Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | 08 november, 2011
Resereportage

Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Samernas nationaldag firas den 6. februari 2014



den samiska flagganBättre det magra i handen, än det feta i skogen.”/ Gammalt samiskt ordspråk

Samerna, som är ett folk utan land, lever i de fyra länderna Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

Sameland omfattar ca.160 000 km² och sträcker sig från landskapet Dalarna i Sverige och mellersta Norge över norra Sodankylä kommun i Finland till Kolahalvön i Ryssland.

Sameland och Lappland är inte samma sak vilket är en vanlig missuppfattning!

Sameland har cirka 80.000 invånare av vilka ungefär 50.000-65.000 bor i Norge, 20.000 i Sverige, 8.000 i Finland och 2.000 i Ryssland.

Samerna lever under mycket olika förhållanden i de fyra länderna. I Sverige är Sameland indelat i samebyar och endast samer tillåts hålla och äga renar. I Norge är samernas liv organiserat på liknande sätt. I Finland kan vem som helst få sköta renar. Rysslands samer tillhör ett av 44 urfolk och lever i en mycket svår social situation. Numera är inte alla samer renskötare utan de utövar de olika yrken som förkommer i ett modernt samhälle.

Samernas ursprung

Den första bok som gavs ut av en samisk författare var Johan Turis En bok om samernas liv (Muitalus sámiid birra). Boken är en berättelse om de renskötande samernas liv i början på 1900-talet. Den är illustrerad med teckningar som Turi själv har gjort. Turis kommentar till den tidens ständiga fråga om samernas härkomst var enkel men glasklar:

Man har inte hört att lapparna skulle ha kommit hit någonstädes ifrån. Lappen har varit en urgammal invånare överallt här i Lappland. Då lappen fordom bodde här vid havskusten fanns det inte en enda annan inbyggare vid havskusten: Då var det lapparna gott att vara. Lapparna visste inte av att det fanns andra människor än de själva.

Samerna erkända som urfolk

Johan TuriSamerna är erkända som urfolk. Den engelska benämningen ”indigenous people” betyder inte släktskap med ordet ”indian” utan härstammar från spanskans ”indígena” som betyder infödd. Det finns fyra huvudkriterier för urfolk. De är folkgrupper:

1) som levde på området tidigare än andra (eng. pre-existence)

2) som ser sig själva som urfolk (eng. self identification)

3) som inte hör till den dominerande befolkningen (eng. non dominance)

4) vars kultur är annorlunda (eng. cultural differences)

Dessutom bör urfolk helt eller delvis ha behållit sina sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner. En för urfolk typisk egenskap är den speciella kollektiva och även spirituella förbindelse till marken de lever på och är beroende av för att överleva. Det är även av stor betydelse att samerna lever i en speciell social och kulturell situation.

Benämningen same

Ordet same är ett rätt så nytt ord som togs i bruk först i början på 1900-talet. Som samisk term är det dock ett urgammalt finsk-ugriskt ord. I gamla dokument och gammal litteratur används termen lapp för utövaren av lappnäringarna renskötsel, fiske och jakt på ett område som denne permanent ägde och betalade skatt för till staten.

Samiska språk

Det talas nio språk inom Sameland. Att man verkligen kan tala om olika språk är ett faktum emedan samer från olika kulturområden inte förstår varandra. De samiska språken har sinsemellan större skillnader än norska och svenska som betraktas som olika språk. Samiska språk hör till de uraliska språkens finsk-ugriska språkgrupp. Cirka 70 procent av alla samer talar nordsamiska. I Finland talas därtill enaresamiska och skoltsamiska, samma språk som de ryska samerna talar. I Sverige och Norge talas dessutom luleåsamiska och sydsamiska.

Språket är mer än bara ett redskap för utbyte av informationer; de är centrala kulturella element.

De samiska språken är mycket ordrika. Det finns till exempel omkring 500 benämningar för renen, beroende på dess färg, ålder och hornens utformning. Det finns så noggranna benämningar på naturfenomen att samernas naturobservationer brukas av internationell vetenskap. De samiska språken har hållit på att försvinna genom majoritetsbefolkningens dominans, men nu värdesätts de i allt högre grad.

Kolonisationen av Sameland

Tidiga skrifter beskriver samerna som hedningar. Redan på 1100-talet började man bygga kyrkor på de samiska områdena. Samerna omvändes till kristendomen med tvång. Kolonisationen av Sameland började på allvar på 1600- och 1700-talen. Nybyggarna ägnade sig åt jordbruk, något som stod i stark kontrast mot de traditionella samiska näringarna. Nybyggarna tog långtgående över samiskt sätt att leva på.

Ǻr 1751 fastlades Norges och Sveriges gränser samt mellan Norge och Ryssland 1826 vilket var ett våldsamt politiskt beslut. 1852 blev gränsen mellan Norge och Finland stängd för samer som höll sina renar på vinterbete i Finland.

Samernas gemensamma symboler

en vit renEftersom samerna utgör en folkgrupp med en gemensam kultur, utöver de fyra ländernas gränser, så använder de gemensamma symboler som flagga och nationalsång, samt firar en gemensam nationaldag.

Den femtonde samekonferensen i Helsingfors 1992 beslutade att nationaldagen skulle firas den 6 februari till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim den 6 februari 1917. Det var första gången i den samiska historien som nord - och sydsamer samlades till ett gränslöst möte för att diskutera och belysa gemensamma frågeställningar.

Nationaldagen firades första gången i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår i Jokkmokk i Sverige 1993.

Samernas nationaldag är till för alla samer, oavsett var de bor och på den dagen ska den samiska flaggan hissas och nationalsången sjungas på samiska. Sametingens ordförande brukar hålla ett tal i media med återblick på det gågna årets verksamhet och med information om planer för framtiden. Nationaldagen firas även med olika tillställningar samt med tårta och jojk.

Den officiella samiska nationalsången heter Sámi soga lávlla (Samefolkets sång). Den godkändes 1986 av Nordiska Samerådet (som Samerådet då kallades) och är skriven 1906 av samen Isak Saba (1875-1921), musiken komponerad av Arne Sörlie. 1)

Den 15 augusti 1986 godkändes den samiska flaggan av Nordiska Samekonferensen i Åre och är formgiven av Astrid Båhl från Norge. Flaggans röda cirkeln symboliserar solen och den blå månen.

Färgerna blått, rött, grönt och gult återfinns i den färggranna samiska kolten och samiska hantverksprodukter, och representerar de fyra årstiderna; vinter (som är längst), sommar, vår och höst.

Dessa symboler liksom den samiska kolten och det äkta samiska hantverket; gjort av material från naturen, Sámi Duodji, ger uttryck för den samiska identiteten och kulturen samt stärker samernas gemenskapskänsla.

Samernas politiska organ

Samiskt parlamentSamerna har organiserat sig politiskt både nationellt och internationellt.Alla fyra länders samer har etablerat sameting. Sametingen är samernas politiska organ för självstyre. Sametinget sköter angelägenheter gällande språk och kultur samt samernas ställning som urfolk. Sametingen har enligt lag förpliktelsen att bevaka och främja att samernas rättigheter förverkligas.

Norges sameting grundades 1987 och Sveriges 1992. Finska sametinget grundades 1989 och fick sin nuvarande form 1995.

De ryska samerna har efter en lång kamp lyckats grunda ett parlament (Kueinegk Soamet Sobbar) 12.12.2010 i Murmansk, vilket innebar ett stort framsteg för dem men erkänns inte av den ryska regeringen.

De tre nordiska sametingen har ett avtal om nordiskt samarbete genom Samiskt Parlamentariskt Råd (SPR). SPR etablerades år 2000 med Sametingen i Norge, Sverige och Finland som medlemmar samt ryska samerna som observatörer.

Alla fyra länders samer är medlemmar i Samerådet i Utsjoki i nordligaste Finland. Samerådets politiska program från år 1986 lyder: “Vi samer är ett folk med en egen kultur, historia, ett eget språk och landområde som vi från historisk tid har varit ensamma om att bebo och bruka.” Samerådet grundades 1956 och har 4 medlemmar från Sverige, 5 från Norge, 4 från Finland och 2 från Ryssland. Samerådet samarbetar även med olika internationella organisationer, till exempel WHO och FN (Permanent Forum on Indigenous Issues). Ett centralt tema är de mänskliga rättigheterna.

Pekka AikioPekka Aikios skildring av sitt liv som same: 2)

Min barndoms ödemark, mitt eget hem, var ett ensamstående ödemarkshus, som var beläget 10 km från nästa granne, nästa butik och skolan. Min far lärde mig redan som barn att leva i skogen: Efterlämna inga spår; stör inte annat liv i skogen; var på din vakt; slösa inte med skogens gåvor ... vårt liv var kort sagt furstligt – vi hade mat, kläder, ljus och värme. Vi kände inte till pengar eftersom vi inte ännu var integerade i den globala ekonomin. Men vi hade inte brist på något och upplevde inte heller någon lågkonjunktur. Nu då jag är äldre vet jag att livskvaliteten har avtagit!

Nina Michael

 

Not:1) Samefolkets sång

  1. Nordvart genom Karlavagnen

  2. ser du Samelandet skymta:

  3. Fjäll bak fjäll i fjärran blåna,

  4. sjöar sträcka sig vid sjöar,

  5. bergens branter, fjällens toppar

  6. höja sig mot själva himlen,

  7. bäckar brusa,

  8. skogar susa,

  9. tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.

samelandetFrosten härjar här om vintern,
yrsnön vräks av vilda vindar,
ändock älskar sameätten
denna jord av allt sitt hjärta:
Månens ljus en färdman fägnar,
flygga norrskensflammor fladdra,
klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren,
ut på insjön, över slätten,
slamrar släden vägen fram.
Och när sommarns sol förgyller skogen,
havet, havets stränder,
guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor,
gullhamn får var vattenfågel,
strömmarna som silver glittra,
åror blänka,
stakar blixtra,

Målning Mixed Media ”Valkoinen”. Anna-Katariina Hollmerusunder sång ses männen styra utför eda,

fors och fall.
Lapplands släkte,
sameätten,
obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder,
slemma köpmän,
sluga skattekrävarskaror.
Hell, var hälsat, sega släkte!
Hell dig fridens rot och fäste!
Krigisk fejd har aldrig flammat,
aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.
Våra fäder övervunno
vrånga våldsmän fordomtima,
bröder låt oss likaledes strida
segt emot förtrycket!
Solens söner starka släkte!
Dig kan ingen ovän kuva,
blott ditt väna språk du vårdar,
minnes forntidsfädrens maning:
Sameland åt samerna!

På nordsamiska Sámi soga lávlla (första strofen)

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde
sabmá suolggai Sámieanan.
Duottar leabbá duoddar duohkin,
jávri seabbá jávrri lahka.
čohkat čilggin, čorut čearuin
allanaddet almmi vuostái.
Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,
cáhket ceakko stállenjárggat.
máraideaddji mearaide.

Not: 2)

Pekka Aikio var finska sametingets ordförande under åren 1996 - 2008 och är Finlands främsta expert på den samiska renskötarkulturen. Aikio utnämndes år 2008 till hedersdoktor vid Uleåborgs universitet för att ära hans insatser för att bevara den samiska kulturen och forskningar kring renar samt den samiska renskötarkulturen. Aikio arbetar även själv som renskötare.

 

 



Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Loserförfattarfabrikens bläckdirektören in spe personporrträttet

  Nöring, f. övrigt avlägset anförvantande(skrivmaskins)bandet till den förmögna och oresonliga familjen Stoff, bläckdirektör in spe för Loserförfattarfabrikens vidräkning, ur den självanställningsregistreingsmaskinen finns noterat 1650 dyker patronymen Nöring (Stoff) opp i annalerna, parentesens betydelse än ...

Av: Stefan Hammarén, Christofer Nöring | Stefan Hammarén | 25 mars, 2013

Louise Brooks, varken ängel eller hora

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan.Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar pianist ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 10 februari, 2012

Vanitas och andra existentiella dataspel

Döden är alltid närvarande i dataspel. En energimätare som hastigt faller, en symbol som blinkar till i övre hörnet och försvinner. Du kan bli skjuten, knivhuggen, bränd, sprängd eller överkörd ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 25 september, 2010

Wittgensteins förhållningssätt mellan poesi, filosofi och musik

Han betraktar henne och ser hennes ansikte, som om vore det täckt av en tunn ljus slöja, knappast verklig. Han är böjd över sig själv, det intet som väntar, han ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 12 mars, 2017

Tomas Tranströmer. Foto: Andrei Romanenko Wikipedia

”Och trasten blåste på de dödas ben med sin sång”

Tomas Tranströmer har gått ur tiden. Mitt hjärta sörjer en av världens mest betydande poeter. När en poet dör blir världen fattigare. Hur många verkliga poeter kan mänskligheten visa under ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 27 mars, 2015

Vem är Jørgen Leth?

Tillfällena när den danske filmaren och skribenten Jørgen Leth kommit på tal i svensk media är lätträknade, detta trots att han nog får räknas till en av de största levande ...

Av: Per Brunskog | Konstens porträtt | 19 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.