Europa och den monumentala väggen – Del 1

Det finns en gemensam tradition vad gäller det europeiska väggmåleriet i den mån att länder har influerat varandra, och detta möjliggör att man kan diskutera fenomenet ur en bred och ...

Av: Allan Persson | 12 januari, 2013
Essäer om konst

Fragment av surrogatpyret III

Fragment av surrogatpyret III Vi satt i biln vid Kusmarkstjyrkan å stirra på den upplysta tuppjäveln på krönet av va Nitschä kalla den ekumeniska synagogan.     – De där, pyret, va ursprungligen ingen ...

Av: Nikanor Teratologen | 16 oktober, 2007
Teratologisk sondering

Brott och straff 5 Mordets estetik- strafflagens retorik

Sommartidens intåg medförde varje år en ny spektakulär mördare, presenterad mellan årstidens första mördarsnigel och en hotande asiatisk dödsinfluensa, eller om denne kom insprängd mellan den galna kosjukans efterdyningar och ...

Av: Benny Holmberg | 26 november, 2009
Essäer om konst

Unterwegs zur Musik. Om Anton Webern

Anton Webern var den mest radikala bland Schönbergs lärjungar och en portalfigur för alla musikpionjärer under andra hälften av nittonhundratalet. Teoretiker av en integral serialism och, framför allt, grundaren av ett ...

Av: Guido Zeccola | 06 november, 2013
Musikens porträtt

Litteratur: Renée Frangeur, Pojkar, pli och pedagogik



Bonas vanartiga pojkar

Renée Frangeur
Pojkar, pli och pedagogik. Vanart och manlighet på Bonaanstalten 1905-1948
Carlsson Bokförlag

Under invigningen av Bona Folkhögskola 1984 gick en oanmäld man upp i talarstolen och berättade att Bona tidigare hade varit en Statens tvångsuppfostringsanstalt. Han hade själv varit en ”Bonagrabb”, vilket innebar att han hade dömts som vanartad och skulle uppfostras under Bonas maskulinitetshierarkier och förtryckande struktur. Renée Frangeur, lärare vid den nya skolan, var en av åhörarna. Hon påverkades av berättelsen och började söka vidare i Bonas historia. Resultatet blev denna antologi om pedagogiken och genuskonstruktionen på den statliga Bonaanstalten.

Andra författare som bidrar med sina alster är journalisten Klas Sondén, och två filosofie doktorer vid Tema Barn, Linköpings universitet, Maria Sundkvist och Anne-Li Lindgren.Frangeur är fil.dr i historia och lektor i genusvetenskap vid samma universitet och har forskat om kvinnorörelser, välfärdsstaten, folkhemmet samt jämställdhet.

I Pojkar, pli och pedagogik fördjupar hon sig i arkivmaterial och berättelsen om Bona.  Ur genusrelaterad forskning och teorier växer en bild av anstalten fram tillsammans med samhällets syn på ”vanartiga” pojkar. Eleverna på Bona var helt klart en kontrast till både arbetarrörelsens och borgerlighetens manlighetsideal. Med disciplin, aga och kollektiva bestraffningar skulle de uppfostras till lydiga arbetare och gudsfruktiga samhällsmedborgare. Däremot saknades inte kritiken mot Bonas pedagogik i samtiden utan den kom dessutom från olika politiska inriktningar. Men livet på Bona var inte enbart misär då pojkarna fick lära sig att spela instrument, uppskatta idrott och teater samt erbjöds skolundervisning, menar Frangeur.

Med ett pedagogiskt upplägg och en linjär struktur är det lätt att följa med i tankegångar och delkapitel. I en antologi av den här typen är det svårt att undvika att omständliga meningsbyggnader och upprepningar av händelser och personer uppstår. Men det är inte det som stör läsningen utan det är dessvärre det ojämna språket som inte flödar fram i en behaglig läsrytm vilket påverkar helhetsintrycket. Det känns ryckigt, nerkortat och orden liksom staplade på varandra. Däremot är Pojkar, pli och pedagogik en verkligt ambitiös och ingående studie av Bonas underordnade och marginaliserade manligheter, som tar stöd i ett gediget arkivmaterial med referenser till olika forskare och teorier. Man aktualiserar också en aktuell paradox som fortfarande finns på liknande institutioner: om syftet är att skapa ordentliga samhällsmedborgare, varför skiljer man dem då från det övriga samhället? 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 Sara Larsson

 

Ur arkivet

view_module reorder

Könsbestämda ord

Härmed anmäler jag påbudet att ordet kvinniska skall ersätta ordet människa. Möjligen är ordet kvinniska inte direkt könsneutralt, men det kommer att mildra den tyranni med vilken millionårigt manligt språkbruk ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 09 november, 2013

Bali: mystik, andlighet och exotism

Kan en liten ö mitt i oceanen dölja mer än det uppenbara paradisiska trädgårdslandskapet med prunkande grönska, cikador, hibiskusblommor och fjärilar stora som småfåglar? Jag gav mig av, från Paris till ...

Av: Anne Edelstam | Resereportage | 02 juli, 2010

Robotens sporadiska dans tillbaka mot framtiden

Moderna museets konstår 2014 i Stockholm inleds med utställningen ”Dansmaskiner – från Léger till Kraftwerk”, som visas 22 januari - 27 april 2014. Vid sekelskiftet 1800/1900 hade moderniseringen av västvärlden inletts ...

Av: Carsten Lindström | Essäer om konst | 31 januari, 2014

Magnus Göransson

Idioten parkerar sin bil

Inget utökat forskningsstöd till den idiot som misslyckas med att parkera sin bil.

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 16 april, 2016

Mellan högtryck och lågtryck

Lund. Högtryck och försommarvärme. Under pingsthelgen blommade i de prunkande parkerna hägg och syren. Genom Lundagård strömmade ett antal svartklädda personer i höga hattar. Det hade blivit dags för promovering ...

Av: Anna Nyman | Reportage om scenkonst | 02 juni, 2012

Surya or the Sun God, Konark Foto Raveesh Vyas

Surya. En kvinna i solen och hennes skugga

Ett förlag i Bombay har givit ut indiska legender, sagor och mytologi i tunna häften med enkla bilder och lättillgänglig engelsk text. Jag fann denna berättelse bland annat, till hälften ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 24 mars, 2017

Humanismens historia

Illustration: Joakim Ceder Humanismen och den kristna etiken lyfts ofta fram som grunden för det västerländska samhället. Religionshistorikern Christer Hedin ser närmare på dessa traditioner och deras betydelse för dagens samhälle.I ...

Av: Christer Hedin | Essäer om religionen | 08 januari, 2011

Domenico Losurdo - samtidsintellektuell kritiker i marginalen

Europeiska intellektuella med genomslag i vårt land tenderar att på ett eller annat sätt ha försänkningar i den postmoderna traditionen. Inte sällan har de sin hemvist i Frankrike. Men det ...

Av: David Brolin | Övriga porträtt | 06 december, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.