Ådalen för hela slanten

På lördag är det 80 år sedan skotten föll i Ådalen och fem arbetare dödades av utkommenderad militär. En av de mest dramatiska händelserna i Sveriges moderna historia. Det ...

Av: Gregor Flakierski | 15 maj, 2011
Veckans titt i hyllan

Burroughsparasiten

”Every man has inside himself a parasitic being who is acting not at all to his advantage.”– William S. Burroughs  Jag ser dig i din Brooks Brothers-kostym med väst, din blårandiga ...

Av: Jonas Wessel | 14 april, 2013
Övriga porträtt

”En mans karaktär är hans öde”

Trots att jag dragit in salt och bröd på bordet med min penna i snart trettio år – nja, penna och penna, snarare med skrivmaskin som sedan byttes ut mot ...

Av: Crister Enander | 01 december, 2011
Crister Enander

Lärdomsgiganten - Henrik Schück

Henrik Schück var i alla avseenden en gigant, obegripligt produktiv under hela sitt långa liv och överväldigande kunnig. Ingen svensk lärd eller humanistisk vetenskapsman kan - varken då eller nu ...

Av: Crister Enander | 07 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

 Bjørn Rasmussen Foto Frida Gregersen

Litteratur:  Bjørn Rasmussen - Ming



En poetisk dokumentation av ett misslyckat försök att älska, att vara

 Bjørn Rasmussen
Ming
Översättare: Johanne Lykke Holm, Tom Silkeberg
Modernista


 

ikväll ska jag läggas in
jag är så klart lite rädd
det känns så här: död dröm björn
men nu tar jag alltså en taxi
i en ängels famn
 Bjørn Rasmussen
Ming
ISBN: 9789177016120
Översättare Johanne Lykke Holm, Tom Silkeberg
Förlag: Modernista

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


 Bjørn Rasmussen Foto Frida Gregersen

 Bjørn Rasmussen Foto Frida Gregersen

Det är lätt att förstå att Bjørn Rasmussen är en Danmarks mest hyllade samtidspoeter och jag kan inte riktigt minnas när poesi knockade mig så totalt som hans diktsamling Ming, i lysande översättning av Johanne Lykke Holm och Tom Silkeberg. Orden fräser som flottig bacon i en odiskad stekpanna och poeten har glömt hur man stänger av spisen och det vidbrända köttet förkolnar till en vidbränd illaluktande svart hög. Det är så det känns och för att kunna andas måste jag hitta fönstret och vädra ut röken och stanken. Frisk luft, syre och diska stekpannan åt den vrålande poeten som skoningslöst offrar sig själv i skriften ─ eller om det är livet som är på väg att ta kol på Bjørn Rasmussen ─ och poesin är det enda som möjligen kan rädda honom från den självvalda döden.

 

man kan inte se på mig att jag är sjuk eller jylländsk

vinden från det öppna fönstret

får den tomma popcornpåsen på köksbordet

att ramla ner på golvet gång på gång

 

Bjørn Rasmussen, är av inre ångestdrivet tvång hämningslöst självupptagen, krävande, kaotisk och som en överhettad torktumlare sliter han sönder sina egna och andras kläder. Han skiter inte i sin omgivning men kan inte ta någon hänsyn till dem heller.

 

Jag är så tunn i hjärnan i eftermiddag

så illamående av sug efter kuk

jag är arg på medicinen

jag är ilsken som urinröret på en råtta

 

Det finns ett foto på poetens far på den ursnyggt formgivna boken. Fadern är klädd i uniform med ett sammanbitet ansikte och en persona som ett ointagligt fort. Att göra upp med den normalitetsgestalten sker på liv och död och uppgörelsen rymmer allt: samhällslögner, xenofoba rädslor, maktens våld, dolda och uppenbara härskartekniker. Matriser över hur en normal människa förväntas vara för att passa in och få ingå ─ och som skapar en självdestruktiv galenskap i Bjørn Rasmussen som varken kan eller vill passa in.

 

Dikotomin frisk och sjuk som är så förgörande genomfalsk. Det lilla barnet som ville älskas av fadern och den vuxne Bjørn som desperat försöker nå fram till sin cancersjuke far. Det är ohyggligt starkt och varje ord i dikterna fräser av smärta och sorg. Bjørn Rasmussen, skonar ingen och allra minst sig själv. Psykosen är oundviklig och är ett friskhetstecken, i den uppenbara återupprepningen av traumata. Endast genom återupprepning kan befrielsen äga rum men man kan dö på kuppen.

 

ikväll ska jag läggas in

jag är så klart lite rädd

det känns så här: död dröm björn

men nu tar jag alltså en taxi

i en ängels famn

 

Man blir indragen i Bjørn Rasmussens vulkaniska psykodrama och har man egen psykoserfarenhet så fattar man precis vad det är som Rasmussen måste gå igenom. Det finns inga genvägar in till sanningen om sig själv. Det är hardcore. Knockout och antingen reser man sig upp innan gonggongen slår eller också går man under. Bjørn Rasmussen, skrev en rasande stark diktsamling och det är en seger i sig. Poesin vann. Länge leve poeten.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Cecilia Persson

Ur arkivet

view_module reorder

Paradoxer och ortodoxer inom svensk lärarutbildning

Anders Zorn Då lärarutbildningen är ett brinnande ämne för närvarande, kunde det vara intressant med några inblickar i denna utifrån ett lärarperspektiv. Jag ska här dra nytta av Tidningen Kulturens obundna ...

Av: Hans Färnlöf, docent | Essäer om samhället | 21 april, 2008

Det är inte en riktig post!!!

  Nu är äldsta Postryttaren läst som jag har tillgänglig i sadeln [stapeln i förvaringsmöbeln], tidigare har jag även anmält flera andra hejdlösa årgångar. Den har tett sig ganska lik under ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 03 mars, 2011

Neorealism, lojalitet, svek och en enorm frihetskänsla

Neorealism, lojalitet, svek och en enorm frihetskänsla Ragnar di Marzo och Manusgruppens filmprojekt över generationsgränserna har resulterat i Kärringen därnere - en dramakomedi om möten och vänskap som trotsar alla hinder ...

Av: Guido Zeccola | Filmens porträtt | 12 oktober, 2006

Lee Lozano och bokstävernas magi

Hon föddes som Lenore Knaster i New Jersey 1930, hon försvann från New York omkring 1972 och dök upp i föräldrahemmet i Dallas i Texas där hon dog i ensamhet ...

Av: Birgitta Milits | Konstens porträtt | 11 maj, 2010

Norrsken. Rita Mestokosho och Theres K Agdler – två lysande författare från periferin

Littfest i Umeå har kommit att få en allt mer internationell prägel med medverkande från olika delar av världen som Nawal el Sadawi, Yoko Tawada och Sofi Oksanen. I ett ...

Av: Benita Funke | Litteraturens porträtt | 07 maj, 2014

Dokusåpan och döden

I dagarnas Big Brother-diskussioner kan man påminnas om två brittiska tv-dramer på temat. Den första av de båda, The Year of the Sex Olympics, sändes 1968 inom ramarna för BBC2:s ...

Av: Charlotte Wiberg | Essäer om film | 24 december, 2017

Heidi Julavits. Vem äger berättelsen?

Heidi Julavits I den svenska konstnären Johan Nobells målningar hittar man en inventering av en specifik amerikansk mytologi och geografi. I verk som Merschaum, The Geography of We, All Seeing ...

Av: Hans-Fredrik Ekman | Essäer om litteratur & böcker | 14 november, 2008

Jag går nu ut och sopar efter stormen…

Näst senast det hände var en av de sista dagarna i januari. Svansen av en cyklon snärtade till ett av våra båda alltför stora, höga och bräckliga macrocarpa-träd (en sorts ...

Av: Ivo Holmqvist | Gästkrönikör | 15 juni, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.