Sofi Lerström Foto Sören Vilks

Björn Gustavsson intervjuar Sofi Lerström

Drottningholmsteatern upplevde under Gustav III:s regering sin verkliga storhetstid. När Gustav III år 1777 fått överta slottet efter sin mor såg han till att det spelades massor av teater och ...

Av: Tidningen Kulturen | 03 september, 2016
Musikens porträtt

Från diskurs till vägledande sanning

Bakgrund  Denna text handlar om hur en diskurs kan förvandlas till vägledande sanning. Utgångspunkten för detta arbete är Talal Asads argumentation kring religionsbegreppet vilket lyder: My argument is that there cannot be ...

Av: Kristian Pella | 16 april, 2012
Essäer om religionen

Füssli, Riefenstahl och nubafolket

Schweiz är ett välkänt textil- och exilland som i modern tid hyst sådana storheter som Lenin, Mussolini och Thomas Mann. Utanför kantonernas under århundraden försvarade riksgränser är det mindre känt ...

Av: Bo I. Cavefors | 06 september, 2013
Essäer om konst

Roger Scruton som uppfostrare

Denna text anländer året sent och består i en mer essäistisk anmälan av den svenska översättningen av den konservative filosofen Roger Scrutons Culture Counts från 2007 (sv. Atlantis & Axess ...

Av: Claes-Magnus Bernson | 15 november, 2010
Agora - filosofiska essäer

Konsten att läsa är en i grunden mirakulös process.



Vi ser framför oss ett antal tecken, grupperade i konstellationer – och genom att tolka dessa figurationer vinner vi kunskap. Vi kan också få privilegiet att träda in i parallella verkligheter, och se framför oss skeenden på samma sätt som i exempelvis drömmar. 
Flaubert skrev en gång till en ung dam: "Läs, för att leva." Utifrån en likartad devis tycks även Manguel utgå.

Ja, skriftspråket bildar ett partitur med vars hjälp vi kan iscensätta de mest fantastiska äventyr – vilka vi kan uppleva så starkt att de framstår som lika verkliga som allt annat.

Jag har nu ur min bokhylla lyft fram tre verk som behandlar fenomenet läsekonst.

Till att börja med Olof Lagerkrantz Om konsten att läsa och skriva, utkommen redan 1985 men nu tillgänglig även som pocket. Olof Lagerkrantz resonerar kring vad som sker när vi läser. Det faktum att vi genom läsning förmår väcka till liv tusenåriga tankar och i vår inbillning iscensätta berättelser skrivna i alla tider benämner han ett underverk större än att sädeskornen ur faraonernas gravar förmåtts att gro...

Olof Lagerkrantz skriver att böckerna tidigt gav honom en utvidgning av det egna livet. "De lät mig se sådant jag inte själv kunde se och träffa människor som levde intensivare och mera dramatiskt än jag gjorde. /.../ De tog sig an mig och tillät mig att vistas hos dem och bli rörlig, rik, fattig, god och ond som de."

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han citerar vidare den tyske forskaren Wolfgang Iser, som karakteriserat läsandet som "en arena där författaren och läsaren tillsammans uppför ett fantasiskådespel". Detta påminner om vad den narratologiskt inriktade litteraturprofessorn Lars-Åke Skalin (verksam i Örebro) uttryckt om förhållandet läsare-litteratur. Läsaren och författaren ingår ett slags pakt. Om läsaren vinner förtroende för det skrivna (så att författaren ges nödvändig auktoritet) tar han det solidariskt till sig och iscensätter berättelsen på en inre scen.

Våren 1999 utkom Där man aldrig är ensam (Forum), skriven av den finlandssvenska författaren Merete Mazzarella. Hennes essäistiskt utformade verk har undertiteln "Om läsandets konst" och bildar ett lapptäcke av småstycken vilka på ett eller annat sätt anknyter till huvudtemat, nämligen förhållandet mellan verklighet och diktning.

Läsning gör oss kanske inte till bättre människor, påpekar Mazzarella, men kan utmana vedertagna tankemönster. Läsning kan betraktas som forskningsresor in i andra människors psyken, liksom in i främmande kulturer. Genom att läsa skärper vi och utvidgar vår tankevärld, liksom vår förmåga till inlevelse.

"Konstens uppgift är att genom att komplicera varseblivningsprocessen få människan att verkligen se allt med icke-automatiserad blick, se uppenbarat klart i stället för trött igenkännande."

Merete Mazzarella tror starkt på litteraturens kommunikativa kraft och betraktar böcker och författare som vänner och samtalspartner.

Som vanligt är det stimulerande att läsa Merete Mazzarella, vars lärda allvar kryddas av en muntert kåserande ton, liksom av skarpa iakttagelser och över huvud taget av en rejäl portion berättarglädje. Är det något man kan invända mot är det väl att den tematiska tråden här och var kan bli en aning trasslig genom de ideliga hoppen mellan skämt och allvar: en stramare disposition skulle möjligen ha varit till fördel. (Å andra sidan skulle kanske mycket av charmen då ha försvunnit...)

Författaren och kritikern Alberto Manguels internationellt hyllade A history of reading utkom 1999 även på svenska, fint översatt av Margareta Eklöf. I denna bok guidar oss Manguel genom läsandets minst fyratusenåriga historia och tydliggör därtill hur läsning i mångt och mycket utgör själva nyckeln till vår förståelse av världen.

Det är en omfångsrik, vackert formgiven och rikt illustrerad volym. Här ges ett slags global litteraturhistoria, men ur läsarperspektiv. Manguel undersöker läsandet ur en lång rad aspekter och berättar om alltifrån kilskrift till dagens dvd-skivor; en enda sådan kan rymma textmängder motsvarande ett stort biblioteks alla böcker!

Angående läsningens betydelse skriver Manguel:

"I alla litterata samhällen är det något av en initiation att lära sig läsa, en ritualiserad övergång från ett tillstånd av beroende och rudimentär kommunikation. Barn som lär sig läsa släpps in i det gemensamma minnet genom böckerna och bekantar sig därmed med ett gemensamt förflutet, som de i högre eller lägre grad förnyar varje gång de läser."

(Denna potential rymmer som bekant även en skuggsida: många är de föräldrar, lärare och politiska ledare som mer eller mindre öppet försökt ingripa i syfte att styra eller förhindra människors läsande. Ty kunskap är makt...)

Alberto Manguel berättar att han i ungdomen fick i uppdrag att högläsa för den då blinde Jorge Luis Borges; han besöker Alexandria och spanar efter det världsbibliotek som fanns; han skriver om högläsningens men också den tysta läsningens historia; han avhandlar skriftens allmänna utveckling genom tiderna - och så vidare. Han är passionerat intresserad av sitt ämne och strör en mängd utvikningar kring sig.

Flaubert skrev en gång till en ung dam: "Läs, för att leva." Utifrån en likartad devis tycks även Manguel utgå.

Ibland tenderar han kanske att bli en smula långrandig, på gränsen till raljant, men i det stora hela bjuder hans välskrivna odyssé ett läsäventyr av ovanligt slag.

Björn Gustavsson

Ur arkivet

view_module reorder

Per aspera ad astra

Författaren Cordwainer Smith (1913-1966) sa en gång att det inte finns någon litterär genre som har skapat så många forskare som science fiction-genren. Och det stämmer. Många astronauter, ingenjörer och ...

Av: Bertil Falk | Essäer | 12 juni, 2014

Napoleon den III, skaparen av det moderna Frankrike?

Napoleon den tredjeNapoleon den III, den kanske mest missförstådde kejsaren, föddes för tvåhundra år sedan, den 20 april 1808.  I sina memoarer skriver Hortens, Hollands drottning om sin nyfödde son ...

Av: Anne Edelstam | Essäer om samhället | 15 oktober, 2008

Psykotexten. Del 1. Man blir inte älskad när man är extrem

"Krigskonst är att förgås med blommorna, litteratur är att odla odödliga blommor. Och odödliga blommor är konstgjorda blommor" Yukio Mishima Sidorna som följer upphittades vid ett rivningsarbete i ett för länge sedan ...

Av: Johann von Fritz | Essäer | 25 juli, 2013

Les Murray

Rabulisten och sanningssägaren Les Murray

Australiens enfant terrible, Les Murray, har nyligen åter hamnat i hetluften efter en litteraturpolitisk dispyt med landets premiärminister, Tony Abbott. Vem är denne poet, ofta nämnd som en möjlig nobelpristagare ...

Av: Michael Economou | Litteraturens porträtt | 23 januari, 2015

Tänk om du vore ditt första steg - och ut i rymden?!

Om Hanna Hallgrens diktande Fredag ger mig en bukett blommor som jag inte vet namnet på, ingen vet vad de heter. Jag har frågat på torget där de står men ...

Av: Eleonora Bru | Litteraturens porträtt | 05 juli, 2008

Musik skapad av låtsasspråk

Sångaren i [ingenting], Christopher Sander, är aktuell med soloskivan "Hej hå!" och en spelning på festivalen Where The Action Is. Över en tallrik indiskt bakfyllekäk berättar han om Astrid Lindgren ...

Av: Rasmus Thedin | Musikens porträtt | 25 juni, 2009

Someone for me – Whitney Houston tribute

För några år sen berättade jag för en tjejkompis i Stockholm att jag hade vaknat upp med en dröm om att Whitney Houston var död. Hade drömt om att alla ...

Av: Annelie Babitz | Gästkrönikör | 15 februari, 2012

Väntan som finns

Det som finns finns i väntan rör oss och blir till. Väntan på vad? På vem? Du är ett ensamt korn som faller och faller. .. Träden i oktober flammar och fäller sina ...

Av: Bo Gustavsson | Utopiska geografier | 27 juni, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.