Konsten är en biljett - en intervju med Carl Abrahamsson

För alla som någonsin intresserat sig för den musikaliska och/eller filosofiska underjorden under den senaste tjugoårsperioden så har Carl Abrahamsson varit en av de mest uthålliga och självständiga agenterna. I en intervju presenteras ...

Av: Daniel Westerlund | 21 februari, 2008
Litteraturens porträtt

Annunciazione, Madrid, Museo del Prado. (Wikimedia)

Rainer Maria Rilke – människan och poeten

Rainer Maria Rilke var en paradoxal figur. Han betraktas tillsammans med kolleger som TS Eliot, James Joyce och Paul Valéry som den europeiska högmodernismens främsta namn, men som person var ...

Av: Carsten Schale | 01 juni, 2015
Litteraturens porträtt

Bilmekanikerskojaren och döden

Plötsligt men jag har fått nog mer än ett pluralis, mer än impulsivt tvingat. Jag ger upp, orken släpper. Börjar afträda bokbranschen och avsluta författarskapet. Har närmast redan i tio år ...

Av: Stefan Hammarén | 27 oktober, 2014
Stefan Hammarén

Filosofi og framskritt. Del 2

Glimt fra det filosofiske livet i Aten Da Sokrates, Platon og Aristoteles dukket opp på den historiske scene, så hadde filosofi eksistert i et par hundre år. Nå var rammen omkring ...

Av: Thor Olav Olsen | 22 augusti, 2013
Agora - filosofiska essäer

Litteratur: Ulf Stark -Åskan



En briljant modern sagobok om skör vänskap, viktig ensamhet och en snäll jätte

Ulf Stark
Åskan
Illustrationer: Marcus-Gunnar Pettersson
Brombergs förlag

Åskan skulle ha kunnat vara en av de absolut bästa historierna till Bland tomtar och troll.

Men nu är ju Åskan en fullängdsroman i barnboksformat på 94 sidor och inte en novell. Men ändå.
Ulf Stark
Åskan
ISBN: 9789173378635
Illustrationer: Marcus-Gunnar Pettersson
Förlag: Brombergs



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


"Åskans drömmar var säkert fyllda med blod och köttslamsor. Jag mindes hur han hade slickat sig om munnen bara för en stund sedan .... Varför gör jag och mina kompisar hela tiden sådana här saker, utan att någon tvingar oss till det? Saker som får oss att må illa av skräck?

     Jag frågade Bernt.

Han sa att det var för att vi skulle bli vuxna."

- ur Åskan av Ulf Stark.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ulf Stark har skrivit några av de absolut bästa böckerna i den svenska barnlitteraturhistorien. Han har också skrivit några av de absolut bästa bidragen till den klassiska serien Bland tomtar och troll som funnits i över 100 år.

Åskan skulle ha kunnat vara en av de absolut bästa historierna till Bland tomtar och troll.

Men nu är ju Åskan en fullängdsroman i barnboksformat på 94 sidor och inte en novell. Men ändå.

Det finns något sagolikt över denne jätte, Åskan, som Ulf och Bernt i boken är så himla rädda för, men som visar sig ha ett hjärta av guld. Man ska inte döma någon på förhand för att hen är en jätte. Jätten kan vara snäll och känslig ändå, även om hen verkar bullrig, burdus och skrämmande.

Hälsa hem

Jätten heter egentligen Oskarsson, och bor i närheten av Ulfs hem. Men för Ulf och kompisen Bernt är han bara "Åskan". Klart läskigast i hela kvarteret. Han är stor, bullrig, har hawaiiskjorta som han inte riktigt kan knäppa och jobbar på slakteri. När Ulf och Bernt vill skrämma upp sig rejält går de och hälsar på Åskan - och de är säkra på att han äter hamstrar, vädurskaniner och små barn!

När Åskan säger "hälsa hem" till Ulf menar han det vänligt - men Ulf och Bernt tar det som ett verkligt dödshot. Ulfs dagar är räknade!

Men när Åskan hänger utanför Ulfs hus är det inte för att se hotfull ut och skrämma slag på Ulf, utan därför att Ulfs mamma spelar piano tjugo minuter varje kväll, med start klockan sju. Och den farlige jätten älskar vacker musik, han ser nästan hypnotiserad ut när han lyssnar.

Tjugo minuters egentid

Ulfs mamma har inte mycket roligt i livet - hennes egentid är tjugo minuters pianospel varje kväll och en eftermiddag varje helg cyklar hon ut till en stuga i skogen som heter Ensamheten. Mamma har ärvt den av en morbror. Ulf frågar vad hon gör där och hon svarar att hon bara sitter där och blir sig själv igen. Stugan har en vacker utsikt över den omgivande naturen och där kan mamma bara vara, långt borta från alla krav. A room of one's own. Det behövs för att ladda batterierna.

Men en hemsk storm leder till att ett stort träd ramlar och trasar söner mammas lilla stuga helt och hållet.

Ulf förstår att hans pappa tandläkaren aldrig kommer att reparera stugan. Pappa tycker att mamma ska vara hemma.

Ingen utflykt för mammor

Pappa tar med sig pojkarna på utflykt för att mamma ska få vara ensam hemma (han tänker inte på att mamma inte får komma ut och ha någon rolig utflykt) och när de kommer hem igen är mamma i full färd med att putsa fönster. Det går inte att slappna av på hemmaplan.

 

Ulf förstår att alla människor behöver vara ensamma ibland. Ulf har ensam-tid, hans storebror har det, hans pappa har det, bäste vännen Bernt har det ... alla har det. Åskan verkar till och med ha lite för mycket ensam-tid.

Mamma blir ledsen utan sin ensam-tid och pianospelet låter allt mer deprimerande. Med hjälp av Bernt får Ulf en lysande idé - de ska hypnotisera Åskan och få honom att bygga upp stugan igen så att mamma ska kunna spela piano igen!

Läsaren förstår att Åskan bara låtsas vara hypnotiserad och att han egentligen gör den goda gärningen för att han tycker synd om Ulfs mamma - och för att han vill höra det vackra pianospelet igen.

Så visar det sig att den farlige jätten egentligen är dramats hjälte, han förstår mycket bättre och är mycket snällare och schysstare än Ulfs pappa.

En av de roligaste scenerna i boken är när Bernt och Ulf visar Ulfs mamma den nyuppbyggda lilla stugan - hon skickar hem pojkarna med orden " Kan ni inte cykla hem ... Jag tror jag sitter kvar här ett tag och blir mig själv igen."

Och så gör hon det. Njuter av ensamheten och blir sig själv igen.

Mammors rätt till att vara sig själv

Litteratur i allmänhet och barnlitteratur i synnerhet brukar behandla mammor lite off-hand som en trygg service-maskin som ska finnas i bakgrunden (om det inte är fråga om "mom-shaming-books" där mammor sviker sin plikt och barnen hamnar på barnhem) och mycket få böcker tar upp mammors rätt till egen tid, eget rum, egna intressen och ensamhet.

I dagens nästan panikartade socialiseringstrend har ensamhet blivit undervärderat - men det är vad alla människor behöver för att bli sig själva mellan varven. Både små barn, stora jättar och utarbetade mammor.

Vänskapen mellan Ulf och Bernt är komplext skildrad. Deras vänskap verkar robust, men är ändå lika skör som en glasfågel. Även när det gäller Ulfs och Bengts vänskap spelar Åskan en viss roll i att de två hittar tillbaka till varandra igen --- och till att de slipper bli mobbade av en äldre kille. Åskan tar honom i upptuktelse - på ett snällt sätt. Han får känna sig viktig och får vara med en vuxen person (Åskan själv) och hjälpa till att bygga upp stugan igen, så då har han ingen tid att springa runt och skvallra och reta småkillarna.

Korvmusik och empati

När Åskan till sist får pianolektioner och lär sig spela Köp varm korv (passande för någon som jobbar som slaktare!) är lyckan fullständig.

Alla "onda" personer och alla jobbiga och sorgliga saker i bokens universum har besegrats - genom snällhet och empati.

Det här är en helt underbar bok! Vacker, eftertänksam, spännande, humoristisk, underfundig och poetisk. Träffsäkert språk, komplexa känslor. Författaren slår huvudet på spiken, gång på gång.

De finstämda och finurliga bilderna är grädden på moset.

Man ska aldrig ta någon för given och försöka passa in dem i en snäv roll. Varken mammor eller jättar.

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Tåg i tid – i Hongkong och Stockholm

”Säga vad man vill om Mussolini, men han fick tågen att gå i tid” var kanske bara en fascistisk propagandalögn men det är en efterhängsen slogan som fastnat. Det finns ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 21 augusti, 2017

”Vem kommer att vara kvar, vad kommer att vara kvar? En stavelse kommer…

Abraham Sutzkever föddes för 100 år sedan i Smorgon utanför Vilna, som då tillhörde det väldiga ryska riket, och ligger numera i Litauen. Liksom många andra mindre städer vid den ...

Av: Grzegorz Flakierski | Litteraturens porträtt | 15 juli, 2013

Sökandets fiender och vänner Två föreningar med olika målsättning

Det finns en svensk sammanslutning som heter Vetenskap och folkbildning. Det låter både  lovande och betryggande - två honnörsord staplade på varann. Föreningens viktigaste funktion tycks vara att varje år ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 juli, 2011

Senmoderniteten. Del 1

Innledning Emnet for essayet mitt er livet i senmoderniteten. ‘Senmoderniteten’ er et abstrakt begrep; om abstrakte begrep sirkulerer i et samfunn, er det ikke helt opplagt at dermed er disse ord ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 juli, 2013

Kunskapsträdets skuldror och luckorna mellan 2

utförundersträcktutblotta ändomhel poet hållets den med massan som i ett rikt valt Thoughlandsskogbeväxt tätheters firade ihopdragsvisade dagsmälta utända tilltroll, ting kommet ungefär dem emot mittradikal provbitsvald tag stubbe flatyta träåödlaårsmästerverksringar ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 15 oktober, 2012

Eva Hanson. Kvällspromenaden

Eva Hanson bor på landet strax utanför Göteborg. Hon skriver krönikor, noveller och lyrik Senast aktuell: i Föreningen Arbetarskrivarnas antologi Landet som sprängdes Personlig kuriosa: avskyr vintern men älskar katter           Kvällspromenaden     Och jag tänkte ...

Av: Eva Hanson | Utopiska geografier | 27 januari, 2014

Fenrisulven, Frej och Surt (1905), målning av Emil Doepler. Källa: Wiki

Gudarnas enträgna viskningar

Har vi glömt våra gudar, de gamla, de eviga? Elsa-Brita Titchenell, svenskfödd teosofisk författare, lägger, i boken ”The Masks of Odin” gudasagorna intill vetenskapens forskning och teosofisk filosofi ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 20 augusti, 2015

Oedipus Rex. Foto Arne Hyckenberg

Femton gånger Östersjön - Östersjöfestivalen för femtonde gången 21-29 augusti

Liksom förra året inleder man årets upplaga av Östersjöfestivalen på Kungliga operan, denna gång på stora scenen med pukor och trumpeter och en massa kungar. Närmare bestämt med Stravinskijs opera-oratorium ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 01 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts