Rymden och litteraturen

Vad är att läsa? Att läsa är att genomgå ett blivande, att lösas upp i molekyler, för en stund förlora sig jag, och bli ett annat/något annat. Att få texten att ...

Av: Mats O. Svensson | 07 juni, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Kattens lag på brinnande bakgator

Katterna jamar, dem skriker som små barn, rännandes mellan ruiner, sophögar och barn som leker bland eldar. Musiken dundrar mellan husen, denna arabiska, sällsamma, sorgliga musik, som klagar, önskar, väntar ...

Av: Linda Johansson | 19 december, 2009
Resereportage

Schopenhauer, 1852

Balthazar Gracian, Arthur Schopenhauer och livsviljan

1988 firades i Tyskland 200 år sedan Arthur Schopenhauer föddes. I en tid då många människor praktiserar Schopenhauers åsikt att man kan befria sig ur världens elände genom att förneka ...

Av: Bo I Cavefors | 05 september, 2016
Agora - filosofiska essäer

Anton Joseph Wilhelm

Anton Joseph Wilhelm. Det har varit en omtumlande tid sedan Anton Joseph Wilhelm valde att lämna pojkrummet bakom sig och ta steget ut mot litteraturens hårda branch. Genom känsloväckande krönikor ...

Av: Anton Joseph Wilhelm | 14 november, 2011
Utopiska geografier

Litteratur: Tuvalisa Rangström - Oväder



En egensinnig och lovande bilderboksdebut

Tuvalisa Rangström

Oväder

Illustrationer: Clara Dackenberg

Bokförlaget Mirando

 

Oväder påminner ömsom om den gamla folksagan Vanten, där alla möjliga djur ska klämma in sig i en tappad vante under årets kallaste dag, ömsom om en dikt av Wisława Szymborska, där man kan hitta vad som helst i en "lost & found".




När vanten väl är hittad är den inte viktig längre - då kan den få bli hem till ett litet djur som behöver den för att värma sig, precis som i folksagan om vanten.

 

Ibland måste man blåsa bort ett litet tag för att hitta sig själv.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I skogen blåser det upp till storm och Tussen har tappat sin vante. Hon är inte intresserad av att ta skydd från stormen, hon vill ha sin vante! Hon säger till och med åt blåsten att sluta blåsa så att hon kan få leta ifred.

De små varelserna i skogen är lika noggranna som de små knytten i Mumindalen med att förbereda sig inför det hemska som kommer - kanske ska man bjuda stormen på något? Som för att beveka den.

När vanten väl är hittad är den inte viktig längre - då kan den få bli hem till ett litet djur som behöver den för att värma sig, precis som i folksagan om vanten.

Berättelsen om Tussen är en bearbetad version av Tuvalisa Rangströms kritikerrosade pjäs för barn, Det lilla ovädret, som spelades på Strindbergs Intima Teater i Stockholm 2014. Rangström är skådespelare och dramatiker, Oväder är hennes debut som bilderboksförfattare.

Bilderna är skapade av Clara Dackenberg, som avslutade sin utbildning på HDK och Konstfack 2015. Hon har tidigare illustrerat bilderboken Nu eller kanske Mu – en kärlekshistoria.

Det här är en egensinnig bilderboksdebut med poetiska, söta och surrealistiska bilder och en vacker och finstämd text. En bok som ger mersmak och som förhoppningsvis kommer att leda till fler samarbeten!

 

Belinda Graham

 

Ur arkivet

view_module reorder

Metafysik eller materialism? Finns det en lösning?

I begrundan av John Landquists levnadsöde och mitt eget kom jag att läsa Svante Nordins Från Hägerström till Hedenius. Den moderna svenska filosofin från 1984. Det är en fascinerande läsning ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 08 november, 2014

Steve Reich och rätten att tolka samtiden

Nyligen gav Steve Reich ut sin betraktelse över 11 september-attentatet. Redan före skivan kom ut omgärdades den av kontroverser, inte minst på grund av omslaget. Masatomo Kuriyas foto från ögonblicket ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 21 oktober, 2011

Han som klev av tåget i Hästveda – några makabra…

I The Faber Book of Anecdotes som amerikanen Clifton Fadiman redigerade för trettio år sedan – den amerikanska delupplagan heter The Little, Brown Book of Anecdotes, inte på grund av ...

Av: Ivo Holmqvist | Övriga porträtt | 18 december, 2014

Gioacchino Rossini för trettionde gången

I år firar man 30-årsjubileum av Rossini-festivalen i Pesaro, förra gången jag var där firade man 25-årsjubileum. Jag får väl åka dit om fem år igen för att upprätthålla traditionen ...

Av: Ulf Stenberg | Reportage om scenkonst | 22 augusti, 2009

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 1 av 4)

Som flanör och vandrare ser jag världen ur ett krasst drömsperspektiv. Jag noterar omgivningarna, men lever i dikten. Jag njuter dofterna, men katalogiserar dem systematiskt för att frysa tiden i ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 januari, 2017

Vildhallon i Paris (röst till Paul Celan)

det var för ditt rena hjärtas skull som månen steg ned till de leda driftrena vallmo ursköljda käke understödsväxta små folken bäckmärkta spenar, i trossar  

Av: Alan Asaid | Utopiska geografier | 25 maj, 2009

Min fars övernaturliga upplevelse

Då jag var ung förstod jag mig inte på min fars (1898-1975) böcker - jag begrep helt enkelt inte ett dugg! Efter det att jag hade börjat studera kulturvetenskap (2002) ...

Av: Nina Michael | Gästkrönikör | 12 februari, 2014

Ragnwei Axellie – Alla vita vingar blev svarta

Ragnwei Axellie, författare – debuterade 1979 med diktsamlingen ”Pappa älskade pappa”. ”Vuxenlös”, ”Närleken”, ”Livs-gammal”, ”Lägesrapport” och ”Vem bryr sig?” är andra uppmärksammade titlar ur hennes produktion. Återkommande teman i hennes ...

Av: Ragnwei Axellie | Utopiska geografier | 02 april, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.