Hans-Evert Renérius

En ny dikt av Hans-Evert Renérius

En ny dikt av Hans-Evert Renérius

Av: Hans-Evert Renérius | 05 december, 2017
Utopiska geografier

Mikroprosa av calle flognman

molnen tätnar talar med läpplös rörelse skiftande färger. sjunker.

Av: Calle Flognman | 18 maj, 2016
Utopiska geografier

Karen Blixen i Afrika

Jolo (den legendariske reportern Jan Olof Olsson) som beundrade allt danskt och kände sig hemma både i ”Kungens Köpenhamn” och i ”Fritt Nyhavn” hävdade att man i Danmark inte är ...

Av: Ivo Holmqvist | 21 april, 2013
Litteraturens porträtt

Pippar fröken mycket?!

Det är en tid som jag tror de flesta av oss minns, och många minns den nog mycket väl. Jag gör då det definitivt. Då när barndomens och oskuldens tid ...

Av: Crister Enander | 07 juni, 2011
Crister Enander

Litteratur:Elena Ferrante - Stranden om natten



Elena Ferrantes unika barnbok, en vacker skräcksaga

 

Elena Ferrante

Stranden om natten

Illustrationer: Mara Cerri
Översättning: Barbro Andersson

Rabén & Sjögren

 

 

Stranden om natten ... Huvaligen, vilken thriller! Så här spännande, hemska och grymma har inte sagor varit sedan H.C. Andersens tid.




Men Stranden om natten påminner mest av allt om de vemodiga gamla konstsagorna av H.C. Andersen, där omvärlden är grym och hemsk, kärleken är opålitlig och det finns inte någon garanti för att huvudpersonen får ett lyckligt slut. Den ståndaktige tennsoldaten brinner upp, liksom den vackra balettdansösen, den fina bollen som en gång var en älskad leksak hamnar i soporna, den lilla sjöjungfrun dör när hon blir ersatt av en annan kärlek, de röda skorna leder till undergång och den lilla flickan med svavelstickorna fryser ihjäl.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Elena Ferrante är just nu en av världens mest populära författare, hennes Neapel-svit är översatt till över 40 språk och har sålt i miljontals exemplar över hela världen. I hennes romaner är det vanligt att dockor med olika personligheter dyker upp - en docka med en alldeles speciell personlighet är huvudperson i Stranden på natten, Elena Ferrantes enda barnbok. För första gången får man se Elena Ferrantes värld ur dockperspektiv - den här boken är verkligen något alldeles extra! 

Ferrantes unika värld känns igen

Läsare av Ferrantes Neapel-svit kommer att känna igen miljöerna, persongalleriet och atmosfären.

Stranden om natten är en sanslöst vacker, vemodig, hoppfull, grym och tragisk allåldersbok. Illustrationerna av Mara Cerri är suggestiva och förvandlar en dag - och en natt - på stranden till en fullfjädrad skräckupplevelse. Hetta och köld, eld och vatten, kontrasteras mot varandra, men båda elementen är hot. Den storögda dockan Celinas ögon går igen i det storögda barnets ögon.

Boken tar upp många av de stora frågorna. Vad innebär det egentligen att bli älskad? Vad innebär det att ha ett språk? Utan sitt språk, lever man då fortfarande, eller är man bara en död plastbit? Det där är frågor som dockan Celina funderar på. Hennes flicka får en kattunge som får namnet Minou, på stranden leker flickan bara med kattungen och Celina blir övergiven och kvarglömd.

Att bli ersatt av en ny favorit

Hur en leksak eller ett husdjur ersätter den tidigare favoriten i hushållet är ett populärt tema i många barnfilmer och barnböcker. I Toy Story får cowboyen Woody Pride maka på sig när astronauten Buzz Lightyear blir den nya favoritleksaken, i Morrison och hamsterjakten får katten Morrison maka på sig när hamstern Kungen blir det nya husdjuret ...

Men Stranden om natten påminner mest av allt om de vemodiga gamla konstsagorna av H.C. Andersen, där omvärlden är grym och hemsk, kärleken är opålitlig och det finns inte någon garanti för att huvudpersonen får ett lyckligt slut. Den ståndaktige tennsoldaten brinner upp, liksom den vackra balettdansösen, den fina bollen som en gång var en älskad leksak hamnar i soporna, den lilla sjöjungfrun dör när hon blir ersatt av en annan kärlek, de röda skorna leder till undergång och den lilla flickan med svavelstickorna fryser ihjäl.

Räddad av sina ord

Celina blir ersatt av en kattunge och hon hotas av både eld och vatten - de andra leksakerna och tingen på stranden brinner upp, själv räddas hon av en våg och av sitt språk, som gör att hon metas upp igen och slutligen hamnar i den nya kattungens mun. Till sist blir Celina och den nya kattungen vänner. De sjunger inte "You've Got a Friend in Me", men liksom cowboyen Woody förstår Celina att hennes flicka kan älska både henne och kattungen. När Celina får tillbaka sitt förlorade namn kan hon till och med glädjas åt att kattungen fått ett fint namn.

Stranden om natten fungerar på så många olika plan. Det finns många hot och hinder för Celina att övervinna innan hon kommer tillbaka hem till tryggheten igen. Och hennes flicka har förhoppningsvis lärt sig att inte tappa bort sitt dockbarn igen. Men vad händer när flickan blir äldre och dockan inte får fler ord från henne? Då kanske Celina återgår till att bara bli en bit plast, som ingen bryr sig om. Boken slutar lyckligt, men lyckan och tryggheten är tillfällig.

 

 

 

 

Belinda Graham

 

Ur arkivet

view_module reorder

Sorgligt, spökligt, spännande och lite vasst

Min nya psykiater har i tvenne dagar läxat upp mig med e-mails, fem stycken, med dåliga simpla råd om hur jag skall skriva roman, tar ton, är väl inte hans ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 19 maj, 2011

Amerikansk påsk med Strindberg

Det finns ett vackert foto på Harriet Bosse, Strindbergs tredje hustru, klädd i en sedesamt högkragad sammetsklänning och med blicken blygt nedslagen. Hon håller framför sig en pingstlilja. Bilden är ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 30 mars, 2013

Pippar fröken mycket?!

Det är en tid som jag tror de flesta av oss minns, och många minns den nog mycket väl. Jag gör då det definitivt. Då när barndomens och oskuldens tid ...

Av: Crister Enander | Crister Enander | 07 juni, 2011

Hans-Evert Renérius. Foto: Curt Dahlin

Det var en gång en tidning....

En gång i tiden arbetade jag på Göteborgs Handels- och sjöfarts- tidning. Det var en tidning med ansvar och säker nyhetsförmedling.

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 28 april, 2015

Universum

Då Oden mötte Mefistofeles

Jag upplever i den norröna mytologin en enorm melankoli. Den norröna mytologin är ett drama, en pågående kris, en gudomlig tragedi. För gudarna är otillräckliga, men det är inte bara ...

Av: Eirik Storesund | Agora - filosofiska essäer | 07 oktober, 2015

Musiken som ett flätverk av olika språk. En intervju med Ivo Nilsson

Ivo Nilsson är kompositör och aktuell med verket Klätterbaronens sångbok (recenserad 11/9) som spelas på Medelhavsmuseet av och med ALICE scenkonstkollektiv och ljud, i vilket Ivo är medlem. Dagen efter ...

Av: Hedvig Ljungar | Musikens porträtt | 12 september, 2014

Nuets tyranni: Virtual reality-filmens sublima rumslighet och samtidens närvarande frånvaro

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Kristian Petrov | Essäer om film | 04 augusti, 2013

Vad är ett Riksmuseum mot Yttrandefrihet?

Den svenska frimärksutgivningen 2016 är fylld med diverse försumbarheter. Det enda jubileumsfrimärket är tillägnat 100-årsminnet av Naturhistoriska riksmuséet, men det allt överskuggande jubiléet som borde ha firats med frimärken är ...

Av: Bertil Falk | Gästkrönikör | 04 juli, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.