Skådespelartriumf i litauiskt gästspel på Dramaten

“Människan finns i människan.“ Gorkijpjäsen Natthärbärget är en klassiker från 1902 som nu gästspelat under två dagar på Dramaten, under Bergman-festivalen. Oskaras Korsunovas, den litauiske regissören, sa i ett samtal ...

Av: Boel Schenlaer | 04 juni, 2012
Gästkrönikör

Ingen full servering hos Hammarén

Det som i början mer var ett självsökande behov, har med tiden utvecklats till ett högst personligt stildrag. Finlandssvenske författaren och poeten Stefan Hammarén har beskrivits som en av de ...

Av: Pernilla Andersson | 21 december, 2010
Litteraturens porträtt

Intervju med Kerstin Aronsson, förläggare på Styxx Fantasy

Styxx Förlag är ett imprint under Kabusa Böcker helt hängivet åt utgivning av genrerna fantasy, skräck och science fiction. Då samtliga tre genrer är mycket populära i Sverige idag, både ...

Av: Jessika Ahlström | 29 mars, 2012
Övriga porträtt

Toleransens dilemma del 1 av 2

Ohyggligheterna i Syrien. Ockupationen på Västbanken. Förtrycket i många muslimska länder. Galna kristna, som sätter eld på Koranen. Kongo Kinshasa. Guds befrielsearmé i Centralafrika. Muhammedkarikatyrerna. De fruktansvärda övergreppen på kvinnor ...

Av: Carsten Palmer Schale | 08 oktober, 2012
Essäer

Arthur Rimbaud

Litteratur: Arthur Rimbaud - Vad poeten får höra när det blir tal om blommor



Parodi som hyllning?

Arthur Rimbaud

Vad poeten får höra när det blir tal om blommor

Inledning, översättning & kommentarer Jesper Svenbro

ellerströms

 

Är det en hämnd? En bitter reaktion på refuseringen eller är det en hyllning mitt i sina sarkasmer? Kan en parodi verkligen innehålla en hyllning?




Rimbauds dikt skickades privat till Banville och Svenbro ställer också frågan om det hade varit möjligt att publicera den. Hade allmänheten kunnat acceptera parodin som en avancerad hyllning, eller hade man missförstått?
Arthur Rimbaud

Arthur Rimbaud

Kan man driva gäck som en form av underfundig hyllning? Möjliggör en poets storhet att ironisera och parodisera och grovt överdriva den upphöjdes poetiska manér som ett sätt att bedriva avancerad hyllning i en form som vore omöjlig i motsatt nedgåtgående riktningen från den upphöjde mot den icke lika hyllade?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jesper Svenbro har i en rik översättning publicerat den långdikt som den sjuttonårige Arthur Rimbaud skickade till sin förebild den upphöjde och omsusade Théodore de Banville. Var det hämnd eller parodiserande hyllning? Dikten skickade Rimbaud efter att tidigare blivit refuserad av Banville. Var det på grund av missnöjet efter Banvilles refuseringen av den unge Rimbauds dikt Soleil et chair 1870 som han ett år senare skickar den parodiserande dikten 'Ce quon dit au poê á propos de fleurs' till sin förebild?

Jesper Svenbro frågar sig: Är det en bitter reaktion på refuseringen eller är det en hyllning mitt i sin sarkasm? Kan en parodi verkligen innehålla en hyllning? Jesper Svenbro ställer frågorna och går tillbaka i en kedja av uttryck ända tillbaks till vad Rimbauds förebild som också var den som refuserade hans dikt och som han riktade sig till i sin tur hade för 'textrelation' till sina förebilder. Svenbro hittar i en text av Banville, en 'Inledande anmärkning' till Odes funambulesques (Lindansaroden) i upplagan från 1859. Det kan vara den byggstenen som gett Rimbaud idén och gjort att han i sin tur gör samma sak. Där skriver nämligen Banville: ”Därtill har författaren dragit sig till minnes att en litterär genre som når kulmen i sin utveckling inte skulle kunna bekräfta detta bättre än genom att parodieras”

Att detta kan ha gett Rimbaud idén att göra detsamma mot Banville.

Rimbauds dikt skickades privat till Banville och Svenbro ställer också frågan om det hade varit möjligt att publicera den. Hade allmänheten kunnat acceptera parodin som en avancerad hyllning, eller hade man missförstått?

I Svenbros svenska översättning har dikten namnet ”Vad poeten får höra när det blir tal om blommor”. En titel som också apostroferar den parodiserande diktens huvudmål, det romantiska blomsterspråk, konkret bland annat om liljan, som då användes av förebilden Banville. Svenbro jämför i en intressant vinkling detta i senare tid med Göran Palms kritik av sin tids otidsenliga poesianvändning av hästen det idoga arbetsdjuret som bönderna enligt Palm då inte längre använde, i den utsträckningen. Palms motvikt var den sparsmakade nyenkla dikten.

Jesper Svenbro erinrar sig sin första läsning som 17-åring av den 17-årige Rimbauds dikt vars franska titel är 'Ce qu´on dit au poète à propos de fleurs'. Efter återkommande läsning genom åren med allt bättre franskkunskaper togs Svenbro alltmer av diktens sarkastiska budskap i vilket han relaterade till sin egen diktning och kände sig väl hemma i.

Dikten kom till i Rimbauds isolering i Charleville och blev känd genom publiceringen först 1925 så långt som 34 år efter poetens död.

Det är en intressant frågeställning kring hyllningen och parodins eventuella möjligheter att ligga nära där ordens valörer och markörer ställer sig på högkant. Troligen också tarvande hög konst där krav ställes på utövaren att kunna balansera på knivseggen om inte hyllningen skall begravas i sarkasmerna!

I Jesper Svenbros översättning framträder parodin omedelbart. I de inledande två verserna där liljan apostroferas och det i andra versen exponeras en ganska vresigt ironisk ton ”blir Liljan sjuk av all den skit/som finns i dina fromma texter:

 

”För alltid mot det aftonblå

vars ljushav darrar av topaser

skall dina vita liljor stå

som laxativ för doftexstaser

 

Då ju kriteriet är : Profit!

När vi bedömer vår tids växter,

blir Liljan sjuk av all den skit

som finns i dina fromma texter.

 

Arthur Rimbaud 1854-1891. En av litteraturhistoriens stora legender och den lyriska modernismens föregångare. Skapade sitt livsverk mellan 16 och 21 års ålder. Dog 1891 37 år gammal.

Jesper Svenbro född 1944. Poet, litteraturforskare, specialiserad på det antika Grekland. Sedan 2006 i Svenska Akademin, stol nummer 8. Har tidigare utkommit på ellerström med Eros skakar mig 2013, och med Svenbros och Lars-Håkan Svenssons tolkning av Sapfo och Alkaios, samt Sapfo har lämnat oss 2015.

 

Benny Holmberg

 

Ur arkivet

view_module reorder

Werner Aspenströms fingervisningar

”Fingervisningar” är ett nyss utgivet postumt urval ur de anteckningshäften som Werner Aspenström förde under sina sista åtta år (han dog 1997, nära åttioårig). Titeln förklaras i en aforism i ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 14 maj, 2013

Två av senhöstens mäktigaste kulturupplevelser i Stockholm: Almqvist respektive Strindberg – på Forum…

 25-årsjubilerande Forum, som drivs av Jean-Claude Arnault och Katarina Frostenson och som utgör ett av Stockholms mest spännande kulturställen, bjöd nyligen på en helafton med tema C J L Almqvist ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 01 december, 2014

Al Namrood  logo

Att leva och dö som Joe Strummer

I Marcus Birros roman Att leva dö som Joe Strummer (2010) möter vi en medelålders man som växt upp i Göteborg men som numera bor i Norrköping. Som ung i ...

Av: Mohamed Omar | Essäer | 15 mars, 2016

Lars Andersson. Foto: Kari Lovaas

Fräls oss ifrån ondo …

Lars Andersson ägnar inte sig åt deckargenren. Kanske för att den leder fel, att den är för grund eller för platt för att kunna tjäna hans syften ...

Av: Sven Smedberg | Essäer om litteratur & böcker | 13 januari, 2016

Ett nytt skinn för den gamla ceremonin – Proust, den modernistiska stilen och…

Den verkliga upptäcktsresan består inte i att söka efter nya vyer,utan att se med nya ögon (Marcel Proust)  Ovanstående frekvent citerade texturval är hämtat från den franske litteratören Marcel Proust, författaren till ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2012

Handling och handlingsgrund ur ett primärt ekosofiskt perspektiv

  En handling måste förstås i relation till sin kontext, eller - sitt språkspel. Man ser mönster, men vilket mönster man ser beror på vilka begrepp som ingår i ens varseblivning ...

Av: Carsten Palmer Schale | Agora - filosofiska essäer | 30 september, 2011

Den utopiska socialismen

De utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om politiken | 10 oktober, 2009

23. Nils-August – Lina – Tobbe

Lepidopteras vingfjäll har intresserat klimatforskarna starkt de senaste åren. Vi tror vanligtvis att fjärilarna har de mest spektakulära, lysande färger, men inget kunde vara mer fel. Lepidoptera saknar helt och ...

Av: Nils-August – Lina – Tobbe | Lund har allt utom vatten | 18 maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.