Sofia Karlsson. Slutprojekt 4

                                             

Av: Sofia Karlsson | 23 juni, 2012
Kulturen strippar

24. Jenny

Jenny ser ut över de fyra banorna på Högevallsbadet. Längst in mot de stora fönstren, där man kan se taken på de lila pågatågen susa förbi på spåret utanför, är ...

Av: Jenny | 25 maj, 2012
Lund har allt utom vatten

Stjärnskottet från München

Stjärnskottet från München Det händer mycket i den tyska litteraturen. Efter en formsvacka har det dykt upp en rad nya, fräscha författare som bara var barnrumpor när muren knackades ner i ...

Av: Elin Schaffer | 23 oktober, 2007
Litteraturens porträtt

Höll tyst för att fånga rösten

En intervju med José James Innan José James släppte kontrollen och debuten The Dreamer höll han tyst i tre år, spelade in i två år och skrev spaltmetrar som slängdes ...

Av: Gustav Broms | 27 juni, 2008
Musikens porträtt

Tommy Berggren

Litteratur: Tommy Berggren- Tommy



En omåttlig törst

Tommy Berggren

Tommy

Bonniers

 

Det är ingen blygsam, skrumpen bok, det är en tegelsten på 584 sidor, den handlar till stor del om personen själv, Tommy Berggren, nu stavar han förnamnet utan h, det är viktigt, det är det ursprungliga, bokstaven h var tillämpbar på en annan tid. Det finns i boken ett rikt bildmaterial tillsammans med en bra bildförteckning. Personregister saknas, tyvärr.




Där i barndomen och ungdomen stannar Tommy Berggren upp och ger sig tid, stannar vid företeelser och flöden, som kommer att prägla hela hans liv.
Tommy Berggren

Tommy Berggren

Bokens styrka är inte den litterära oktanhalten, det är istället Tommys berättelse, naken, ofta levande och uppriktig; ett antal scener, som följer en kronologi. Det handlar om allt, inte sällan om kvinnor och sprit, ofta om film och teater, liksom om personer, som Tommy gillar och ogillar. Det finns inga gråskalor, Lars Norén är helt borta och Bengt Ekrot är en mycket begåvad regissör. Bilderna är ofta målade i svart och i vitt.

Tommy Berggren har inget överdrivet sinne för att resonera, argumentera för sin sak eller komma med analyser. Det är ofta beskrivande text, utan broderier och utvikningar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han ger läsaren en rak och vardaglig text, den är ibland gripande och tar tag i läsaren, det är framför allt bokens första del, som är bra läsning, om hans familj och hans nära vänner, om slitet och arbetet, för att komma fram; där visar han en beslutsamhet, en envishet och en energi, som ger honom stor framgångar på teatern, bara tjugo år gammal. Tommy skildrar sin far och mor och även morfar med stor närvaro och kärlek.

Det är ord, som verkligen berör.

Där i barndomen och ungdomen stannar Tommy Berggren upp och ger sig tid, stannar vid företeelser och flöden, som kommer att prägla hela hans liv.

Därefter tar alla möten och alla resor överhand, det blir inte tid för djup, bara yta. Det går fort, blir gärna hafsigt; att snabbt röra sig mellan Rom, Cannes, Los Angeles, New York och Rio de Janeiro. Det går inte ens att hålla reda på alla kvinnonamn, inte heller att räkna alla festnätterna.

Det hindrar inte att han gör geniala tolkningar på teatern, både med texter av Strindberg och Beckett, liksom storartade filmer med Bo Widerberg som Kvarteret Korpen, Elvira Madigan och Joe Hill. Det är pikanta detaljer, som han har att berätta om sina medaktörer, små ord av både kärlek och lite elakhet. Bo Widerberg är en filmskapare, som han starkt beundrar. Han är liksom Tommy en känslig och levande person, men när Widerberg börjar med sina mera intellektuella diskussioner, då drar Tommy sig undan, i dessa sammanhang är han bortkommen och utanför.

Det finns fina porträtt av båda Keve Hjelm och Allan Edwall, två av mina egna personliga favoriter inom film och teater.

Tommy Berggren är inte lätt att tas med för regissörer, han är bestämd i sina uppfattningar, han har egna tolkningar av roller, han är ingen anhängare av kompromisser och halvmesyrer, han är intensiv, intuitiv och utåtagerande. Självupptagenheten är påtaglig, han har ibland en överdriven tro på sig själv och det stora EGOT spiller ut över boken, som jag ändå tycker om, för en vardaglig och rak uppriktighet! Och så visar han en stor ömhet mot sina barn!

 

 

Bo Bjelvehammar

 

Ur arkivet

view_module reorder
Greiða úr horni sem fannst í Vimose á Fjóni. Elsta rúnaristan

I runornas tid, del 2

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 26 november, 2015

Alexander Danje. Skrivandet är den sista geografin, två dikter.

Alexander Danje – För omkring ett år sedan råkade jag läsa ”The Aliens” av Charles Bukowski och varenda rad var som en defibrillatorchock till mitt hjärta – jag vet inget ...

Av: Alexander Danje | Utopiska geografier | 26 november, 2012

2. Smula icke mitt hjärta

Katten som kom aldrig till mig. Bild: Guido ZeccolaHär excerpt käx: Vi är ej likadana, hurpass vi ens förstår varann, aldrig förstör varandra, jag betvivlar dock att någon annan kan ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 25 augusti, 2008

"Minsta möjliga lidande är det bästa"

Ett samtal med Michael Bowen Michael Bowen har levt och arbetat under alla de stora formativa perioderna i det sena amerikanska 1900-talets historia: Beatkulturens öppensinnade inre och yttre reslust, Hippie-erans fredspatos ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 11 april, 2010

Hugo Claus: Bitar av en belgisk verklighet

   Belgien är en ung statsbildning tvärs över språkliga, religiösa och etniska gränser och därmed ett land fyllt av motsättningar och ytterligheter. Flamländaren Hugo Claus, född 1929 i Brygge men uppvuxen ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 21 september, 2012

En kulturgärning att minnas

På 1980-talet bor jag i Olseröd, en by norr om Österlen. Min granne Gunnar, f d lantbrukare, är en lång man i 70-årsåldern med engagemang och många synpunkter. En ...

Av: Brigitte Strand | Gästkrönikör | 13 juli, 2011

Den bortglömde Strindberg

I våra dagar är poeten August Strindberg helt bortglömd. En orsak kan vara att hans genomslagskraft som romanförfattare och dramatiker har fått överskugga lyriken. En annan orsak kan vara att ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 09 september, 2012

Språk, tidsuppfattning och historietänkande i bäcken som flyter förbi. Intervju med Kim Thúy

När den kanadensiska debutanten Kim Thúy för ett litet tag sedan besökte Sverige för lanseringen av boken Ru, en fragmenterade minnesbild över en immigrants och en flyktings livsbana, träffade Tidningen ...

Av: Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 02 maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts