Kunnskap

Innledning Ett av de begrep vi mennesker har og anvender, er begrepet om kunnskap. I alminnelighet skjelner en mellom ulike slags typer av kunnskap, så som teoretisk kunnskap, praktisk kunnskap og ...

Av: Thor Olav Olsen | 18 augusti, 2014
Agora - filosofiska essäer

”I morgon kommer det kännas bättre att du sparade idag”

Så löd meddelandet från min bank som dök upp på automatskärmen. Först var det rätt roligt, det skulle nog faktiskt kännas bättre i morgon med någon hundring kvar, och dessutom ...

Av: Linda Bönström | 29 december, 2012
Gästkrönikör

Agatha Christie och den mörkare sidan av livet

Agatha Christie är nog mest känd och erkänd som ”The Queen of Crime”, vilket i och för sig var det hon till största del skrev. Utöver detektivromaner skrev hon även ...

Av: Jessika Ahlström | 16 november, 2011
Litteraturens porträtt

Roman Charity och amning i konsten

Den gamla mannen suger girigt på den unga kvinnans fasta bröst. Motivet med sina erotiska undertoner lockade många konstnärer under 1600- och 1700-talet. Peter Paul Rubens målning av Roman Charity ...

Av: Mathias Jansson | 23 december, 2014
Essäer om konst

Marianne Lindberg De Geer

Litteratur: Marianne Lindberg De Geer - På drift



En roadtrip med svar på livets frågor

Marianne Lindberg De Geer
På drift
Brombergs




Marianne Lindberg De Geer är flitig och frisk som både debattör och krönikör, nu kan hon vid mogen ålder kalla sig författare , hon skriver rakt, med både nerv och puls, jag väntar redan på nästa del i hennes livsresa.

Marianne Lindberg De Geer

Marianne Lindberg De Geer

För en vecka sen gick jag förbi Växjö konsthall, som var stängd på grund av omhängning, men kvar utanför fanns Marianne Lindberg De Geers två kvinnor, en trådsmal och en rundhyllt, de står mitt emot och nära varandra, och i naturlig storlek, de har stått där sedan 2005 och väckt uppmärksamhet. Titeln är Jag tänker på mig själv.

Nu är det säkert så när Marianne Lindberg De Geer skriver sin första roman, som inte är en memoarbok; det är uppenbart att berättelsen innehåller angöringsmärken och rösen med livsmening, som inte bara handlar om berättarjaget i boken, Mona utan även om författaren själv, Marianne. Mycket är gemensamt, inte minst geografin om Köping och Jönköping, föräldrarna och bakgrunden inom mentalvården och konsten. Nu lämnar vi det spåret och återgår till den stora frågan, varför allt blev som det blev.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det börjar med en flicka, Mona, i de tidiga tonåren, som kommer just, på drift, som Jack Keroauc i sin beatnikklassiker On the road, som kom på svenska 1959, jag tänker på honom, men även intensivt på Birgitta Stenbergs tidiga böcker. Uppväxten är kantad av svek, självmord och psykisk sjukdom. Det är en naken, intensiv och ångestfull berättelse från ett Sverige på 50-och 60-talet.

Bilden är entydig, det är svaga och nyckfulla föräldraroller, en bror, som mest är till besvär, laddade och rastlösa tonår, med plågor och närmast sexuella övergrep. Några handlingar och beteenden sker av tillfälligheter, andra av icke-tillfälligheter. Mona blir utlämnad till sitt eget, till att fatta svåra beslut, som är ibland för svåra för hennes mognad och ålder. Hon är inte rädd för stormens öga, hon klarar sig både i Hamburg, London och på Lofoten, i stort sett på egen hand. Men det sker ibland till ett högt pris, det finns ändå en inbyggd inre kompass, som vägleder och hjälper henne. Hon är stark, beslutsam och energisk. Många gånger känner Mona tvivel, hon lever i ett landskap av ovisshet, hon tror att hon färdas i rätt riktning, men ibland förefaller det tveksamt.

Hon har vänner, hon finner styrka i musiken och hon börjar tidigt att närma sig konsten, som hon blir gripen av tidigt vid ett besök på Dokumenta i Kassel. Under en avsevärd tid arbetar Marianne Lindberg De Geer liksom Mona inom mentalvården, vi får inblick i de hårdföra metoderna inom psykiatrin och personalens tveksamma förhållningssätt till de intagna; de är vårdens baksidor, som man som läsare minns bäst och ålderdomligheterna i terapierna.

Mona möter män på sina färder genom livet, de har olika namn som Stefan, Ragnar och Teddy, men de har samma patriarkala hållning till livet, och samma syn på kvinnan, som ett objekt, att utnyttja och sedan sortera bort, samma sak sker om och om igen, Mona skyr inte elden.

Marianne Lindberg De Geer är flitig och frisk som både debattör och krönikör, nu kan hon vid mogen ålder kalla sig författare , hon skriver rakt, med både nerv och puls, jag väntar redan på nästa del i hennes livsresa.

 

 

Bo Bjelvehammar

 

Ur arkivet

view_module reorder
Ernest Hemingway and Matador, Antonio Ordonez, by Basque primitive artist,Domingo Uriarte

Domingo Uriarte- Matador och Målare

Domingo Uriarte föddes i Baskien 1894. Föräldrarna var fattiga bönder utan boklig bildning. De fick många barn, men under inbördeskriget dödades flera av syskonen. När Uriarte var tio år såg ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 21 september, 2017

Utsikt mot Bockklippan. Foto: Mathias Jansson

Luxemburg med ett leende av museum

Mathias Jansson ger en guidning runt Luxemburg - "det lilla slottet".

Av: Mathias Jansson | Resereportage | 26 maj, 2015

Wagner och det musikaliska dramat

I år är det 200 år sedan Wagner föddes och 130 sedan han dog. Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del – både ris och ros. Men en ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 25 februari, 2013

 De revolutionibus orbium coelestium.

Något om partiadel, konservativa revolutionärer och andra myter

Bo I Cavefors om Kopernikus, Algeriet, Lenin, Hitler, och mystifieringen av ordet makt. Det är som Giuseppe Tomasi di Lampedusa hävdade, att människan visserligen vill att allt förblir vid vad ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om samhället | 19 januari, 2015

Shiiter och sunniter – svurna fiender?

 Det heliga namnet av Allah. Kollage: Guido Zeccola Shiiter och sunniter – svurna fiender? Tidningen Kulturens Mohamed Omar om de teologiska och historiska skillnaderna mellan sunniter och shiiter i den muslimiska ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om litteratur & böcker | 27 november, 2007

En aldrig skriven litteraturhistoria

Om poeten och teaterkritikern Erik Lindorm (1880-1941) är i ihågkommen i dag är det troligen främst för den fina dikten "En död arbetarhustru". Men Erik Lindorm gav sig in i ...

Av: Bertil Falk | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2009

Den romantiska texten - en helig princip

En av de stora förtjänsterna med Horace Engdahls essäsamling Den romantiska texten, är att han så konsekvent förmår ställa poesin i relation till varat och existensen och därmed "frigöra" både ...

Av: Lars-Göran Söderberg | Essäer om litteratur & böcker | 28 september, 2009

Fåfängans pris: kejsar Valens och de hungriga germanska ulvarna

I juni 2013 utkommer på Arktos förlag Lars Holger Holm och Kenneth Maximilian Geneser med en bok kort och gott kallad Gotisk. Det rör sig om en uppföljare till deras ...

Av: Lars Holger Holm | Essäer | 20 maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.