Tala med Johan Hammarström!

Med en dig hållen beskrivning av ett "revbensskåpet" (när de behövdes vid introduktioner,) sin ledsagare, åt vilken dikts pluggades in i hållbart formrymsbotten för den tunne, gjort efter den som ...

Av: Stefan Hammarén | 16 september, 2013
Stefan Hammarén

Matematik och maoism

Det sägs att man inte skall döma en bok efter dess omslag. Den bok det här handlar om är helt vit; på skyddsomslaget står endast titeln i svart med författarens ...

Av: Niklas Anderberg | 07 februari, 2012
Agora - filosofiska essäer

Världen gick inte under, om man säger så

Händelseutvecklingen i Tunisien, Egypten och de andra länderna i Mellanöstern inger hopp. För folken där naturligtvis, men också för oss andra. Historien är inte slut, det finns inte bara en ...

Av: Gregor Flakierski | 06 februari, 2011
Veckans titt i hyllan

Julian Aguilera Marías om Herakleitos

Iillustration: Joakim Ceder Julian Aguilera Marías om Herakleitos I filosofihistorien är det vanligt att betrakta filosofen Herakleitos (540-480 f.Kr.) som motsats till filosofen Parmenides (540-470, ev. 515-445 f. Kr.), vilkas tankevärldar ...

Av: Thor Olav Olsen | 16 oktober, 2007
Agora - filosofiska essäer

Anita Desai

Litteratur:Anita Desai - Dagens klara ljus



Om relationerna som hänger i spindeltråd

Anita Desai
Dagens klara ljus
Översättning: Andreas Vesterlund
Bakhåll

Det är tätt framskrivet, på ett sätt som gör barndomens Indien exotiskt på samma sätt som många andra minnesskildringar gör. Som läsare tvingas jag in och behöver inte själv föreställa mig något. Allt är redan detaljbeskrivet och värderat:
Anita Desai
Dagens klara ljus
ISBN: 9789177424543
Översättning: Andreas Vesterlund
Förlag: Bakhåll



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Anita Desai

Anita Desai

Det där ögonblicket som blir minne, förklarar Anita Desai i en intervju, det är därifrån jag skriver. Desai är romanförfattare och novellist bosatt utanför New York men född i Indien 1937 och uppvuxen med en bengalisk och en tysk förälder. Hon debuterade 1963 och har sedan dess utgivit en stor mängd romaner och noveller; just nu sköts hennes utgivning i Sverige av Bakhåll men hon är tidigare utgiven på svenska av förlaget Trevi som sedan 1997 är en del av bonnierägda Forum.

Författaren Anita Desai är även professor emerita vid utbildningen i Creative Writing hos MIT och har sin utbildning i English Literature från Delhi Universitet, Indiens främsta högre läroverk. Dagens klara ljus, som först gavs ut 1980 och utgavs på svenska första gången 1983, räknas till ett av hennes främsta verk och är enligt henne själv den mest självbiografiska – även om personerna i den inte är direkt modellerade efter enskilda utan snarare kompositioner.

Följaktligen rör sig boken också kring minnet, minnena. Den rör sig kring hur historien och ögonblicket som är nu flätas samman, blir just noter i en melodi. ”Så var det med livet”, säger Anita Desai genom romanens alkoholiserade moster Mira, ”det låg så tyst och så stilla att man kunde sträcka ut fingrarna och röra vid det, smeka det. Sedan kastade det sig plötsligt upp och träffade en rakt i ansiktet så att man snurrade runt, runt, flämtande.” Moster Mira tar hand om Tara som gifter sig ung med diplomaten Bakul, poeten Raja som insjuknar när de kultiverade muslimska grannarna flyr för sina liv undan hinduiskt hat, Bimla som får axla rollen som familjeöverhuvud och inleder en kortvarig romans med Rajas stammande doktor men gifter sig istället med sitt arbete – som sin far – samt den udda Baba med sin stulna grammofonmusik som alla är syskon med samma förlorade föräldrar. Romanens flätverk blir en historia om identitetsskapande i ett slutet samhälle.

Det är tätt framskrivet, på ett sätt som gör barndomens Indien exotiskt på samma sätt som många andra minnesskildringar gör. Som läsare tvingas jag in och behöver inte själv föreställa mig något. Allt är redan detaljbeskrivet och värderat:

Detta var den typ av drama som inte tycktes skapa minsta spricka i de mattglänsande metallband av tristess som höll dem alla fjättrade i en värld, en tidsålder av outhärdlig, fullständig passivitet, sysslolöshet och apati, utan snarare tycktes framhäva tristessen genom att hamra på den som en klingande slägga så att det dånade och ekade.

Och i förgrunden barnens långa väntan på att växa upp. Och i bakgrunden de fasansfulla händelserna i 1947 års Indien och Pakistan.

Det börjar lite sömnigt. Innan något händer. Romanen beskriver en vardaglig om än mättad lunk som liksom måste ligga till grund för de ohyggligheter som sedan bryter ut. Som romanen kan ge en insikt i men inte förklaring till. Det är krig omkring dem. Konflikten om mark 1947 mellan hinduer och muslimer efter Indiens delning följande det villkorade självstyret från Storbritannien som slutade med bildandet av Pakistan som självständig stat skördade hundratusentals människoliv. Staden Delhi brinner, det råder utegångsförbud och ständiga, blodiga, upplopp i närheten av syskonens familjehem. Muslimer flyr till Pakistan. Hinduer flyr till Indien. För många innebär flykten att de inte kommer fram. Nationerna hetsar mot varandra. Gandhi mördas av en hinduisk högerextremist. Den infekterade konflikten kring och i området Kashmir trappas upp här och är till dags datum inte löst med någon tillfredsställelse.

Desais berättelse är som att återvända till ens unkna och svårt inbodda, inpyrda, barndomshem. För Tara från den egna bostaden en kontinent bort – en bostad som hon inrett som ett negativ från barndomens framkallande av förgångna berättelser. Men för Bimla sker återvändandet när systern kommer hem. Hon bor fortfarande kvar i föräldrahemmet med sin bror Baba. Raja skördar framgångar som poet i Hyderabad. Alla ting tycks av den allvetande berättaren vara uppstoppade och fodrade av minnen. Liksom överdrivet framträdda men samtidigt som allt dränks i detaljer är de också tomma, liksom dränerade av att vara så uppfyllda av minne. Som om minnena är ett helvete. Som om allting betyder för mycket och hela tiden.

En bredare återberättad ramberättelse kantas, till en början, av en stor mängd återgivna muntliga berättelser, anekdoter, som fungerar som karaktärsbeskrivningar. Prosan gör nedslag i scener som rör sig genom tider som gått tills att det är osäkert var det egentliga nuet befinner sig. Fokus skiftar i romanen och berättaren går in i romanfigurerna och bygger upp en helhet baserad på deras respektive perspektiv. Det skapar en trovärdig skildring av hur det är att växa upp och bara minnas med sig det allra viktigaste. Romanen berättar hur våra relationer till varandra hänger i spindeltråd och kan ändras som av en vindens nyck. Och om hur vi blir blinda över det som vi lever med dagligen samt hur olika vi kan se på en och samma sak. Dagens klara ljus är en roman om att komma till insikt.

Freke Räihä

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Hebriana Alainentalo

Hebriana Alainentalo, tre engelska dikter

Tre dikter på engelska av Hebriana Alainentalo

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 30 december, 2017

Urkult 2011 med fantastisk musik och eldshow

Någonstans mellan Bräcke och Ragunda dånar ett tåg fram. Nåja, dånar, är kanske att ta i – det gamla veterantåget körs i bekväma 90 kilometer i timmen, och det tar ...

Av: Mikael Audell, Sunna Nordgren | Allmänna reportage | 09 augusti, 2011

Jag väljer att dyrka Torbjörn Säfve

På teatern i Zaragoza möts Torbjörn Säfve och Lucientes Francisco de Goya för att mäta vem som dyrkar kvinnorna allra mest, detta trots att proffsboxning såväl som skönhet är förbjudet ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 september, 2012

Först kom fursten

Italien har nyligen fyllt 150 år som enad nation (sedan den 17 mars 1861) och mina tankar från Sverige går till Machiavelli. Varför? Därför att – kommer ni säkert att säga ...

Av: Angelo Persiani | Övriga porträtt | 27 december, 2012

Greed 1924

Den kompromisslöse extravaganten

Hollywood har alltid varit en plats för extravaganter. Men frågan är om någon slår Erich von Stroheim i extravagans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ingen slår ...

Av: Ulf Stenberg | Filmens porträtt | 31 mars, 2016

Tiden häruppe får en annan betydelse. Om Thomas Mann och Bergtagen

Senast jag var i Lübeck var Thomas Manns födelsehem renoverat och utställningarna välanpassade till moderna tiders krav på ett minnesmärke och museum över en stor man och hans verk. Monumentet ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 10 oktober, 2011

Vladimir Oravskys sommarföljetong Dagmar Daggmask Del 1

Liksom de andra daggmaskarna i Katharinas och Aleksandras trädgård har även daggmasken Dagmar varit mest intresserad av sig själv och sitt arbete. Fast, och det är lika bra att demaskera ...

Av: vladimir oravsky | Utopiska geografier | 01 juli, 2014

Michel Houellebecq. Foto Phillippe Matsas

Vem lever lycklig i en tid som vår?

För några år sedan kunde man i den franska veckotidskriften Le nouvel Observateur läsa om den då senast inträffade politiska skandalen, när den åldrade ägarinnan till det stora parfymimperiet L’Oréal ...

Av: Claes-Magnus Hugoh | Essäer om litteratur & böcker | 09 februari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.