Johannes Vermeers  

Med karta och GPS genom konsten

Minns du krysset på den hemmagjorda skattkartan som var starten på barndomens äventyr? Eller när du tog fram kartboken ur bokhyllan och följde floder och bergskedjor till exotiska städer? Idag ...

Av: Mathias Jansson | 27 december, 2017
Essäer om konst

Den osynliga piskan. Om Henning Berger

Höstmörkret är kompakt som i en kolsäck. Ett ilsket kallt regn piskar gatorna. Det har på fler än ett sätt varit en blöt natt. Henning Berger har varit ute på ...

Av: Crister Enander | 21 april, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Strindberg och Österrike

Efter svåra motsättningar i äktenskapet med tal om skilsmässa kom August Strindberg och hans österrikiska hustru Frida till den österrikiska byn Dornach i december 1893 efter en kort och olycklig ...

Av: Kurt Bäckström | 06 juli, 2012
Litteraturens porträtt

Stillbild ur filmen Russian Ark (2001) av Alexander Sokurov.

Tystnad, en tagning

Johannes Brahms symfoni nummer 2 fick mig att börja fundera kring utmaningen i att göra en film i en enda tagning. I mitten av december sände nämligen SVT2 en konsert ...

Av: Mathias Jansson | 24 december, 2015
Essäer om film

Helgo Zettervall

Litteratur: Anders Bodin - Helgo Zettervalls arkitektur Volym I - IV



1.243 sidor om arkitekten Helgo Zettervall!

Anders Bodin

Helgo Zettervalls arkitektur Volym I - IV

Carlssons bokförlag

 

Helgo Zettervall (1831 – 1907) var verksam som arkitekt i cirka fyrtio år, 20 år i Lund och 20 i Stockholm, i en tid när det byggdes väldigt mycket i landet. Han var oerhört produktiv och hans arbeten omfattar både kyrkor, offentliga byggnader och bostäder, både stora och små projekt. Hans restaureringar av Lunds och Uppsalas domkyrkor är både berömda och beryktade. Han hör till de arkitekter som lämnat tydliga avtryck efter sig.

 




1849 brann halva Lidköping upp. På den tiden brann ofta en stad om året, och Zettervall blev indragen i en intensiv nybyggnadsverksamhet. På en gårdsvind hade han dessförinnan hittat några handböcker i byggnadslära som han intresserat sig för, och det visade sig att han snabbt kunde göra en del ritningar som behövdes, och han hade dessutom god fallenhet som byggledare. Helgo Zettervall visade sig vara en praktiker och pragmatiker och öppen för nya lösningar. 1853, efter fyra års intensivt uppbyggnadsarbete, skaffade han sig ett introduktionsbrev och for med gott självförtroende till Stockholm för att studera arkitektur vid Konsthögskolan.
Helgo Zettervall

Helgo Zettervall

Helgo Zettervalls arbeten kom att kritiseras kraftigt av efterkommande, Verner von Heidenstam gick hårt åt honom, liksom de flesta yngre arkitekter. Kritiken gällde i huvudsak stilfrågor och vilken typ av förändringar man fick göra i en byggnad, ja i första hand märkesbyggnader som kyrkor, slott och dylikt. Skall årsringarna i en gammal byggnad lätt kunna avläsas, hur mycket får man anpassa och modernisera funktion och teknik? Särskilt hans kyrkorestaureringar, eller ombyggnader som man hellre bör kalla dem, var under debatt. I den rätt hårdhänta hanteringen av Uppsala domkyrka använde Zettervall sig till exempel av den nymodiga och praktiska betongen och maskinslaget tegel, vilket inte sågs med blida ögon. Den nygotiska stil som han ofta klädde kyrkorna i hörde inte samman med det ”nationella och fosterländska” sade man vid förra sekelskiftet. Så hade kyrkan inte sett ut förut, men finns det någon form som uttrycker just ”kyrka”? Zettervall ville anpassa byggnaderna till moderna krav.

På 1960-talet började en omvärdering och ett återupprättande av hans arbeten. Denna doktorsavhandling är ju också en del i det.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Detta praktverk, omfattar alla Zettervalls projekt och består av 1 243 (!) sidor. Det heter ”Helgo Zettervalls arkitektur” och titeln pekar ut inriktningen. Anders Bodin behandlar Zettervalls person, liv och leverne ganska översiktligt. Den efterföljande och högljudda debatten om hans gärning finns inte heller med. Det är en arkitekturmonografi, uppdelad i fyra band. Den börjar med författarens Utgångspunkter och en sammanfattande beskrivning av tiden med en kort historik, och fortsätter sedan med hans byggnader, uppdelade i först Kyrkor, sedan Offentligt och sist Bostäder. Arbetet överskrider i omfattning med råge en normal avhandling. Ambitionen och passionen för ämnet är uppenbarligen mycket större än kravet att bli godkänd. Texten välskriven och flyter fint, vilket inte alltid är så vanligt hos doktorsavhandlingar, dessutom intresseväckande och lätt att läsa.

Det speciella med detta arbete är att Anders Bodin behandlar byggnaderna var för sig som de projekt de var då. Diskussionen omfattar den period i byggnadernas liv från när Zettervall får uppdraget, tomtval sker, program skrivs, budget görs upp, byggnaderna placeras, skisser och byggritningar färdigställs och byggandet påbörjas. Ända fram till dess att byggnaden står där och överlämnas till beställaren. Det är således själva byggnadsverken och deras tillkomst som behandlas och de val som Zettervall gör i sitt arbete. Jämförelser med andra samtida verk sker inte här. Målet är att beskriva och analysera just Helgo Zettervalls arkitektur, och att inte försöka låta sig färgas av de kontroverser den då och då väckte eller att analysera debatten om dem.

Varje projekt kan läsas för sig, man kan hoppa och bläddra fram och tillbaka mellan dem, som man får lust. Det för med sig en del upprepningar men förenklar för läsaren. Detta är inte bok man normalt läser från pärm till pärm i ett sammanhang. Det valda upplägget är nog en förutsättning för ett sådant här bokverk: att läsaren fritt kan tillgodogöra sig valda delar hen lockas av eller vill fördjupa sig i.

Zettervalls väg till arkitektyrket och att vartefter bli utnämnd till Överintendent, chef för statens ämbetsverk för hela rikets byggenskap, var inte direkt förutsebar. Han föddes i Lidköping där fadern var karduansmakare (garvare av finare skinn) och tanken var närmast att sonen skulle bli något med handel, men hans entusiasm för detta var låg. Lidköping ligger vid Vänern och var utskeppningshamn för spannmål mot Göteborg och England.

1849 brann halva Lidköping upp. På den tiden brann ofta en stad om året, och Zettervall blev indragen i en intensiv nybyggnadsverksamhet. På en gårdsvind hade han dessförinnan hittat några handböcker i byggnadslära som han intresserat sig för, och det visade sig att han snabbt kunde göra en del ritningar som behövdes, och han hade dessutom god fallenhet som byggledare. Helgo Zettervall visade sig vara en praktiker och pragmatiker och öppen för nya lösningar. 1853, efter fyra års intensivt uppbyggnadsarbete, skaffade han sig ett introduktionsbrev och for med gott självförtroende till Stockholm för att studera arkitektur vid Konsthögskolan.

Av hans 281 projekt har 160 stycken blivit uppförda, många är rejält ombyggda, ett tjugotal är rivna, men bland mycket annat står Lunds universitets huvudbyggnad, Malmö rådhus, Norra Latin i Stockholm och tornet på Klara kyrka kvar att beskåda. Bolinderska huset, den läckra bröllopstårtan mellan Grand Hotel och Nationalmuseum i Stockholm är också av hans hand.

 

 

 

Leif Carlsson

 

Ur arkivet

view_module reorder

Georg Brandes, en av Nordens ledande intellektuella under 1800-talets sista decennier

Det händer inte så ofta att en doktorsdisputation drar horder av besökare, inte bara släkt och vänner, utan personer ur de mest skilda läger. Så var dock fallet då Pil Dahlerup 1983 vid ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer | 14 maj, 2014

Illustration: Hebriana Alainentalo

Marginalnyttan

Melker Garay om den samtida likgiltiga egoismen.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 30 augusti, 2015

Jätten som glömdes bort – Friedrich de la Motte Fouqué

Litteraturhistoria är på många sätt en skvader mellan forskning och litteraturkritik. Det finns en tendens att glömma bort eller placera i skymundan inflytelserika författare, såvida man inte samtidigt tillskriver dem ...

Av: Rickard Berghorn | Essäer om litteratur & böcker | 15 augusti, 2012

Holismer och reduktionismer

Holismen handlar i princip om att se all verklighet som en helhet (inte en delhet). Positivismen (som är den naturvetenskapliga förståelsens centrum och metod) handlar om att se - eller ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 13 maj, 2011

Aase Berg. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Tidskriften 10TALs poesifestival 2015

Årets upplaga, den 19:e, av Stockholms Internationella Poesifestival hade temat lyrik och musik. Tidningen Kulturen gjorde några nedslag i det stora och varierade programmet. Festivalen inleddes redan den 24 november ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om litteratur & böcker | 07 december, 2015

Dikter av Anna Sigvardsson:

Anna Sigvardsson: Jag går på Författarskolan i Lund nu, men för länge sen föddes jag i en Smålandsskog. Och ända från då till nu har jag skrivit om massa olika ...

Av: Anna Sigvardsson: | Utopiska geografier | 30 maj, 2011

Vorrei farti male e farti godere facendolo

Pinsamhetens pinsamhett. Tandläkaren var antagligen inte mer än 15 år, precis lika lite fylld som någon mjölktandsplomb, hade troligen aldrig haft en patient tidigare, säkert aldrig grävt i en människas käke ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 29 oktober, 2012

Livsfarlig, livsnödvändig läsning (Om klassiker och kanon del I)

Varför läser jag klassiker?   Vad är en klassiker? Den mest allmänna och traditionella definitionen är att klassikerna, i likhet med kanon, betecknar "det utvalda och mönstergilla", och "att denna förebildlighet är ...

Av: Lidija Praizovic | Essäer om litteratur & böcker | 01 mars, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts