Om utdanning og danning

Tematikken for herværende essay er, i vid forstand, moralfilosofi, det vil si at det er om hva en bør streve etter å realisere, hva som er høyverdig og hva som ...

Av: Thor Olav Olsen | 17 september, 2009
Agora - filosofiska essäer

Monets hus i Giverny,  exteriört Foto Johan Werkmäster

I Monets fotspår genom Normandie

Ett nytt konstreportage av Johan Werkmäster den här gången på spaning efter Claude Monet

Av: Johan Werkmäster | 12 december, 2017
Essäer om konst

Fulke Greville

Fulke Greville. En dikt

Pessimistiska dikter kan vara uppmuntrande av olika skäl. De ger t.ex. anledning till motsägelse ("så illa är det väl ändå inte"), och om de är välskrivna påminner de om språkets ...

Av: Fulke Greville | 06 april, 2015
Utopiska geografier

Den unga flickans röst...

Den unga rösten hörs inte, men den ligger dold i den historiska textens komplexa manifestation. Den utvalda sjunger ändå om sina personliga upplevelser. Marias röst skulle tyckas outhärdlig i en tid ...

Av: Hans-Evert Renérius | 21 december, 2014
Gästkrönikör

Litteratur: Ödön von Horváth - Ungdom utan Gud



Det inkorrekta och det sanna

Ödön von Horváth

Ungdom utan Gud

Översättning av Gustav Sjöberg Efterord av Martin Lagerholm

h:ström/Serie Europa
 

Det omgivande sammanhanget, tidens värdemönster och påtagliga härskarstrukturer är faktorer, som bland andra, påverkar människors tankar, förhållningssätt; det pågår ständigt en kamp mellan kollektiva påbud och signaler och individuella ställningstaganden.




Det är en mörk skildring av vardagen i ett nazistyrt Tyskland, annekteringen av Österrike ligger nära i tiden, liksom den tyska inmarschen i Polen, Ödön von Horváth tvingades att fly först till Wien, sedan till Paris, där han avled 1938, olyckligt träffad av en nedfallande trädgren på Champs- Élysées.

 

Inom människan själv finns det ofta spänningar, en kamp om ramen för handlingar, ord och reduktionen av strävanden och förmågor till anständighet och mod. Det individuella civilkuraget ställs nästan dagligen på prov. I en värld som är svår att överblicka och bedöma utifrån ett nyhetsflöde, som spretar åt alla håll.

När Ödön von Horváth skrev sin roman i exil1937, då var det yttre trycket på människor pressande, det var vanskligt att säga fel saker, vid fel tillfälle, dessutom var det omöjligt att veta, vem som var vän och vem som var fiende. Samhället präglades av rädsla, ängslan och en påtaglig skräckslagenhet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är en mörk skildring av vardagen i ett nazistyrt Tyskland, annekteringen av Österrike ligger nära i tiden, liksom den tyska inmarschen i Polen, Ödön von Horváth tvingades att fly först till Wien, sedan till Paris, där han avled 1938, olyckligt träffad av en nedfallande trädgren på Champs- Élysées.

I romanens nav finns en motsträvig lärare, som bibehåller sina tankar om människors lika värde, han gör det under motstånd från elever och föräldrar, han utsätts för hot och onda ord, men han har inom sig en fortsatt tro på det goda, det sanna och det rätta. Mot detta står en växande kollektiv kompromisslöshet, en råhet och ett förnekande av individens inre styrka och kompass. Folket drivs av idéer, som dikteras och trumfas genom med en kallhamrad cynism.

Under ett ungdomsläger, där läraren deltar, ställs allt på sin spets, det blir konflikter mellan pojkar, det kommer in en flicka i berättelsen, som står för det onda och det orätta, hon begår brottsliga handlingar, men samtidigt ger hon kärlek.

Plötsligt eskalerar konflikten, den leder till en pojkes död, då prövas alla, inte minst lärarens moral, han är delaktig i det, som sker, hans tro prövas, liksom hans skuld och i det mödosamma letandet, blottläggs den slutliga sanningen, på ett smärtsamt sätt.

Romanen känns aktuell på ett kusligt och närgånget sätt, som detta med användningen av ordet neger, som fick Sveriges Radio, att för kort tid, ställa in en pjäs av Ödon von Horváth.

Språket har både en briljans och en lätthet, som sagt ämnena i romanen är tidlösa!

 

 

Bo Bjelvehammar

 

Ur arkivet

view_module reorder
Abbas Kiarostami Foto CC BY-SA 3.0

Att begravas: bildspråk i Kiarostamis Smak av körsbär

Abbas Kiarostami är en av Irans mest hyllade filmskapare. Med Smak av körsbär blev han belönad med Guldpalmen i Cannes för snart tjugo år sedan. Många som skrivit om filmen ...

Av: Sonya Helgesson | Filmens porträtt | 04 mars, 2016

Interiör från Egon Schieles sommarbostad i Cesky Krumlov. Foto: Mathias Jansson

Egon Schiele bortjagad från sitt sommarhus

Egon Schiele betraktas som en av konstens "bad boy". Han hade en förkärlek för att måla av unga flickor i erotiska positioner och när det kom ut att han anlitade ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 20 september, 2015

Three ladies in Cairo. Del II. From northern slopes to oriental deserts

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 10 juli, 2014

Eddie och Reb in da House

  Eddie och Reb. Foto: Agneta Tröjer Eddie och Reb in da House I år har Pride House flyttat in på Södra Teatern med ett digert programutbud under Prideveckans första fem dagar. Det ...

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 04 augusti, 2007

III De långa nätterna på de iskalla perrongerna

Det handlar om Korridorens stilla förändringar i ljushänseende från morgonstund med naket ljus till grumligt eftermiddagsbleke med försåtliga skuggor döljande dagens dels konkreta dels imaginära minnesspekulationer och rekapitulationer som efterföljs ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juli, 2011

Bukowski, John Fante och Antikristen

Charles Bukowski. Foto: Slime Bukowski hotade sitt förlag Black Sparrow att han skulle sluta skriva om de inte köpte in alla John Fantes publikationer. Han skriver i förordet till Ask ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om litteratur & böcker | 09 september, 2008

Robert Burns i översättning av Erik Carlquist

Writers´ Museum, en av Edinburghs sevärdheter, är tillägnat de skotska nationalförfattarna Robert Burns, Walter Scott och R.L.Stevenson. Där visas, förutom originalmanuskript och porträtt, sådant som Scotts schackbord och en ring med ...

Av: Robert Burns | Allmänna reportage | 20 maj, 2013

Jean Genet – Poetikern med döden som frihet

Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör,så förbliver det ett ensamt korn; men omdet dör, så bär det mycket frukt. (Johannes12:24) Att uppenbart få en stark ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 11 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.