Markisens skuggor

Markisens skuggor Tidningen Kulturens Bo I Cavefors ser i markis de Sades författarskap och  "blasfemi" en illa dold bön till Gud om nåd. Sades orgier är offerceremonier för att fira Varats ...

Av: Bo I Cavefors | 01 mars, 2007
Essäer om religionen

Världen är kall och ödslig

Världen är kall och ödslig Här är Europas kokande gryta av arbetslöshet och elände. Imponerande är det onekligen, men tröstlöst.  Tidningen Kulturens Crister Enander besöker i andanom Karin Boyes Världsstat. Det finns ...

Av: Crister Enander | 02 november, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | 18 december, 2007
Litteraturens porträtt

Mithraskulten och julens kosmiska makter

Att Jesus födelse kom att firas just vid denna tid på året har sin religionshistoriska grund i ett äldre högtidsfirande av ”den obesegrade solens födelsedag”, Natalis invicti, som ägde rum ...

Av: Simon Henriksson | 21 december, 2013
Essäer om religionen

Gilda Melodia

Ultimata privilegiet



Händelser som ligger utanför den vanliga normen, allt det som genom att ske förvånar och kastar oss utanför oss själva, kan i vissa fall bidra till att normens drag blir tydligare. Att älska en annan människa är ingen konst. 
Men när våra kroppar är i exil eller möter andra kroppar ... är denna erfarenhet omöjlig och läget i vilket älskarna, eller bara en av dem, kastas, liknar döden. Längtan i kärleken är kroppens tystnad.
Där är att älska och att dö detsamma.

Känslorna, begären, beteendena – t.o.m. orden som man använder i dessa sammanhang - är överallt likadana.

Kärleksspråket talar begripligt till våra egna hjärtan lika effektivt som till andra älskare överallt i världen.

Vad är det som gör att vår kärlek ändå blir unik?

Vad är det som gör att varje kärleksrelation –språkligt så allmän och i vissa fall så banal - för de inblandade blir ett väsen av allt det existerande?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den älskade varelsen som i våra ögon blir ett väsen av hela existensen – liksom den starkare ljusstrålen som förmörkar alla andra ljus - är kanske ett verktyg, en "vehikel" som öppnar oss mot och till det som annars skulle förbli osägbart.

Vi försöker tydliggöra den namnlösa styrkan som tvingar oss till skriket genom att kalla det med vår älskades namn.

Bara i dödens stund ges samma möjlighet, men då förblir vårt begär ensamt.

Det är det erotiska begäret och rädslan inför döden som tvingar oss att öppna våra ögon för det som vi kallar Vara.

Ömsesidigheten i kärleken överlåter de älskande till att tillsammans erfara en sanning som bara i dödens ensamhet kan återupplevas.

Våra nakna kroppar i kärlek befriar sången och skriket som förenar oss med varandra och samtidigt förenar vårt köttliga tempel med Varats oändlighet.

Men när våra kroppar är i exil eller möter andra kroppar ... är denna erfarenhet omöjlig och läget i vilket älskarna, eller bara en av dem, kastas, liknar döden. Längtan i kärleken är kroppens tystnad.
Där är att älska och att dö detsamma.

Gilda Melodia

Ur arkivet

view_module reorder

Belinda Graham – två dikter och en reflektion

Belinda Graham är en tvåspråkig poet och författare. Utbildad i litteraturvetenskap, English literature och creative writing. Fyra diktsamlingar utgivna på svenska och tre på engelska. Har även gjort översättningar och ...

Av: Belinda Graham | Utopiska geografier | 24 december, 2012

Litteraturen är språket, litteraturen är människan

Om Gayatri Chakrovorty Spivak Gayatri Chakrovorty Spivak, den produktiva nutida feministisk-marxistisk-dekonstruktivistiska litteraturkritikern, ofta kritiserad för sin svårtillgänglighet genom ett språk som endast talar till de invigda, men trots det populär som ...

Av: Anna Nyman | Essäer om politiken | 28 april, 2008

Inka-guldet i Bergrummet -- en inlevelse i Inkakulturens guldålder

 Utställningen Inka - skatter i bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm pågår till och med den 12 februari 2012.  Denna unika möjlighet att få se och uppleva Inkakulturen  har givits oss ...

Av: Nina Falkenberg | Kulturreportage | 29 januari, 2012

Den nya tidens skräck

  Den nya tidens skräck Dagens skräckscen kan man dela upp i mainstream och underground. Undergroundscenen exploderade egentligen redan år 2001 med Fred Vogels ökända August Underground, en nihilistisk sadism vars ...

Av: Magnus Blomdahl | Essäer om film | 18 september, 2007

Sebastian Errazuriz:

Konst att gäspa till

Gäspningen som tecken är lite undanskuffad, men den har definitivt sin plats i historien. Den kan dock symbolisera så mycket mer än bara trötthet, inte minst ett inlägg i debatten ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 09 april, 2015

Konsten att att skapa världar (i Venedig)

Konstbiennalen i Venedig är världens äldsta och möjligen viktigaste internationella konstutställning. Stor är den också och det verkar som om ständigt fler vill vara med: i år deltar 77 nationer ...

Av: Nancy Westman | Reportage om scenkonst | 15 juni, 2009

Årets kulturtidskrift: Ett lysande namn

Under Bokmässan delade FSK, Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, som vanligt ut priset till årets kulturtidskrift. I år gick priset till poesitidskriften Ett lysande namn. Det är första gången en renodlad ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Adonis - en världspoet

Adonis - en världspoet   Den numera i många länder välkände syrisk-libanesiske poeten Adonis kan närmast kallas en världspoet. Adonis, pseudonym för Ali Ahmad Said Esber, är född i Syrien men har ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.