Upptäcktsresande Heinrich Barths skiss 1858, ritad av Martin Bernatz

Timbuktu är inte längre platsen för världens ände

Ända sen tuareger grundade staden Timbuktu på 1100-talet blev de stadens väktare mot alla främlingar och icke-troende. Särskilt förbjudna var kristna européer. Staden blev en metafor för den mest avlägsna ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 02 juli, 2016
Resereportage

En västerbottnisk teatersjäl

TEMA VÄSTERBOTTEN Teater måste röra på sig. Våga. Experimentera. Där har vi också förklaringen till den ofullständiga stavningen – Teatr Weimar – en teater i förändring. Nyligen tilldelas grundaren, Skelleftesonen Jörgen ...

Av: Jenny Petersson | 07 februari, 2008
Konstens porträtt

"Om man inte blir berörd själv så kan man knappast beröra någon annan."

"Om man inte blir berörd själv så kan man knappast beröra någon annan." Ett samtal med Maja Elliott. Text & foto av Carl Abrahamsson Svensk-irländska kompositören Maja Elliott skapar evokativ stämningsmusik för drömska ...

Av: Carl Abrahamsson | 12 oktober, 2006
Musikens porträtt

Författaren och vänstertwitterpöbeln

Författaren satt i aftonsolskenet och läppjade på ett glas portvin. Han hade vant till sig med det på sista tiden, då cognacen bet för mycket på honom – alltför mycket ...

Av: Simon O. Pettersson | 18 augusti, 2014
Utopiska geografier

Litteratur:Bill Laws - Femtio växter som ändrat historiens gång



Solrosor, luktärtor, bomull, potatis och humle ... växternas viktiga väg slingrar sig genom historien

Bill Laws
Femtio växter som ändrat historiens gång
Översättning: Lennart Engstrand, Marie Widén
Lind & Co




Femtio växter som ändrat historiens gång är en fascinerande och aptitretande resa som går över hela världen, alla kontinenter och alla årtusenden. Boken är rikt illustrerad med allt från botaniska tryck till impressionistiska målningar och det finns mängder av fina foton och finurliga faktarutor som lyser upp i marginalen längs läsningens väg.

 

En god kopp te. De sköna favoritjeansen. Potatischipsen till fredagsmyset. Den söta efterrätten. Botemedlet mot malaria. Genetikens uppkomst. Allt detta har vi fått av växter som förändrade världen. I Femtio växter som ändrat historiens gång tar författaren Bill Laws upp femtio kända växter, de flesta anses idag som vardagliga, och berättar hur de ändrat våra liv och även historiens gång.

Kulturell bambu och blodig bomull

Varje berättelse om varje växt är som en liten bok eller en liten avhandling i sig. Man hoppar snabbt mellan botanik, medicin, ekonomi, kultur och historia. När man läser om bambu kommer man in på Monets målningar och impressionismens födelse, hur penslar och musikinstrument byggs upp och alla användningsområden som bambu har i Kina - bambu anses vara den mest kulturella växten, och den viktigaste växt som finns, efter riset.

När det gäller bomull kommer vi in på så olika historiska epoker som den industriella revolutionen i England i slutet av sjuttonhundratalet och slavhandeln och inbördeskriget i USA.

Bomull är något vi idag tar för givet och man tänker inte på att för 300 år sedan fanns inte de sköna och lättskötta bomullskläderna. De vanliga materialen var ull och lin - eller siden, om du var mycket rik och skulle ha något exklusivt.

Idag hör en vit bomulls T-shirt och ett par älsklingsjeans i 100% bomullsdenim till basgarderoben - utan att vi tänker på vilket fantastiskt material det är - eller vilken dramatisk och ofta tragisk historia som ligger bakom bomullens väg till framgång.

Smarta luktärtor och nyttiga solrosor

Luktärtor är något som de flesta kopplar ihop med väldoftande sommarblommor i trädgården - här kommer vi in på genetikens område. Luktärtor var med och grundlade ett helt nytt forskningsområde ... !

Solrosens nyttiga historia innehåller resor till både Nordamerika och Frankrike - Nordamerikas urinvånare  var de första som odlade solrosor. Fröna var en livsviktig säsongsgröda redan för 2000-3000 år sedan.

Solrosfrön kunde malas till mjöl eller man kunde använda färska fruktställningar fulla med frön som grönsak.

Hopiindianer, berömda för sina lysande kroppsmålningar, kunde utvinna blåa, svarta, lila och röda färger från frukternas skal. De fiberrika bladen och stammarna vävdes till textilier och korgar och det var indianska medicinmän som upptäckte växtens medicinska egenskaper. En kräm läkte sår, och även ormbett och insektsstick. Solrosen dyrkades som en helig växt av aztekerna.

Van Gogh blev känd för sina solrosmålningar i Provence, och en fransk kemist, Hippolyte Mège-Mouriès, patenterade 1869 sin banbrytande margarintillverkning. Margarinet fick sitt namn efter det grekiska ordet margaron - pärlor av olja. Margarin består idag bland annat av solrosolja. Solrosolja i sig är förresten en av världens mest populära oljor.

Äpplen hos Kung Arthur, Isaac Newton, Gaugin och Tomas Smith

Historien om det fantastiska äpplet (och dess förmåga att påverka människans historia!) bjuder på så skilda utflykter som hem till Isaacs Newtons trädgård i landskapet Kent i England, där det fortfarande växer ett äppelträd, och till New South Wales i Australien, där en engelsk nybyggare, Tomas Smith uppfinner den framgångsrika äppelsorten Granny Smith, och till det gamla Romarriket, som tog med sig favoritäppelsorter och sin ciderbryggningstradition när de utökade sitt imperium till ställen där det var för kallt för att framgångsrikt odla vindruvor till vin. Både Kung Arthur och Morgan le Fay kopplas ihop med äpplen. Liksom The Beatles och ett framgångsrikt dataföretag och Paul Gauguins stilleben. Äpplen är kanske den mest sagolika och mest inspirerande frukten? 

Växter som givit oss meditation, mysiga fikastunder, Harry Potter och krigsförklaringar

Utan äpplen ingen cider, utan vindruvor inget vin, utan humle inget gott öl ... Växterna har genom århundradena satt guldkant på tillvaron på mer än ett sätt. Te, kaffe och kakao har gett upphov till gudomliga drycker, såväl som meditationsritualer, tedrickningsceremonier och regelrätta krigsförklaringar. The Boston Teparty är än idag världens mest berömda teparty - och nyckeln till varför USA förvandlades till en kaffedrickande nation. Det är den händelse som anses ha varit den utlösande faktorn för den amerikanska revolutionen. Kaffedrickande ses än idag som en patriotisk handling. Kanadensarna är däremot tedrickare. Kaffe har ändå på sitt sätt påverkat historien och gett oss kafékulturen, Harry Potter böckerna och lattetrenden.

Femtio växter som ändrat historiens gång är en fascinerande och aptitretande resa som går över hela världen, alla kontinenter och alla årtusenden. Boken är rikt illustrerad med allt från botaniska tryck till impressionistiska målningar och det finns mängder av fina foton och finurliga faktarutor som lyser upp i marginalen längs läsningens väg.

Från mångfald till stordrift

Om man skulle välja bara EN favoritväxt i Femtio växter som ändrat historiens gång ... är detta omöjligt. Bomull är skönt att ha på sig i sommarhettan, kakao är gudomligt gott (och en dryck för gudarna enligt aztekerna!), men kinaträdet, eller rättare sagt dess bark, är förmodligen den växt som har räddat flest människors liv - som upphov till malariamedicinen.

Femtio växter som ändrat historiens gång är också en tankeväckande aktuell historia - förr i tiden bidrog många olika grödor till att mätta människor - idag är det bara ett fåtal grödor som sköter det jobbet. Utveckling och stordrift har inte enbart varit av godo, ekosystemet har blivit mycket mer sårbart.

Om du någon gång undrat vad den klassiska rätten "fish & chips" bestod av innan den amerikanska nymodigheten potatis gjorde sitt segertråg över Europa, så finns svaret i den här boken. Chipsen gjordes av palsternackor!

 

Belinda Graham

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
 On Kawara på Twitter

Bloggar på avigan och twitterkonst

Det finns miljontals bloggar runt om i världen fyllda med politiska åsikter, existentiella funderingar, skvaller, vardagsnoteringar, sex och spam, så varför skulle inte även världens mest kända New Media-konstnärer, Joan ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 februari, 2016

Å ha et globalt liv å leve, Del II

Innledning I Del II fortsetter jeg diskursen med å trekke opp skillet mellom materiell kultur og immateriell kultur. Rent tentativt skal det sies så mye at det immaterielle er om hva ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 oktober, 2013

KYSS CARLSON!

SAI (Società Assistenziale Italiana-Italienska Hjälpföreningen) fyller 100 år i år.SAI är den näst äldsta invandrarföreningen i Sverige, efter den Finska Föreningen i Stockholm, som bildades 4 år tidigare. SAI har uppmärksammat ...

Av: Antonella Dolci | Allmänna reportage | 31 augusti, 2009

Nehru omgiven av sin familj, cirka 1927. Foto: Wikipedia

Frigörelse – för vem till vad och sen då?

Jag har läst om och fascinerats av Indiens frigörelse från kolonialt förtryck. Den store hjälten hette Mohindas Gandhi. Rakt och hederligt stred han och gjorde sig känd över hela världen ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om politiken | 04 augusti, 2015

Anneli Jordhal Foto Sara Mac Key

Ett sätt att försöka lyssna på de andra

Anneli Jordhal är en politisk engagerad författare. Från Klass, Är du fin nog till Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) till Augustenbad en ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 04 oktober, 2016

Vem var geniet som fascinerade Goethe?

 Fjärran från staden Shiraz i Persian, på Beethovens torg i Weimar, den första europeiska kulturstaden enligt Unesco, ser man två stolar utplacerade. Stolarna står mittemot varandra på en matta av ...

Av: Zahra Shams | Litteraturens porträtt | 06 mars, 2014

Tidens heliga fullbordan

Oavsett i vilken grad vi är medvetna om det så är vår egen person i sin djupaste identitet formad av det mysterium som utgör "det historiska". Historien låter sig inte ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 15 mars, 2010

Guds död, människans bankrutt och den kreativa subversionens metamorfoser - En essä om…

Finns det böcker som kan spränga hela folkhemska helyllebibliotek åt helvete? Nästan alla torde väl förneka att något sådant vore möjligt; dessvärre kanske de har rätt. Om något aldrig förut ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 11 mars, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.