Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | 21 februari, 2008
Essäer om film

L’art éphémère eller ögonblickets poesi

L’art éphémère eller ögonblickets poesi Ugglan på Närkesgatan i Stockholm är ett tjusigt lokalval när förlaget och tidskriften OEI bjuder på ljudpoesi. Sammetsröda gardiner i underjorden, en lätt mögeldoft – ...

Av: Ida Westin | 01 februari, 2007
Konstens porträtt

Danska deckare på frammarch

Gretelise Holm, Elsebeth Egholm och Sara Blædel är de främsta inom den nya kvinnliga deckarvågen i Danmark. Inget nytt från Gretelise Holm, min personliga favorit, men Elsebeth Egholm och Sara ...

Av: Bengt Eriksson | 01 augusti, 2009
Kulturreportage

En självplågare

Müritz, juli 1923: Franz sitter i den höga korgstolen och lyssnar på Östersjöns vågbrus. Skuggan från solskyddet räddar honom från att bli alldeles brunbränd. Han har rest hit, till Pension Glückauf ...

Av: Jonas Wessel | 12 augusti, 2012
Övriga porträtt

Litteratur: Kim Stanley Robinson - New York 2140



Hemmastadda i postapokalypsen

Kim Stanley Robinson
New York 2140
Orbit 2017


 

Människor fortsätter att strömma dit, lockade av stadens image som lovar framgång. Stadens barer, teatrar, utställningshallar och idrottsanläggningar är öppna. De förstörda broarna återuppbyggs. Staden tar emot, den amerikanska drömmen lever. Men den gamla fällan, i vilken drömmarna brukade fastna, där friheten förvandlades till slaveri hos bankerna, är krossad. En utopi? Onekligen.
Kim Stanley Robinson
New York 2140
ISBN: 9780356508757
Förlag: Orbit 2017

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


 

Frihetsgudinnan blöter sina fötter i vattnet, om man korsar Atlanten år 2140. Eller så når vattnet till kjolen – ebb och flod får råda. New Yorks invånare la överhuvudtaget knappt märke till ebb och flod innan den stigande havsnivån förvandlade avenyerna till kanaler à la Venedig. Kim Stanley Robinson skildrar verkligheten som hör hemma i New Yorks postapokalyptiska vardag. Svenska folkbibliotek klassar romanen som dystopi. Inte desto mindre är genren den motsatta. ”New York 2140” är en utopi. Det handlar dock inte om någon gammaldags hederlig utopisk roman som med förtjusning målar upp en bild av mänsklighetens obegränsade expansion, möjliggjord av en sagolik teknisk utveckling.

 

Den tekniska utvecklingen står i överlevnadens tjänst! Robinsons berättelse är en optimistisk skildring av mänsklighetens bättre lottade del som fått överleva dramatiska händelser i klimatförändringens spår, och som bygger ett hållbart, men även ett bättre, samhälle. Romanens ledmotiv är solidaritet och omsorg. Men innan man hann dit hände någonting som man varnar för idag. Både världsekonomin, och med den många enskilda öden, kraschade när havsnivån steg. Idag, år 2017, är det inte enbart klimatforskare, hotade och hånade av fossilbränsleproducenternas hantlangare, som varnar för globaluppvärmningen. Även finansbolag som söker investeringsobjekt måste göra klimatprognoser. Brittisk kapitalförvaltningsfirma Schroders t ex, som idag söker investeringsobjekt för $520 miljarder, siar med hjälp av egna experter om 4 graders uppvärmning år 2100.

 

Ensamma hemlösa pojkar Stefan och Roberto, som inte så lite påminner om Marks Twains Huckleberry Finn, lever ett farligt äventyrsliv på New Yorks kanaler. De räddas av invånarna i bostadskooperativet Met, som finns i skyskrapan Metropolitan vid Madison Square. I Met bor Vlade, förvaltaren, en enkel, grovhuggen arbetare. Huset skulle sjunkit i vattnet för länge sedan, om det inte vore för hans vaksamhet, nit och kunskap. New Yorkbon Herman Melville, författare till ”Moby Dick”, visar sej ibland för Vlade och varnar för faror. I Met bor även reality show-stjärnan, kändisen Amelia. Amelia far i sitt flygplan världen runt, som en annan Stålkvinna. Hon räddar hotade arter och havererade sky villages. Goda människor och litterära karaktärer ser ut att ha ingått överlevnadspakt. Världen sänktes av sin oljetörst och giriga oligarker. Världen räddas av hederliga och pålitliga människor vars okrönta drottning är kooperativets ordförande Charlotte.

 

Även plågad av hypervärmeböljor och det allt genomträngande vattnet drar världens huvudstad till sej människor från många andra håll. Enorma pengar följer i deras spår. De försöker ständigt finna fäste och föröka sej med hjälp av stadens aura, som finns tack vare New Yorkbornas uppfinningsrikedom och talang. Invånarna i Met lever ett gott liv. De odlar sin mat på skyskrapans tak, förflyttar sej i båtar eller med hjälp av många små och större broar. De trängs villigt i små krypin eller gemensamma sovsalar, äter tillsammans i sin fina matsal. Men deras lycka är en nagel i ögat på storfinansen. De måste bort, man måste tvinga dem att sälja sitt fina och oersättliga hem. För att lägga tyngd bakom de allt högre buden utsätter finansens hantlangare Met-kooperativet för livsfarligt sabotage.

 

Hål i undervattensdelen borras, två boende kidnappas. Storfinansens inofficiella armé härskar i New Yorks vattenfyllda tunnelbana där de placerar sina fångar i containrar och matar dem med hjälp av undervattensrobotar. Fransmannen Eugène Sue och hans Parismysterier, som utspelas i stadens kloak verkar finnas bland Robinsons inspirationskällor.

 

Moroten är dock långt farligare än piskan. Den allestädes närvarande storfinansen har råd att överbjuda sej själv. Många invånare låter sej lockas och är beredda att rösta för kooperativets försäljning. Romanens kärnfråga är: styr pengar allt?

 

Svaret lyder nej. Men inte ens om man befinner sej i en utopisk roman räcker det att bara säga ”nej”. De goda krafterna måste växa sej starka rent materiellt. Robinsons berättelse, som redan är förankrad i de stora amerikanska romanernas värld, får drag av Stevensons ”Skattkammarön”. Pojkarna Stefan och Roberto hamnar i centrum. Med hjälp av en gammal karta, en metalldetektor och en egenkonstruerad dykarklocka hittar de en sjunken skatt – ett engelskt fartyg med dess last av guldmynt, som ligger begravt både under vattnet och avlagringarna av århundradenas skräp. Kooperativet förmår att både bärga skatten och säkra ägandet. Men det räcker inte. Met väljer att bli en ”mondragon”, ett finanskooperativ som försvarar sej mot storfinansen genom att verka just på finansmarknaden, men utan något enskilt vinstintresse.

 

De vinner slaget. Men det stannar inte där. I stället för att nöja sej med att skydda sitt och vara lyckliga så länge de lever startar Mets invånare en riktig revolution. Stjärnan Amelia, kooperativets ordförande och kongressledamot Charlotte, förvaltaren Vlade, finansmannen Franklin, datanördarna Jeff och Mutt, poliskvinnan Gen och allt vad de heter, räddar världen ur storfinansens klor. Varken mer eller mindre. Rövarfinansen sätts på svältkur genom en betalstrejk som världsberömda Amelia proklamerar från himlen under reality show, följd av miljoner tittare. Staden som just drabbats av en ny orkan byter spår i utvecklingen. ”Det kommunistiska spöket” från Marx´ manifest återuppstår och börjar förflytta sej på dess gator och kanaler. Det demokratiska partiet splittras. Charlotte som invalts i Kongressen, representerar ett nytt parti, ”de röda demokraterna”. Naturkatastrofen och betalstrejken slår ut landets banker. Presidenten och regeringen som lyssnar på Charlotte och hennes stödtrupp räddar bankerna.

 

Men det blir inte gratis. Räddningens villkor är att bankerna skall gå med på att bli nationaliserade. En ny rättvis värld föds nästan omärkligt men ändå tillräckligt påtagligt. Inga skott eller explosioner, få sloganer men desto mer handling på gräsrotsnivå ackompanjerar dess tillblivelse.

Klimatförändring eller inte, Robinsons New York är och förblir New York.

 

Människor fortsätter att strömma dit, lockade av stadens image som lovar framgång. Stadens barer, teatrar, utställningshallar och idrottsanläggningar är öppna. De förstörda broarna återuppbyggs. Staden tar emot, den amerikanska drömmen lever. Men den gamla fällan, i vilken drömmarna brukade fastna, där friheten förvandlades till slaveri hos bankerna, är krossad. En utopi? Onekligen. Men människoarten är ingalunda dömd till att förgås i kaoset där individernas egoism gör dem blinda för gemensamma faror. Enkel, osentimental altruism, styrka och tro på egen kunskap och förmåga skänker insikt och visar vägen, som egoismen förgäves fortsätter att söka på egen hand. Fienden är nämligen inte så stark som den ser ut att vara. Den är lika stark som var och ens önskan att vara en ensam vinnare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Kim Stanley Robinsons huvudperson och vinnare är staden New York.  

Elena Dahl

Ur arkivet

view_module reorder

Hugo Ball

   Hugo Ball

Av: Stefan Hammarén | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2006

Melker Garay

Förskjutningen

Melker Garay om livet som är mycket större än våra begrepp.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 24 december, 2015

Veckan från hyllan. Vecka 5, 2012

Nej, det ska inte handla om sossarnas partiledarval. Det händer annat viktigt i världen. Faktiskt viktigare. I fredags var det Förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz av sovjetiska ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 28 januari, 2012

Cecilia Nannesson som Paula och Luthando Qave som J.J Rabearivelo. Foto: Maryam Aghabarari

Tre kortoperor på Stockholmsoperan

Short Stories - tre nya svenska operor på Rotundan, Kungliga Operan.

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 25 oktober, 2016

Makt og mot-makt

Artikkelen min er om makt og mot-makt. I hvert eneste menneskesamfunn er makt og mot – makt to grunnleggende fenomen, skjønt hvilke institusjoner, grupper av individ og enkeltindivid som har ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 05 oktober, 2013

Omar Mateen

Terrorattackerna kommer inte från ingenstans

Masskjutningen på en gayklubb i Orlando, Florida, är den senaste i en serie jihadistiska terrorattacker som har drabbat USA den senaste tiden. Den 3 maj 2015 gick två jihadister, Nadir ...

Av: Mohamed Omar | Kulturreportage | 22 juni, 2016

Erotisk krönika V – bittra safter rinna i trosorna.

Uppmaning. Fordrande. Dina ögon ser åt annat håll, jag känner blicken sticka. Speglar död i mina pupiller. Vidgade. Utan skydd släpps allt ljus in. Ögonbottnen kastar tillbaka, så bländas du ...

Av: Karin Eng | Gästkrönikör | 07 juni, 2012

Adonis och den alkemiska förbindelsen mellan öst och väst

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet. Den syrisk-libanesiska ...

Av: Sigrid Kahle | Litteraturens porträtt | 20 november, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.