Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | 17 november, 2011
Jessica Johansson

En historia, vilken som helst

För sin första roman, "Fem knivar hade Andrej Krapl" (2007), erhöll den finlandssvenska författaren Hannele Mikaela Taivassalo Runebergspriset år 2008. I motiveringen sade urvalsjuryn att berättandet "trots sina starka symboliska ...

Av: Jessica Poikkijoki | 07 december, 2010
Litteraturens porträtt

H.P. Lovecraft och esoterismen

Den amerikanska skräckförfattaren H.P.Lovecraft har aldrig varit mer populär än idag. Raden av nytryck och noveller som har inspirerats av hans fantasy- och skräckberättelser är många. De noveller som ibland ...

Av: Alexander Sanchez | 28 juni, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Bitte Andersson – mångsysslerska med anarkistisk DIY-attityd

  Bitte Andersson. fotografier Kim Varga  Bitte Andersson – mångsysslerska med anarkistisk DIY-attityd Agneta Tröjer och Kim Varga har träffat bokhandlerskan, serietecknerskan, filmarbeterskan och queerfeministen Bitte Andersson i hennes butik Hallongrottan på söder i ...

Av: Agneta Tröjer och Kim Varga | 19 juni, 2007
Övriga porträtt

Björn Gustavsson. Foto: Privat

Först några nyanlända…



Litteratur och konst enligt Björn Gustavsson 
Goethe hade redan som ung fascinerats av Orienten. Han 1772 skissade t.o.m. på ett drama om profeten Muhammed. Originalutgåvan ("divan" är förresten ett arabiskt ord för diktsamling) försågs rentav med en arabisk underrubrik, som uttolkad lyder: "Den östliga divanen av den västlige författaren".

LITTERATUR 

Mattias Hagbergs roman De användbara (Atlas) granskar 30-talets rashygieniska och fascistiska idéströmningar. Det handlar om en läkare som 1938 kommer till en jämtländsk anstalt för s.k. sinnesslöa för att utreda en dödlig smitta. Läkaren tror på social ingenjörskonst: "Krig och medicin är som två sidor av samma sak. Det gäller att hålla rent." Berättelsen drivs fram av hans dotter, som försöker förstå. En stram prosa, à la Ola Larsmo, men samtidigt lite överlastad, övertydlig.

En tysk mans historia (Norstedts) skrevs 1939 av den tyske journalisten Sebastian Haffners, men manuset hittades först 1999, efter hans död. Den självbiografiska texten ger en synnerligen målande bild av tyskt samhällsliv alltifrån 10-talets preussiska stabilitet fram till weimarrepublikens kaos och den följande, spöklika förvandling som skedde sedan nazisterna kommit till makten.

Haffners målande, journalistiskt rappa text är ett måste för alla med minsta intresse av nutidshistoria. Författaren beskriver bl.a. hur det kosmopolitiska, mångkulturella Berlin med ens upphörde att existera – han säger sig inte kunna begripa hur alltsammans "kunde sopas bort så fullständigt, så spårlöst på knappt tio år." Ett "normalt" samhälle bröts ner, förvandlades till en barbarisk diktatur.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Så några omläsningar. En bok som står sig är Johannes Edfelts dikter i Anders Cullheds urvalsvolym från 2004. Den rimmade versen förblev Edfelts form – som dock även bär spår av modernism och expressiv uttrycksvilja; man anar närheten till såväl Birger Sjöberg som Pär Lagerkvist. Diktjagets upplevelser av kärlek och närvaro gränsar till det epifaniska och kontrasterar mot en återkommande förgänglighetskänsla. Edfelts lyrik pendlar mellan existentiell hemlöshet och outgrundlig trygghetskänsla.

År 2004 utgavs för första gången Vilhelm Ekelunds samlade dikter; en tvåbandsvolym väl värd att återvända till. "Jag har gett ut 40 böcker och har fått 40 läsare", skojade Ekelund; en av den dåtida lyriska modernismens främsta namn i Sverige. I sitt sökande efter ett nytt språk stötte han bort många, men för eftervärlden har han blivit ofrånkomlig.

Ägnar slutligen några vårkvällar åt Goethes Persien-inspirerade diktsamling Väst-östlig divan (den första kompletta svenska översättningen kom 2004). Goethe hade redan som ung fascinerats av Orienten. Han 1772 skissade t.o.m. på ett drama om profeten Muhammed. Originalutgåvan ("divan" är förresten ett arabiskt ord för diktsamling) försågs rentav med en arabisk underrubrik, som uttolkad lyder: "Den östliga divanen av den västlige författaren".

KONST 

Fram till i höst visas en underbar Emil Nolde-utställning på Waldemarsudde. Även utställningsboken, Eldstormar (Carlsson förlag) rekommenderas starkt; ett praktverk fyllt av reproduktioner och spännande texter av Christisan Ring, Astrid Becker, Karin Sidén m.fl.

Emil Nolde kan med fog kallas en av 1900-talets främsta kolorister. Många av oljemålningarna är bländande i sin färgstarka lyskraft. "Färgen var min lycka", som han sa på sin ålders höst. Här finns också akvareller och grafiska blad. Mot ofta Caspar David Friedrichaktigt rofyllda bilder står skildringarna från berlinskt storstadsliv i Berlin - och lite udda ter sig de djärva groteskerna à la Grosz.

Missa heller inte den samtidiga utställningen en trappa upp (man kan mellanlanda i Prinsens kök och dricka kaffe eller vin) om Prins Eugen – vars betydelse för det svenska konstnärslivet under första halvan av 1900-talet ju var enorm. Även denna exposé beledsagas av en utställningsbok: Fasetter ur ett liv (Atlantis; red. Anna Meister och Karin Sidén); en volym som bl.a. beskriver prinsens dubbla roller (konstnär och arvprins), hans politiska radikalism, hans engagemang i kulturpolitiska frågor, hans förhållande till Heidenstam, hans trädgård, hans intresse för formgivning och mycket annat. Mängder av unika foton och konstreproduktioner gör detta till ett begärligt bokverk.

En av 1900-talets mest inflytelserika konstnärer, skulptören, målaren och tecknaren Louise Bourgeois arbetade i sin New York-ateljé ända fram till sin död 2010, vid 98 års ålder. Hon är nu aktuell på Moderna i Stockholm. Hennes konstnärliga spännvidd är enorm. Med installationer, skulpturer m.m. tar hon sig an existentiella frågor; enkelt, komplext, djupt. Många av de bästa sakerna gjorde hon långt efter 90! Mest känd kanske hon är för sin nio meter höga spindel, Maman, som visats världen över, och som nu står utanför byggnaden som utställningens beskyddare! Den nästan 300 sidiga utställningsboken (producerad av museet) är utomordentlig och porträtterar brett detta universalgeni, som egentligen misstrodde ord: hon målade och skulpterade det hon ville säga.

Fler stockholmska utflyktsmål: Bonniers konsthall – strategiskt nära Centralen – och som föredömligt nog infört fri entré till samtliga utställningar – och som nu presenterar spännande Ylva Ogland, med måleri, installationer och performance.

I Stockholms frihamn, i ett vackert 20-talshus som tidigare var lagercentral för bananer, huserar numera Magasin 3, Robert Weils spännande museum för samtidskonst. I försommar visas österrikaren Markus Schinwalds installationer m.m. om människokroppen som "kulturell konstruktion". Toppbetyg för det härliga biblioteket intill caféet, där man kan fördjupa sig i fantastisk konstlitteratur (likartade möjligheter ges f.ö. på Bonniers konsthall).

Björn Gustavsson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Det kalla rikets mästare. Om Vladimir Sorokin

Senvintern 2012-2013 seglar en döende meteorit in över Sibirien. På sin väg in över Uralbergen och nedslagsplatsen i miljonstaden Tjeljabinsks utkanter lämnade rymdstenen en utdragen svans efter sig. När man ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 20 september, 2013

Bild: Anikó Bodoni Lind

En dikt av Mats Waltrè

från Mats Waltrè nya diktsamling

Av: Mats Waltrè | Utopiska geografier | 25 april, 2016

Jan Stenis diktar

Den Härdade fridsfursten dr Jan Stenis nyårsdikt

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 27 december, 2016

Elden. Foto: Suneth Haduva

Fridfull lunk på Urkult 2015

Missade du Urkult? Här får du till livs Liv Nordgrens och Suneth Haduvas inspirerade upplevelse av Urkult-festivalen, anno 2015.

Av: Liv Nordgren | Essäer om musik | 10 augusti, 2015

Bild och ornament i den islamiska konsten

”Otroligt, att något sådant kan skapas av människohand! Det verkade som om man stod och betraktade någonting som uppstått av sig själv och som skänkts som en uppenbarelse från himmelen.” Så ...

Av: Thomas Notini | Essäer om konst | 12 december, 2012

 “In Bed: The Kiss” av Henri de Toulouse-Lautrec från 1893.

Bädda ner dig i konstens säng

När den brittiska konstnären Tracey Emin 1999 ställde ut sin säng på Tate Gallery så väckte det en hel del reaktioner. Det var inte i första hand för att hon ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 18 juli, 2017

Akropolis under antiken

Närvaron av tre vattenkällor på Akropolis sluttningar kan ha varit ett av de viktigaste skälen till att de första nybyggarna valde Akropolis som boplats på 6000-talet f. Kr. Vid bergsfoten ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer om konst | 09 december, 2009

Kris som möjlighet. Har människan en framtid på Jorden?

Det finns en förening i England som heter Scientific and Medical Network (SMN). Det är en världsomspännande organisation som begrundar och söker förbättra vår världsbild och vårt tänkande, så att vi skall ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 september, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.