett växthus och trädgårdsmöbler. På möblerna ligger akvareller målade av textildesignern själv, och papperslappar som omber besökarna att inte röra vid målningarna. Det får de små akvarellerna att kännas dyrbara, trots att de ser ut att vara spontana kladdpapper.

Väggen i rummet täcks av sex porträtt på kvinnor vars liv har förändrats eller påverkats av Sjödéns design. Kvinnorna ser alla ut som den typiska Gudrun Sjödén-konsumenten; kulturtanten. Kulturtanten tillhör en grupp konsumenter som ofta glöms bort i modesystemets raska tempo. Kulturtanten är medelålders, ofta högutbildad och kulturintresserad. Supertrendiga plagg som kommer, klassas som otrendiga nästa säsong är inget för henne, hon söker sig istället till modiga plagg som går att bära under många år. Att handla Gudrun Sjödén passar därför kulturtanten alldeles utmärkt – det är nämligen inte vilken shopping som helst, utan en del av en hel livsstil.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En hel vägg prydd av en hylla fylld med plagg som Sjödén skapat över sina verksamma år. Foto: Linnéa JohanssonTillbaka till utställningen. Opera strömmar ur en liten radio, och de knastriga tonerna blandas med ljudet från de korta dokumentärfilmer som spelas upp på en tv i ett hörn. Dokumentärerna speglar en stark kvinna som har ett finger med i varje produkt företaget Gudrun Sjödén skapar. Idag, 73 år gammal, är Sjödén lika delaktig i företagsprocesserna som hon varit sedan företagets start.

Att det är en närmare trettiogradig julimåndag med klarblå himmel hindrar inte besökare från att i en strid ström droppa in i utställningslokalerna. Det diskuteras ivrigt. Ojas och oh:as över de utstyrslar som visas upp. Smartphones plockas fram. Alla vill ha en bild på de 40 provdockor som står i en bokhylla vars höjd når upp till taket. Kanske delas bilderna sedan på Facebook eller Instagram – två sociala medier som Sjödén själv håller kära. Hon uppdaterar med jämna mellanrum den egna Facebooksidan Kulturtanten och Instagramkontot gudrunsjoden. Den som kikar in på något av medierna får följa med på fotograferingar till postorderkatalogerna, tjuvkika på mönsterskisser och beskåda förmiddagsfikor. Sjödén bjuder in sin kundkrets till mer än att köpa plaggen hon skapar, hon bjuder in till ett besök i hennes värld.

Gudrun Sjödéns design är känd för att vara stormönstrad och personlig. Foto: Linnéa JohanssonVad är det som får Sjödén att förundra så många människor? Utställningen på Kulturen har i allra högsta grad försökt besvara den frågan – och i lika hög grad lyckats. Man visar Sjödén och hennes företag från olika håll och kanter; dokumentärfilmerna visar Sjödén både pysslandes i sin skärgårdsstuga och som ledande chef i företagets högkvarter. Man visar företagets produkter och karaktär genom kläder från olika kollektioner och postorderkataloger från de 40 verksamma år som gått. Ett miljöquiz hänger på väggen, för att påvisa företagets miljöpolicy, och besökare kan läsa sig till hur arbetsprocessen på företaget går till. Föreningen Kulturen lyckas skapa en atmosfär som osar av den skaparglädje som så många sammankopplar med Gudrun Sjödén. Att gå runt i utställningen kräver ingenting mer än ett ivrigt sinne som vill inspireras och lära.

Min egen kärlekshistoria med Gudrun Sjödén började tidigt, långt innan jag kunde kalla mig kulturtant (som sagt något många av Gudrun Sjödéns kunder med stolthet kan titulera sig – men jag fortfarande idag får vänta ytterligare ett par år innan jag har erfarenhet nog att kunna göra). Jag fick min första Gudrun Sjödén-tröja när jag var fjorton år. En rymlig mörkblå, stickad tröja som jag hade jämt. Idag, sju år senare, har tröjan fortfarande en trogen plats i garderoben. Den passar mig precis lika bra nu som då, är precis lika mjuk och blå som när jag första gången packade upp den ur påsen den kom i på posten. Och precis det är vad företaget Gudrun Sjödén vill med sin design – att den ska vara hållbar och älskas under många år.

Ett hörn av utställningen är dedikerat till Gudrun Sjödéns postorderkataloger. Foto: Linnéa JohanssonEnligt företagets hemsida är plagg med tidlös design och god slitstyrka det bästa vi kan köpa för att värna om miljön. Kläderna från olika kollektioner ska dessutom gå att kombinera med varandra, och de ska finnas i storlekar som passar alla. Det inte heller bara bakom kläderna som ett hållbarhetstänk finns – även företagets trycksaker är noga genomtänka. Sedan 80-talet har man använt sig av klorfritt och obestruket papper, något man menar var en kamp på den tiden – men idag är en självklarhet för alltfler företag. På hemsidan finns också tips till kunderna på hur de kan handla alltmer miljövänligt. Hållbarhetstänket är med andra ord ett starkt genomgående tema i företaget, och undertecknad kan skriva under på att plaggen faktiskt håller var företaget lovar.

Företaget har över 40 år på nacken, och företagets huvudperson fler år än så. Går det att arbeta för alltid? En av dokumentärfilmerna ställer frågan till Sjödén: vad händer sen? Frågan möts av skratt. Sjödén menar att hon har duktiga medarbetare som kan styra företaget vidare. Hon har nog rätt, det finns många aspirerande kulturtanter där ute som med glädje skulle sätta sig vid rodret för Gudrun Sjödén.

 

Linnéa Johansson

 

Utställningen Gudrun Sjödén – 40 år av inspiration äger rum hos kulturföreningen Kulturen i Lund. Sista utställningsdatum är 15 mars 2015.

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Några dikter

Bläckfiskar lever i de mörkaste djup Sjunger stilla sin sång Omfamnar mjukt den som dristar sig ner Likt sirenerna sjömän en gång   Längst ner på botten krabborna bor Gläds åt det som bli över En förlorad ...

Av: Ivar Andersen | Utopiska geografier | 29 mars, 2010

Den institutionella plikten och den svårmanövrerade referenspunkten

”Det är institutionernas ansvar att sörja för en konstnärlig återväxt som inte räds att ta ut svängarna och i en del fall rasera daterade förväntningar på konstformen som sådan.” Frågan ...

Av: Magnus Bunnskog | Essäer om musik | 03 mars, 2013

En konstnärinna som brinner för miljön

Charlotte Nicolin, uppväxt i Gryts skärgård, kom till Paris från Kanada, 2006, och är nu installerad i konstnärskvarteret "Bastille" där hon bor och har sin ateljé. Jag steg in på en ...

Av: Anne Edelstam | Konstens porträtt | 24 juni, 2009

Renässanstänkaren Giordano Bruno och oändligheten

Illustration: Ragni Svensson Renässansen höjde taket. Man kunde andas friare. Man vågade vara mer sant egensinnig, mer storsinnad och mer djupsinnig än tidigare. En genomgripande pånyttfödelseanda var på väg, men den ...

Av: Percival | Essäer om politiken | 21 april, 2008

Mannen som aldrig blev min svåger

Mannen som aldrig blev min svåger och James Joyce's paradox. Stefan Gurt berättar här om en gammal flickväns bror och ett långt, komplicerat förhållande till James Joyce, om en resa till ...

Av: Stefan Gurt | Essäer om litteratur & böcker | 14 december, 2006

En marginaliserad grundlagsfader

Anders Chydenius på finländskt frimärke. Anders Chydenius var en uppfinningsrik och energisk präst från Österbotten som kom att bli den svenska liberalismen första store uttolkare och förkämpe. Bertil ...

Av: Bertil Falk | Essäer om politiken | 10 februari, 2011

dagen efter orden del 2

               

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 20 april, 2012

Tankens ambivalens Kort synopsis gällande mitt manus

Ramberättelsen ligger i en korrespondens mellan en filosofilärare och hans forna elev. Berättarrösten/eleven är nu disputerad och vill gärna mäta sig med sin forna mentor. Vi kan höja nivån med ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 02 juli, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.