"Kinas terrakottaarmé" på Östasiatiska i Stockholm

"Det var Chi Hoang Ti,kung av Tsin,"Ur "Muren och böckerna" av Evert Taube Det var aldrig meningen att de skulle utföra några krigiska bedrifter, dessa tusentals soldater som skapades på kejsaren ...

Av: Birgitta Milits | 11 september, 2010
Kulturreportage

Språk

Efter illusionen om att kunna förstå och om att kunna förklara, efter illusionen om en vilken som helst form av kommunikation och samförstånd, vill jag återkomma till ett stadium (som ...

Av: Gilda Melodia | 13 maj, 2016
Gilda Melodia

Gioacchino Rossini för trettionde gången

I år firar man 30-årsjubileum av Rossini-festivalen i Pesaro, förra gången jag var där firade man 25-årsjubileum. Jag får väl åka dit om fem år igen för att upprätthålla traditionen ...

Av: Ulf Stenberg | 22 augusti, 2009
Reportage om scenkonst

Helena Leijd, Dikter

  Fågelgudinnan   Vindarna sjunger mitt namn Nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn   Jag   Fågelgudinnan,   som föddes ur det heliga ägget   Det som gudarna försökte trampa sönder   Reser mig igen

Av: Helena Leijd | 05 juli, 2010
Utopiska geografier

Victor Estby Foto_Josè Figueroa

Litteratur: Redaktör: Victor Estby - Nya Röster- en antologi av nyanlända unga kvinnor -



Ord som kommit över havet

”Jag grät tyst, jag hade ont i hjärtat och var rädd. Det var som att vara utanför livet, du vet inte om du ska komma fram levande eller död. Jag ville bara att vi skulle överleva”

Författaren, journalisten och skrivkursledaren Victor Estby startade tillsammans med Åmåls kommun, Dalslands Litteraturförening. Karlbergsgymnasiet och Komvux, en utbildning i skrivande för unga nyanlända kvinnor från Syrien. Deras ord som kommit med dem över havet fick genom detta intiativ fäste i bokform i antologin Nya Röster, med medverkan av åtta unga kvinnor.
Redaktör: Victor Estby
Nya Röster- en antologi av nyanlända unga kvinnor
ISBN: 9789163928918
Förlag: Dalslands Litteraturförening



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Victor Estby Foto_Josè Figueroa

Victor Estby Foto_Josè Figueroa

Jag läser orden som kommit över havet, det mäktiga Medelhavet, där jag själv så många gånger farit som sjöman med stora gedigna lastfartyg i stiltje som i storm...men...nu...i detta Medelhav... kommer familjer flyende mitt i svarta natten, familjer som kliver ombord i gummibåtar överfyllda med folk, ranka farkoster som tar in vatten där fötterna fryser till is. De flyr från krig, från minnen av sin egen nära tillvaro som en gång var ett lugnt vardagsstiljte av skönhet och kärlek men som nu badade i ond bråd död. Familjer som steg ombord i gummibåtarna med barn och allt:

”Nu var båtkanten i höjd med havsytan och det kom in vatten i båten. Jag satt på knä och vattnet trängde in i mina kläder. Det var kallt och jag kunde inte röra mig, kunde inte resa mig eller göra någonting/.../Då sa jag till min mamma: 'Jag kan inte känna mina fötter! Hjälp mig mamma, snälla jag fryser!' Mamma grät för hon kunde inte göra något. Hon sa: 'Jag ber om ursäkt till dig och dina bröder. Varför gjorde vi det här? Det var bättre att dö i Syrien än i havet!'”

Allt detta landar mitt i diskussioner om knäskålar, om åldersmätarteknik, om tandprovsestetik, om läkaretik, om kvoteringsmatematik, detta pettimetermätande om och kring dessa liv som kommer över havet och inte vet vad det kommer att bli av dem. ”De måste lära sig svenska” ”De måste lära sig en litteraturkanon!”

”Jag heter Rawan Alzoabi och har kommit över havet” en vägledning från en ung människa, utan möjlighet att stanna kvar i sitt land, utan möjlighet att bli 'hjälpt på plats'.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag läser orden som kommit över havet: Där Rawan är en av flickorna som skriver. Och som hon skriver! Som hon berättar om hur familjen stiger i gummibåten mitt i natten! Och så hårt hon håller om sin lillebror!

Båtmotorn dör där ute på havet. Ska de dö nu? Är detta slutet?

”Jag grät tyst, jag hade ont i hjärtat och var rädd. Det var som att vara utanför livet, du vet inte om du ska komma fram levande eller död. Jag ville bara att vi skulle överleva”

Där berättas också om den brännande kärleken i unga människors önskan om lycka som motvikt mot kriget och flykten, ett underlag till ljus mänsklighet i en optimistisk tro på livet mitt i allt det svarta.

Författaren, journalisten och skrivkursledaren Victor Estby startade tillsammans med Åmåls kommun, Dalslands Litteraturförening. Karlbergsgymnasiet och Komvux, en utbildning i skrivande för unga nyanlända kvinnor från Syrien. Deras ord som kommit med dem över havet fick genom detta intiativ fäste i bokform i antologin Nya Röster, med medverkan av åtta unga kvinnor.

Detta är något att läsa, dessa vittnesmål från verkligheten.

Benny Holmberg

Ur arkivet

view_module reorder

Främlingen främmandegjord blir en vän

1800- och 1900-talslitteraturen är full av flanörer; från den mållösa strövaren Peter Walsh i Virginia Woolfs ”Mrs. Dalloway” till modernismens promenerande variant av Odysseus, Leopold Bloom i James Joyces ”Odysseus” ...

Av: Matilda Amundsen Bergström | Reportage om scenkonst | 24 maj, 2012

Wittgenstein och civilisationen

”Den tidigare kulturen kommer att bli en ruinhög och till slut en askhög, men andar kommer att sväva över askan” Ludwig Wittgenstein (1889-1951) är, hur man än ser på saken, en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Agora - filosofiska essäer | 20 december, 2012

A propos litterär formalism

Det är nog rimligt att anta att den beskyllning som oftast riktas mot såväl experimentell poesi som det litterära avantgardet i sin (splittrade) helhet härrör från en föreställning om att ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 03 november, 2012

Det mångkulturella Storbrittannien

   Tarquin Hill. www.tarquinhall.com Det mångkulturella StorbrittannienBok- och biblioteksmässan i Göteborg har varje år många intressanta utländska gäster. Förutom att ge oss värdefulla insikter om världen utanför vår lilla svenska ankdamm, kan ...

Av: Tidningen Kulturen | Litteraturens porträtt | 28 september, 2006

Lustprincipen – Peaches och könets makt

  "I'd ratwho I want than kill who I'm told to". Vem skulle inte instämma? Uppenbarligen finns det tusentals amerikanska soldater i Irak som är tveksamma. Människor som i detta nu ...

Av: Roberth Ericsson | Musikens porträtt | 08 januari, 2012

Darwin, diagnosen och det normala

En gång i tiden delade vår egen Carl von Linné in växter i separata grupper och arter. Allting har sin egen plats, skapat av Gud som färdigt och åtskilt sinsemellan ...

Av: Robert Halvarsson | Essäer om samhället | 08 april, 2011

Vantablack, Källa: Wikipedia

Konstnären som äger det svartaste svarta i konsten

Till konstvärldens förtret har konstnären Anish Kapoor exklusiv rätt till det svartaste svarta i konsten. Han äger sedan 2014 rätten att använda Vantablack som kan absorberar 99.96% av allt ljus.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 mars, 2017

Om Strindberg röst, och andra ljudligheter

Den läsvärde kåsören Olle Hammarlund skrev en gång en skröna om Strindberg som kunde ha varit sann men säkert bara var ett påhitt: en grupp äldre herrar roar sig med ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 01 oktober, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.