Konsten är en biljett - en intervju med Carl Abrahamsson

För alla som någonsin intresserat sig för den musikaliska och/eller filosofiska underjorden under den senaste tjugoårsperioden så har Carl Abrahamsson varit en av de mest uthålliga och självständiga agenterna. I en intervju presenteras ...

Av: Daniel Westerlund | 21 februari, 2008
Litteraturens porträtt

Annunciazione, Madrid, Museo del Prado. (Wikimedia)

Rainer Maria Rilke – människan och poeten

Rainer Maria Rilke var en paradoxal figur. Han betraktas tillsammans med kolleger som TS Eliot, James Joyce och Paul Valéry som den europeiska högmodernismens främsta namn, men som person var ...

Av: Carsten Schale | 01 juni, 2015
Litteraturens porträtt

Bilmekanikerskojaren och döden

Plötsligt men jag har fått nog mer än ett pluralis, mer än impulsivt tvingat. Jag ger upp, orken släpper. Börjar afträda bokbranschen och avsluta författarskapet. Har närmast redan i tio år ...

Av: Stefan Hammarén | 27 oktober, 2014
Stefan Hammarén

Filosofi og framskritt. Del 2

Glimt fra det filosofiske livet i Aten Da Sokrates, Platon og Aristoteles dukket opp på den historiske scene, så hadde filosofi eksistert i et par hundre år. Nå var rammen omkring ...

Av: Thor Olav Olsen | 22 augusti, 2013
Agora - filosofiska essäer

Carson McCullers

Litteratur: Carson McCullers - Balladen om det sorgsna caféet



Mästerligt av McCullers

Carson McCullers

Balladen om det sorgsna caféet

översättning: Håkan Bravinger

Norstedts

 

Bilden av den lille puckelryggige mannen som en kväll vandrar in i den halvdöda småstaden i den amerikanska södern är tidlös och på något sätt evig. Hans ankomst kommer att påverka hela byn och i synnerhet miss Amelia Evans liv. Amelia är huvudpersonen i berättelsen som gett boken dess titel, en person jag har en känsla av att stöta på för första gången i litteraturen.




Carson McCullers noveller är mästerliga. Jag tror inte att det finns något bättre sätt att uttrycka det på. Berättelserna är fia från stereotyper och klichéer, samtidigt som det finns något välbekant över dem.
Carson McCullers

Carson McCullers

Olikt så många andra litterära karaktärer, som man stöter på ideligen, i olika tappningar. Men porträttet av Amelia är inte stereotypt över huvud taget och hennes sätt att handla aldrig förutsägbart – hon är både osannolik och oerhört sannolik på samma gång.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Som affärsinnehavare, markägare, spritbrännare och frilansande läkare är hon en mångsysslare och trots sin butterhet och förkärlek för konflikter är hon en respekterad person i trakten. När hennes släkting kommer invandrades i staden leder det också till att hon öppnar café i sin butik. Caféet ger en helt annan lyster till den döda småstaden och människor börjar umgås på ett annat sätt än de gjort tidigare. McCullers porträtterar staden och dess invånare på ett sätt som fyller läsaren med samma melankoliska och ödesmättade stämning som hela staden karaktäriseras av, men hon skildrar också kärleken och dess styrka på ett oerhört vackert sätt.

Carson McCullers noveller är mästerliga. Jag tror inte att det finns något bättre sätt att uttrycka det på. Berättelserna är fia från stereotyper och klichéer, samtidigt som det finns något välbekant över dem. De är tidlösa på ett sätt som gör dem allmängiltiga, men så särpräglad i karaktärer och språk att man inte kan missta sig på att det är samma person som skrivit dem. Det finns inga spår av magi eller övernaturliga krafter i hennes noveller, men ändå är det som om stämningen i dem tangerar ett högre medvetandeplan.

Det är som om berättelserna ger ett löfte om en annan möjlig verklighet, trots att de tematiskt är tämligen sorgsna En av de bästa novellerna handlar om en flicka som spelar piano – hon är ett så kallat ”Wunderkind” och omgivningens blickar är riktade mot henne och hennes prestationer, men samtidigt så är det som om känslan i hennes spel försvinner och det hon spelar låter tomt och mekaniskt. McCullers skildrar flickans kamp för att återvinna den försvunna känslan och hopplösheten och besvikelsen som inträffar när det inte går, på ett så lysande sätt att man nästan kan känna frustrationen genom boksidorna.

Är det något du ska fylla dina tomma, regniga eller soliga semesterdagar med det här året, är det denna bok av McCullers, som borde vara en del av den obligatoriska litteraturen i litteraturvetenskapliga utbildningar. Hon behöver inte kvoteras in – hon brädar enkelt många av gubbarna.

 

 

Sofie Niemi

 

Ur arkivet

view_module reorder

Tåg i tid – i Hongkong och Stockholm

”Säga vad man vill om Mussolini, men han fick tågen att gå i tid” var kanske bara en fascistisk propagandalögn men det är en efterhängsen slogan som fastnat. Det finns ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 21 augusti, 2017

”Vem kommer att vara kvar, vad kommer att vara kvar? En stavelse kommer…

Abraham Sutzkever föddes för 100 år sedan i Smorgon utanför Vilna, som då tillhörde det väldiga ryska riket, och ligger numera i Litauen. Liksom många andra mindre städer vid den ...

Av: Grzegorz Flakierski | Litteraturens porträtt | 15 juli, 2013

Sökandets fiender och vänner Två föreningar med olika målsättning

Det finns en svensk sammanslutning som heter Vetenskap och folkbildning. Det låter både  lovande och betryggande - två honnörsord staplade på varann. Föreningens viktigaste funktion tycks vara att varje år ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 juli, 2011

Senmoderniteten. Del 1

Innledning Emnet for essayet mitt er livet i senmoderniteten. ‘Senmoderniteten’ er et abstrakt begrep; om abstrakte begrep sirkulerer i et samfunn, er det ikke helt opplagt at dermed er disse ord ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 juli, 2013

Kunskapsträdets skuldror och luckorna mellan 2

utförundersträcktutblotta ändomhel poet hållets den med massan som i ett rikt valt Thoughlandsskogbeväxt tätheters firade ihopdragsvisade dagsmälta utända tilltroll, ting kommet ungefär dem emot mittradikal provbitsvald tag stubbe flatyta träåödlaårsmästerverksringar ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 15 oktober, 2012

Eva Hanson. Kvällspromenaden

Eva Hanson bor på landet strax utanför Göteborg. Hon skriver krönikor, noveller och lyrik Senast aktuell: i Föreningen Arbetarskrivarnas antologi Landet som sprängdes Personlig kuriosa: avskyr vintern men älskar katter           Kvällspromenaden     Och jag tänkte ...

Av: Eva Hanson | Utopiska geografier | 27 januari, 2014

Fenrisulven, Frej och Surt (1905), målning av Emil Doepler. Källa: Wiki

Gudarnas enträgna viskningar

Har vi glömt våra gudar, de gamla, de eviga? Elsa-Brita Titchenell, svenskfödd teosofisk författare, lägger, i boken ”The Masks of Odin” gudasagorna intill vetenskapens forskning och teosofisk filosofi ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 20 augusti, 2015

Oedipus Rex. Foto Arne Hyckenberg

Femton gånger Östersjön - Östersjöfestivalen för femtonde gången 21-29 augusti

Liksom förra året inleder man årets upplaga av Östersjöfestivalen på Kungliga operan, denna gång på stora scenen med pukor och trumpeter och en massa kungar. Närmare bestämt med Stravinskijs opera-oratorium ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 01 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.