Europa och den monumentala väggen – Del 1

Det finns en gemensam tradition vad gäller det europeiska väggmåleriet i den mån att länder har influerat varandra, och detta möjliggör att man kan diskutera fenomenet ur en bred och ...

Av: Allan Persson | 12 januari, 2013
Essäer om konst

Fragment av surrogatpyret III

Fragment av surrogatpyret III Vi satt i biln vid Kusmarkstjyrkan å stirra på den upplysta tuppjäveln på krönet av va Nitschä kalla den ekumeniska synagogan.     – De där, pyret, va ursprungligen ingen ...

Av: Nikanor Teratologen | 16 oktober, 2007
Teratologisk sondering

Brott och straff 5 Mordets estetik- strafflagens retorik

Sommartidens intåg medförde varje år en ny spektakulär mördare, presenterad mellan årstidens första mördarsnigel och en hotande asiatisk dödsinfluensa, eller om denne kom insprängd mellan den galna kosjukans efterdyningar och ...

Av: Benny Holmberg | 26 november, 2009
Essäer om konst

Unterwegs zur Musik. Om Anton Webern

Anton Webern var den mest radikala bland Schönbergs lärjungar och en portalfigur för alla musikpionjärer under andra hälften av nittonhundratalet. Teoretiker av en integral serialism och, framför allt, grundaren av ett ...

Av: Guido Zeccola | 06 november, 2013
Musikens porträtt

Litteratur: Göran Nylöf, Kampen om jazzen



  Kampen om jazzen

Göran Nylöf
Kampen om jazzen - Traditionalism mot modernism – en värdekonflikt speglad i svensk jazzpress under efterkrigstiden
Svenskt visarkiv

På konserthusets stora scen stod Louis Armstrong 1955 och blåste så det stod härliga till. Äntligen ett språk som jag förstod, inte det förbuds- och kommandospråk som skolan höll sig med utan ett hett och trotsigt, ett närmast fysiskt språk som tog hela kroppen i besittning. Detta hände mitt i femtiotalet som annars ägnade sig åt uppställningar, flagghissningar och psalmsång. ”Satchmo” var som en budbärare från en annan värld och det budskapet svalde jag med hull och hår.

Under de följande åren passerade hela den amerikanska jazzeliten revy. Efter ”Satchmo” kom Miles Davis, Gerry Mulligan, Art Blakey och Modern Jazz Quartet, men då hade jag ömsat stilistiskt skinn, från ”Dixie” och ”New Orleans-jazz” till ”Bebop”, ”Cool-jazz” och ”Progressiv jazz”. Jag hade bytt läger och gått över till ”fiendesidan”, var inte längre någon ”dixiesnubbe”. Men för den skull slängde jag inte min duffel eller mina traktordojer, som var typiska ”dixieattribut”. Jag fick signalera detta på annat sätt, bl a genom att sy fast bokstäverna MJQ på slejfen till duffeln. Men lika viktigt som det var att markera ”rätt” tillhörighet inom jazzen var det att klart och tydligt ta avstånd från Bill Haley, Elvis Presley, Tommy Steele och annan rock´n roll. Där gick också en verklig musikalisk gräns.

Det gamla stod mot det nya och rättning i leden påfordrades. Toleransnivån var låg. Tidskrifterna Orkesterjournalen och Estrad var de främsta arenorna för de ibland våldsamma skärmytslingarna, där den ”äkta och sanna” jazzen vaskades fram och avvikarna fick det hett om öronen.

Sociologen Göran Nylöf har tagit sig an detta eldfängda kapital i jazzens historia, som det utspelade sig i dessa tidskrifter under åren 1945-55, då emellertid stridigheterna inte på något sätt upphörde. Boken kan delas i två huvuddelar, en refererande med citat från och kommentarer till de många debattinläggen och artiklarna och en mer samhällsinriktad om ungdomsidentiteter, jazzen som protest och revolt och andra kultursociologiska processer. Det vill säga en närmast heltäckande analys av jazzen som socialt fenomen i ett föränderlig samhälle. Den refererande delen är den intressantaste, åtminstone för en icke-sociolog som har fokus inställt på själva musiken, jazzen som musikaliskt fenomen, även om det enbart handlar om synpunkter, definitioner och värderingar och inte så mycket om själva musiken, vilket författaren också är medveten om. Hur som helst så är det i huvudsak intressant läsning (den sociologiska excercisen kan ibland bli lite tröttande och utdragen) som naturligtvis leder till ett besök på skivhyllans jazzmusikaliska avdelning, där fullständig fred och förbrödring numera råder och den gamla jazzen mycket väl samsas med den nya, även om den nya upphörde någon gång på sextiotalet, då jazzen enligt min mening ”peakade”, vilket förstås är en uppfattning som det råder olika meningar om, kanske vi rent av har att göra med en värdekonflikt.

Ulf Stenberg
 

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Könsbestämda ord

Härmed anmäler jag påbudet att ordet kvinniska skall ersätta ordet människa. Möjligen är ordet kvinniska inte direkt könsneutralt, men det kommer att mildra den tyranni med vilken millionårigt manligt språkbruk ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 09 november, 2013

Bali: mystik, andlighet och exotism

Kan en liten ö mitt i oceanen dölja mer än det uppenbara paradisiska trädgårdslandskapet med prunkande grönska, cikador, hibiskusblommor och fjärilar stora som småfåglar? Jag gav mig av, från Paris till ...

Av: Anne Edelstam | Resereportage | 02 juli, 2010

Robotens sporadiska dans tillbaka mot framtiden

Moderna museets konstår 2014 i Stockholm inleds med utställningen ”Dansmaskiner – från Léger till Kraftwerk”, som visas 22 januari - 27 april 2014. Vid sekelskiftet 1800/1900 hade moderniseringen av västvärlden inletts ...

Av: Carsten Lindström | Essäer om konst | 31 januari, 2014

Magnus Göransson

Idioten parkerar sin bil

Inget utökat forskningsstöd till den idiot som misslyckas med att parkera sin bil.

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 16 april, 2016

Mellan högtryck och lågtryck

Lund. Högtryck och försommarvärme. Under pingsthelgen blommade i de prunkande parkerna hägg och syren. Genom Lundagård strömmade ett antal svartklädda personer i höga hattar. Det hade blivit dags för promovering ...

Av: Anna Nyman | Reportage om scenkonst | 02 juni, 2012

Surya or the Sun God, Konark Foto Raveesh Vyas

Surya. En kvinna i solen och hennes skugga

Ett förlag i Bombay har givit ut indiska legender, sagor och mytologi i tunna häften med enkla bilder och lättillgänglig engelsk text. Jag fann denna berättelse bland annat, till hälften ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 24 mars, 2017

Humanismens historia

Illustration: Joakim Ceder Humanismen och den kristna etiken lyfts ofta fram som grunden för det västerländska samhället. Religionshistorikern Christer Hedin ser närmare på dessa traditioner och deras betydelse för dagens samhälle.I ...

Av: Christer Hedin | Essäer om religionen | 08 januari, 2011

Domenico Losurdo - samtidsintellektuell kritiker i marginalen

Europeiska intellektuella med genomslag i vårt land tenderar att på ett eller annat sätt ha försänkningar i den postmoderna traditionen. Inte sällan har de sin hemvist i Frankrike. Men det ...

Av: David Brolin | Övriga porträtt | 06 december, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.