Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk

En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där ...

Av: Mathias Jansson | 13 oktober, 2017
Konstens porträtt

Helmer Osslund – Norrlandsskildraren

”En o annan gång har jag väl haft god kredit. Annars vete tusan hur det gått. Och att jag hittills verkligen lyckats hanka mig fram – öfver det fenomenet står ...

Av: Thomas Notini | 06 april, 2013
Konstens porträtt

Stranger Visions (2012-2013) av Heather Dewey-Hagborg

Självlysande kaniner och kvantkonst

Mathias Jansson med en essä om konst vid den yttersta gränsen för forskningen.

Av: Mathias Jansson | 18 september, 2015
Essäer om konst

Hur påverkades Ingmar Bergman av August Strindberg?

År 1986 fick Ingmar Bergman stora problem med en uppsättning av August Strindbergs Ett Drömspel. Sjuka skådespelare och annat elände försvårade repetitionerna. Makterna tog över, tyckte han. Den där djävla ...

Av: Kurt Bäckström | 28 mars, 2012
Essäer om film

Gilda Melodia

Ultimata privilegiet



Händelser som ligger utanför den vanliga normen, allt det som genom att ske förvånar och kastar oss utanför oss själva, kan i vissa fall bidra till att normens drag blir tydligare. Att älska en annan människa är ingen konst. 
Men när våra kroppar är i exil eller möter andra kroppar ... är denna erfarenhet omöjlig och läget i vilket älskarna, eller bara en av dem, kastas, liknar döden. Längtan i kärleken är kroppens tystnad.
Där är att älska och att dö detsamma.

Känslorna, begären, beteendena – t.o.m. orden som man använder i dessa sammanhang - är överallt likadana.

Kärleksspråket talar begripligt till våra egna hjärtan lika effektivt som till andra älskare överallt i världen.

Vad är det som gör att vår kärlek ändå blir unik?

Vad är det som gör att varje kärleksrelation –språkligt så allmän och i vissa fall så banal - för de inblandade blir ett väsen av allt det existerande?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den älskade varelsen som i våra ögon blir ett väsen av hela existensen – liksom den starkare ljusstrålen som förmörkar alla andra ljus - är kanske ett verktyg, en "vehikel" som öppnar oss mot och till det som annars skulle förbli osägbart.

Vi försöker tydliggöra den namnlösa styrkan som tvingar oss till skriket genom att kalla det med vår älskades namn.

Bara i dödens stund ges samma möjlighet, men då förblir vårt begär ensamt.

Det är det erotiska begäret och rädslan inför döden som tvingar oss att öppna våra ögon för det som vi kallar Vara.

Ömsesidigheten i kärleken överlåter de älskande till att tillsammans erfara en sanning som bara i dödens ensamhet kan återupplevas.

Våra nakna kroppar i kärlek befriar sången och skriket som förenar oss med varandra och samtidigt förenar vårt köttliga tempel med Varats oändlighet.

Men när våra kroppar är i exil eller möter andra kroppar ... är denna erfarenhet omöjlig och läget i vilket älskarna, eller bara en av dem, kastas, liknar döden. Längtan i kärleken är kroppens tystnad.
Där är att älska och att dö detsamma.

Gilda Melodia

Ur arkivet

view_module reorder

Ungdomlig revolt i bildningsromanen Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe

Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin instängda borgerliga familj och ge sig ut i världen. Efter upptäckten av att hans ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 18 januari, 2014

Vikingatiden slår tillbaka- med ”den nye Röde Orm”

“The Empire Strikes Back” är en klassiker bland alla Star Wars fans. Imperiet kommer alltid tillbaka! Även om Sverige faktiskt en gång varit Stormakt och haft ett Imperium är det ...

Av: Belinda Graham | Essäer | 15 oktober, 2013

Harpan på Drachmanns grav

På skalden Holger Drachmanns grav bland klittren på Skagens Sønderstrand finns det en harpa, eller kanske är det en lyra. En lyra i järn på det minnesmonument som Peder Severin ...

Av: Kerstin Dahlén | Essäer | 05 november, 2017

Ryttarstatyn - Några anteckningar om August Strindberg

Året är 1887. Natten är sen. Men på Rydbergs Kælder är stämningen hög. Röster sorlar, skratten rungar. Champagnen och spriten flödar. Lokalen är full av människor, trots den sena timmen ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 01 maj, 2010

Vet nagon hur det gick för "brassen"i fotbolls-VM i somras?

Jag brukar nogsamt undvika sportevenemang i TV. Av misstag rakade jag jag hamna i en uppgörelse pa liv och död mellan Brasilien och Colombia? Jag tvingades bevittna en scen som ...

Av: Eva-Karin Josefson | Gästkrönikör | 18 november, 2014

Hönö Fiskemuseum- en resa tillbaka till storfiskets tid och en inblick i en…

En halvsolig dag i början på augusti följde jag med min pappa ut till Hönö. Pappa skulle ställa ut sina tavlor på Hönö Fiskemuseum, och jag tänkte passa på att ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 28 augusti, 2014

Mademoiselle Oiseau

Paris ske pris

Sedan Conan Doyle skrivit flera romaner och många berättelser om Sherlock Holmes blev han grundligt trött på honom och hans morfinsprutor, pipor och fiol. För att bli av med sin ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 28 november, 2015

Mitt i Köpenhamn

1984 beger sig familjen Nordström inklusive en cigarrökande farmor tappert till Köpenhamn medelst orange Volkswagen buss av numera klassiskt retrosnitt. Målet var en retrospektiv av Picasso på Louisiana samt ...

Av: Jesper Nordström | Gästkrönikör | 03 september, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.