Ett finskt trauma

”Kvinnogardisterna står i stadshusets fönster och skjuter mot de överlägsna vita styrkorna. Männen vill ge upp, men kvinnorna vägrar. Likhögarna på gatorna växer och Tammerfors står i brand. Det är ...

Av: Rolf Karlman | 02 februari, 2017
Essäer om politiken

Livet är en lek

Leken är ett universellt fenomen och början till all kultur. Leken har funnits sedan tidernas begynnelse och genom historien har funnits tänkare som behandlat kopplingen mellan lek och lärande. Platon ...

Av: Lena Månsson | 27 augusti, 2013
Kulturreportage

”Slagregnens år”, Crister Enander. Foto: Lotta Nylander. Heidruns Förlag 2016.

”Jag har inte hjärtat till vänster. Däremot hjärnan och kanske generna.”

Författaren och skriftställaren Crister Enander är välkänd, och ökänd, och åter aktuell nu med senaste boken ”Slagregnens år”. Med sin andra tankebok tillåter han sig att bli mer personlig med ...

Av: Linda Bönström | 03 augusti, 2016
Litteraturens porträtt

Vem kan segla förutan vind vem kan ro utan åror?

En av orsakerna till att lärarna inte får det stöd de verkligen behöver av sina rektorer är att de senare ofta inte är medvetna om de pedagogiska problem som läraren ...

Av: Lilian O. Montmar | 12 november, 2012
Kulturreportage

Litteratur: Eric Chaline - Femtio djur som ändrat historiens gång



Mamma Mu är egentligen människans bästa vän!

Eric Chaline
Femtio djur som ändrat historiens gång
Översättning: Hans Dalén
Lind & Co




Boken lägger fram en intressant teori om självtämjning, när det gäller hur tamhunden uppstod från sina vilda förfäder vargarna. Djur som var mindre rädda för människor och mer sällskapliga kunde utnyttja den tillgång på föda som skräphögar vid bosättningar erbjöd och gradvis kom de att integreras i mänskliga samhällen. På liknade sätt kan vildkatter ha dragits till tidiga bosättningar baserade på åkerbruk, där det förutom den mat som fanns i skräphögar också fanns ett stort bestånd av gnagare som drogs till spannmål som människorna lagrat. Tidiga jordbrukare måste ha välkomnat dessa förnöjsamma rovdjur som höll skadedjur borta och dessutom erbjöd sällskap.

 

Varför älskar vi hundar så mycket?

Varför har vargen blivit så hatad och avskydd?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vilka husdjur bryr sig inte nämnvärt om sina herrar människorna utan går lika gärna tillbaka till det vilda igen?

Hur skulle världen se ut om det aldrig hade funnits några kor?

Är det valar som givit upphov till alla legender om havsvidunder?

Allt detta och mycket mer får du svar på i Femtio djur som ändrat historiens gång!

Måste djur göra nytta?


Hunden var det första "tamdjuret" och katten kom som god tvåa. Människan och hunden jagade villebråd tillsammans, medan katten värmde sig vid elden och tog en tupplur (ja, och höll efter alla de gnagare som människans sopberg alltid drar till sig).

Katten blev den första art som människor för rent nöjes skull hade som sällskapsdjur. Kattens närhet till människan innebär att den ingår i myter och religiös symbolik i så gott som varenda världskultur. Katter blir älskade utan att göra ett handtag (eller tasstag) - och det finns de belackare som påstår att alla katter anser att de är gudar, och att katter egentligen ser på människor som en lägre stående art, som bara finns till för att passa upp på dem.

De flesta djur som människan tämjt är till för att producera mat (kor, höns, getter, grisar), material till kläder (får) eller för att hjälpa till att bära (åsna, lama, oxe, elefant), för att vara ett effektivt och snabbt transportmedel (häst) eller för att jobba för oss (jakthund, vakthund, vallhund, slädhund osv.).

Katten gör i och för sig ett viktigt jobb med att hålla skadedjur borta. Men man kan inte tvinga en katt att jobba eller att göra något som den inte vill göra.

Självtämjning - en intressant teori

Boken lägger fram en intressant teori om självtämjning, när det gäller hur tamhunden uppstod från sina vilda förfäder vargarna. Djur som var mindre rädda för människor och mer sällskapliga kunde utnyttja den tillgång på föda som skräphögar vid bosättningar erbjöd och gradvis kom de att integreras i mänskliga samhällen. På liknade sätt kan vildkatter ha dragits till tidiga bosättningar baserade på åkerbruk, där det förutom den mat som fanns i skräphögar också fanns ett stort bestånd av gnagare som drogs till spannmål som människorna lagrat. Tidiga jordbrukare måste ha välkomnat dessa förnöjsamma rovdjur som höll skadedjur borta och dessutom erbjöd sällskap.

En regel för tamdjur är: en gång tam alltid tam - eller som huvudpersonen i Den lille Prinsen säger: när man en gång tämjt ett djur så har man ansvar för det. 

Men det finns ett par undantag från regeln: katter kan gå tillbaka till det vilda, och det kan även getter. De klarar sig utmärkt i det vilda - och i getters fall har importerade förrymda tamgetter, som återgått till det vilda, tuggat sig igenom hela kontinenter och orsakat otroligt stor skada på naturen och på det rådande ekosystemet.

Katter lever med människor så länge arrangemanget är lämpligt - för katten.

Hur skulle katter klara sig utan människor?

Författaren Eric Chaline framlägger teorin att om mänskligheten plötsligt försvann från planetens yta skulle katten bara rycka på axlarna, lyfta på svansen och återvända till sin naturliga miljö för att leva där, på samma sätt som dess förfäder gjort i två miljoner år, ständigt på jakt efter något litet pipande djur som den kan leka med och avliva. 

Jag vill gärna tänka att katten skulle sakna människorna enormt mycket. Ingenstans i världen ser man en varelse som är så lycklig som en katt som ligger och spinner eller tar en tupplur framför en behaglig, sprakande brasa. Var det inte det som var den egentliga attraktionen med mänskligheten till en början? Bed & breakfast arrangemang där varm, torr tupplur var garanterad - mot att man ser söt och charmig ut? Och håller mössen i schack? Så vitt jag vet har katter inte lärt sig göra upp eld - än så länge. Så visst behöver katter sina vänner människorna!

Hunden har inte alltid varit hund!

Igår var jag hund.

Idag är jag hund. 

I morgon kommer jag antagligen också att vara hund.

Suck! Inget större hopp om avancemang! Snobben, skapad av Charles M. Schulz.

Snobbens filosoferande stämmer bara till en viss del - för hunden har inte alltid varit hund. Igår var hunden inte hund. Igår var hunden en varg. Och vem vet vad hunden är i morgon?

Förhoppningsvis fortfarande människans äldsta husdjur och människans bästa vän!

Vid första påseende verkar det osannolikt att den lilla chihuahuan härstammar i rakt nedstigande led från gråvargen. Men genetisk forskning har nu bekräftat att alla hundar, stora som små, är vargar.

Den enorma variation som dagens hundraser uppvisar uppnåddes inte genom manipulation av varggener, i begreppets moderna mening. Utan genom långsam, tålmodig avel i hundratals år för att välja ut de önskade egenskaperna.

Packdjur, jakthjälp och modeaccessoar

Frågan om när, var och hur vargar blev till husdjur och huruvida det inträffade vid ett eller flera tillfällen är fortfarande föremål för intensiv akademisk diskussion.

Den mest accepterade teorin säger att hunden blev hund mellan tio tusen och tjugo tusen år före vår tid - andra hävdar att det kan ha hänt så tidigt som hundra tusen år före vår tid. 

Amerikanska ursprungsbefolkningar använde hundar som packdjur tills hästen introducerades och inuiterna i Arktis använder fortfarande hundspann för att dra sina slädar. Vargar har bra luktsinne och är bra på att spåra - så de kunde vara använda medhjälpare vid jakt, och sedan dödade människorna desto fler byten och matade sina nya vänner.

DNA-bevis pekar på att hundar och vargar började gå skilda vägar  för ungefär 15 000 år sedan, arkeologiska fynd visar på att tamhundar existerade för omkring tolvtusen år sedan.


Världens mest berömda hund 

Under det första århundradet efter Kristus hade romerska adelsmän flockar av jakthundar och romerska damer skämde bort sina knähundar, som fungerade både som sällskap och som accessoar, ungefär på samma sätt som kändisar dag kan visa sig med en näpen liten hund i handväskan. 

Även idag finns det hundar som arbetar - bordercollies är omtyckta som vallhundar, retrieverhundar som ledarhundar eller dövhundar, blodhundar som spårhundar, jack russel terriers används för att ta kål på skadedjur och så vidare. En av de mest berömda arbetena gick till en blandrashund, Laika, som blev de första levande varelsen i rymden. Fast det var en föga avundsvärd position, eftersom det var ett engångsgig - man hade aldrig planerat att få ner henne igen. Då verkar det vara roligare att vara filmstjärnehund som Lassie! Världens mest berömda collie! Eller tecknad hund som Snobben. Världens mest berömda beagle - igår, idag och förmodligen också i morgon!

Råttan - framgångsrik följeslagare till människan

Eric Chaline skriver mycket levande och humoristiskt om de olika djuren - illustrationerna är en blandning av vackra målningar, historiska teckningar och foton. Alla djuren kanske inte är självklara val. Och alla djur är inte ens nyttiga för - eller omtyckta av - människor. Som malariamyggan och pestloppan. Men de där två är så klart djur som förändrat historien - bland annat genom att utrota en stor del av världens befolkning. Råttan är ett djur som förknippas med spridningen av digerdöden på medeltiden (då så mycket som hälften av  Europas befolkning kan ha dött) - och kapitlet om råttan avslöjar att är du i en stad idag är du aldrig längre bort från en råtta än tre meter. Antalet råttor i New York beräknas till 100 miljoner. Råttor är det mest framgångsrika och mest spridda däggdjuret på jorden - tack vare människan. Allting från städer till människornas sophögar och nedskräpning av planeten har råttan klarat av och vänt till sin fördel. 

Oroande djurfakta: 2009 hittade man myggor som muterats och kommit fram med nya resistenta varianter av malaria som den traditionella medicinen inte kunde avhjälpa - så det verkar som om naturens utveckling ligger ett steg före människans mediciner. Myggan är en förhistorisk varelse - den ingår i den stora klass insekter som utvecklades för fyrahundra miljoner år sedan, hundra miljoner år innan reptilerna och tvåhundra miljoner år innan däggdjuren. Den äldsta myggan som hittats, som ser ut som våra dagars mygg, finns bevarad i 79 miljoner år gammal kanadensisk bärnsten. Den där myggan kalasade på dinosaurieblod innan den mötte sitt klibbiga öde. Kanske var det inte en gigantisk meteorit utan istället en epidemi spridd av myggor som tog kål på dinosaurierna? 

Tre solklara favoritdjur genom historien

Emotionellt sett finns det tre solklara favoritdjur genom historien, tre djur som har ett speciellt förhållande till människan: hunden, hästen och katten. Alla har haft en positiv inverkan på människans historia. Men det allra bästa djuret, hävdar Eric Chaline, är kossan. Om man skulle kunna ta bort nötkreaturen från historien skulle människan inte alls vara så framgångsrik - och ingenting skulle vara sig likt. Inte ens världens alla religioner. Och vad skulle man ha som tilltugg till vinet om inte en delikat liten ostbit? En måltid utan ost är som en dag utan solsken! (franskt sägessätt). Utan kossan - människans bästa vän! - ingen mjölk, ingen ost, ingen fil, ingen yoghurt, ingen glass, ingen kvarg, ingen pannkakstårta, ingen skummande latte ... och ingen vispgrädde till jordgubbarna. Vad skulle man då äta när det är Wimbledon? Eller för den delen när det är svensk midsommar? Kor är heliga i Indien och man får inte skada dem - bland annat för att de är så viktiga för att ge människor mat och för att förbättra människors hälsa.

Så Mamma Mu får väl ta bladet från munnen och råma ut för världen att hon är människans bästa vän!

Katten som sover bekvämt i ladugårdens varma halm lär inte protestera i alla fall.

 

Läs även:

Femtio växter som ändrat historiens gång

http://www.tidningenkulturen.se/index.php/litteratur-topp/litteraturkritik/23178-litteratur-bill-laws-femtio-vaxter-som-andrat-historiens-gang

 

 

Belinda Graham

 

Ur arkivet

view_module reorder

Minnen från Europas dödsläger

En bitter och plågad text, motsträvigt frambragt, skriven av ekonomiskt nödtvång. Låt vara att den sorggenomträngda krönikan kanske är lika skadskjuten och maläten som dess frispråkige upphovsman var när den ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 12 juni, 2012

Hilma af Klint som konferensämne

Det finns många som frågar sig varför Hilma af Klint inte är ett världsnamn. Hon målade abstrakt före Kandinsky, Malevich och Mondrian, för att nämna några stora. Enligt Ricki Neuman ...

Av: Carsten Lindström | Essäer om konst | 09 juni, 2013

Carl R. Westerling – Det halva fotografiet

Jag föds under det sista året av det glada åttiotalet i en förort sydost om Stockholm. Men växer upp och går i skolan gör jag nere i Södermanland, ständigt omfamnad ...

Av: Carl R. Westerling | Utopiska geografier | 10 september, 2012

Knulla döden!

Funderingar kring Diamanda Galás vokala konst. Om det är möjligt att författa en kommentar över döden är det också möjligt att skriva om Diamanda Galás. Min text vill inte informera eller ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 21 februari, 2010

De stora frågorna som moderniteten ställer förblir fortfarande obesvarade

Intervju med Claudio Magris I Sverige är Claudio Magris en av de mest lästa italienska författarna. Naturligtvis finns det andra författare, som Camilleri, Fo och Saviano, men vi känner dem mest ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 22 november, 2010

Carina Nurmilehto, några verk

Carina Nurmilehto, 48, har skrivit poesi och prosapoesi i knappt ett år. Hon är trebarnsmor och mångårig skådespelare. Efter avlagd logopedexamen i Uppsala arbetar hon nu till vardags med funktionshindrade ...

Av: Carina Nurmilehto | Utopiska geografier | 12 mars, 2012

Då möjligheterna inte alltid fanns

Min morfar, Georg, började arbeta och röka ungefär samtidigt. Med en cigarett vilset hängande i mungipan gick han med osäkra steg, tillsammans med de andra arbetarna, genom Svenska kullagerfabrikens mörka ...

Av: Björn Augustson | Kulturreportage | 20 januari, 2012

Luis Camnitzers absoluta samtidighet

Det som är alldeles uppenbart i Luis Camnitzers verk är att hans perspektiv på politisk konst är omedvetet om propaganda och grafisk illustration. Han bedriver inte det till sin yttersta ...

Av: Gilda Melodia | Konstens porträtt | 22 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.