Har UFO: n någon plats inom teosofin?

Flygande tefat i historia och religion  En av de första dokumenterade UFO-observationerna gjordes den 5 augusti år1926. Det var den ryske målaren, upptäcktsresande och mystikern Nicholas Roerich, som befann sig på ...

Av: Carl Ek | 23 november, 2013
Kulturreportage

Det urolige sinn. Del I

Innledning Artikkelen miner om tre ulike oppfattelser om menneskesinnet, der den enkelte oppfattelse utgjør et element i en mer omfattende teori om hvilke ting som fins i universet. Det gis, etter ...

Av: Thor Olav Olsen | 03 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Beatrice Månsdotter

Glödande skymningsljus

”Jag har sett det här förut.” Han kisar med ögonen. ”Tusentals gånger i mina drömmar. Det är som om jag redan har varit här.” ”Mmm.” Hon nickar och följer med ...

Av: Beatrice Månsdotter | 28 december, 2016
Gästkrönikör

Donald och Melania Trump

Dynastin Trump

Gwenda Blairs “The Trump: three generations of Builders” som gavs ut för femton år sedan har när den kommit på nytt utökats med en del sidor och fått några extra ...

Av: Ivo Holmqvist | 08 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Konsten att läsa är en i grunden mirakulös process.



Vi ser framför oss ett antal tecken, grupperade i konstellationer – och genom att tolka dessa figurationer vinner vi kunskap. Vi kan också få privilegiet att träda in i parallella verkligheter, och se framför oss skeenden på samma sätt som i exempelvis drömmar. 
Flaubert skrev en gång till en ung dam: "Läs, för att leva." Utifrån en likartad devis tycks även Manguel utgå.

Ja, skriftspråket bildar ett partitur med vars hjälp vi kan iscensätta de mest fantastiska äventyr – vilka vi kan uppleva så starkt att de framstår som lika verkliga som allt annat.

Jag har nu ur min bokhylla lyft fram tre verk som behandlar fenomenet läsekonst.

Till att börja med Olof Lagerkrantz Om konsten att läsa och skriva, utkommen redan 1985 men nu tillgänglig även som pocket. Olof Lagerkrantz resonerar kring vad som sker när vi läser. Det faktum att vi genom läsning förmår väcka till liv tusenåriga tankar och i vår inbillning iscensätta berättelser skrivna i alla tider benämner han ett underverk större än att sädeskornen ur faraonernas gravar förmåtts att gro...

Olof Lagerkrantz skriver att böckerna tidigt gav honom en utvidgning av det egna livet. "De lät mig se sådant jag inte själv kunde se och träffa människor som levde intensivare och mera dramatiskt än jag gjorde. /.../ De tog sig an mig och tillät mig att vistas hos dem och bli rörlig, rik, fattig, god och ond som de."

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han citerar vidare den tyske forskaren Wolfgang Iser, som karakteriserat läsandet som "en arena där författaren och läsaren tillsammans uppför ett fantasiskådespel". Detta påminner om vad den narratologiskt inriktade litteraturprofessorn Lars-Åke Skalin (verksam i Örebro) uttryckt om förhållandet läsare-litteratur. Läsaren och författaren ingår ett slags pakt. Om läsaren vinner förtroende för det skrivna (så att författaren ges nödvändig auktoritet) tar han det solidariskt till sig och iscensätter berättelsen på en inre scen.

Våren 1999 utkom Där man aldrig är ensam (Forum), skriven av den finlandssvenska författaren Merete Mazzarella. Hennes essäistiskt utformade verk har undertiteln "Om läsandets konst" och bildar ett lapptäcke av småstycken vilka på ett eller annat sätt anknyter till huvudtemat, nämligen förhållandet mellan verklighet och diktning.

Läsning gör oss kanske inte till bättre människor, påpekar Mazzarella, men kan utmana vedertagna tankemönster. Läsning kan betraktas som forskningsresor in i andra människors psyken, liksom in i främmande kulturer. Genom att läsa skärper vi och utvidgar vår tankevärld, liksom vår förmåga till inlevelse.

"Konstens uppgift är att genom att komplicera varseblivningsprocessen få människan att verkligen se allt med icke-automatiserad blick, se uppenbarat klart i stället för trött igenkännande."

Merete Mazzarella tror starkt på litteraturens kommunikativa kraft och betraktar böcker och författare som vänner och samtalspartner.

Som vanligt är det stimulerande att läsa Merete Mazzarella, vars lärda allvar kryddas av en muntert kåserande ton, liksom av skarpa iakttagelser och över huvud taget av en rejäl portion berättarglädje. Är det något man kan invända mot är det väl att den tematiska tråden här och var kan bli en aning trasslig genom de ideliga hoppen mellan skämt och allvar: en stramare disposition skulle möjligen ha varit till fördel. (Å andra sidan skulle kanske mycket av charmen då ha försvunnit...)

Författaren och kritikern Alberto Manguels internationellt hyllade A history of reading utkom 1999 även på svenska, fint översatt av Margareta Eklöf. I denna bok guidar oss Manguel genom läsandets minst fyratusenåriga historia och tydliggör därtill hur läsning i mångt och mycket utgör själva nyckeln till vår förståelse av världen.

Det är en omfångsrik, vackert formgiven och rikt illustrerad volym. Här ges ett slags global litteraturhistoria, men ur läsarperspektiv. Manguel undersöker läsandet ur en lång rad aspekter och berättar om alltifrån kilskrift till dagens dvd-skivor; en enda sådan kan rymma textmängder motsvarande ett stort biblioteks alla böcker!

Angående läsningens betydelse skriver Manguel:

"I alla litterata samhällen är det något av en initiation att lära sig läsa, en ritualiserad övergång från ett tillstånd av beroende och rudimentär kommunikation. Barn som lär sig läsa släpps in i det gemensamma minnet genom böckerna och bekantar sig därmed med ett gemensamt förflutet, som de i högre eller lägre grad förnyar varje gång de läser."

(Denna potential rymmer som bekant även en skuggsida: många är de föräldrar, lärare och politiska ledare som mer eller mindre öppet försökt ingripa i syfte att styra eller förhindra människors läsande. Ty kunskap är makt...)

Alberto Manguel berättar att han i ungdomen fick i uppdrag att högläsa för den då blinde Jorge Luis Borges; han besöker Alexandria och spanar efter det världsbibliotek som fanns; han skriver om högläsningens men också den tysta läsningens historia; han avhandlar skriftens allmänna utveckling genom tiderna - och så vidare. Han är passionerat intresserad av sitt ämne och strör en mängd utvikningar kring sig.

Flaubert skrev en gång till en ung dam: "Läs, för att leva." Utifrån en likartad devis tycks även Manguel utgå.

Ibland tenderar han kanske att bli en smula långrandig, på gränsen till raljant, men i det stora hela bjuder hans välskrivna odyssé ett läsäventyr av ovanligt slag.

Björn Gustavsson

Ur arkivet

view_module reorder

Elizabeth I Vid Monsieurs avresa

Elizabeth I Vid Monsieurs avresa       Jag sörjer; visar ej min svaghet här – jag älskar; hatet tycks min enda lag – jag handlar, utan att nämna den avsikt jag bär. Jag tyckes stum; i ...

Av: Elizabeth I | Utopiska geografier | 28 januari, 2014

Frida Kahlo och den kvinnliga stilen

Vad händer när man klassificerar konst skapad av kvinnliga konstnärer som just ”kvinnlig”? Pekar man på samhälleliga strukturer som har legat till grund för att kvinnliga konstnärer genom historieskrivningen har ...

Av: Simone Frankel | Konstens porträtt | 08 mars, 2013

Gaston Bachelard 1965

Bachelard och den poetiska föreställningens fenomenologi

”Det finns ingen poesi som föregår det poetiska verbets gärning. Det finns ingen verklighet som föregår den litterära bilden.” – Rummets poetik (1957)

Av: Mattias Lundmark | Agora - filosofiska essäer | 21 juli, 2017

Det omedvetna och Freud

Det är en morgon i Wien. Sigmund Freud går genom sin våning klädd i badrock och tofflor. I en plötslig ingivelse greppar han sin ena toffel och kastar den med ...

Av: Johan Lundin Kleberg | Essäer | 26 oktober, 2010

När det var bättre förr

När det var bättre förr Nyligen är det femtio år sedan sista numret av Sveriges utan konkurrens bästa novelltidskrift kom ut. Någon riktig efterföljare har den aldrig fått och det är ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 01 mars, 2007

Turiststaden Wien för 100 år sedan

Den förste ”turisten” som omnämns i skrift på Österrikes breddgrader kom år 1012 och råkade verkligen illa ut. Man ansåg honom vara spion och han fångades in och torterades i ...

Av: Lilian O. Montmar, Mats Olofsson | Resereportage | 23 november, 2011

Bild: Anikó Bodoni Lind

Himlen – Det är tid för debatt

Efter att jag skrivit några teaterpjäser tillsammans med den numera guldbaggeprisade Mikael Segerström, var det dags att skriva en pjäs helt på egen hand. Det skulle vara en pjäs som ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 08 september, 2016

Pipor, cigaretter och fimpar i konsten

”Rökning skadar allvarligt dig själv och personer in din omgivning.”  En essä om rökning i konsten borde lämpligen inledas med en varningstext eftersom rökningen ligger bakom 90% av alla fall av ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 05 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts