Fantomerna: 7 tips varför nummer 14 är så bra ...

 Petrinideckarna är som Sveriges (mycket sena) svar på Enid Blytons Femgänget och Hemliga sjuan. Massor av mysrys och massor av spänning! 2012 blev Petrini nummer fjorton framröstad till Sveriges bästa ...

Av: Belinda Graham | 27 september, 2013
Gästkrönikör

På tal om Herakleitos

  Under en längre period denna höst 2012 har jag haft anledning att i lugn och ro ägna mig åt Herakleitos, vilket allteftersom gett upphov till följande i den gamle upphovsmannens ...

Av: Bertil Falk | 22 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

“Do you have the shine?” Stanley Kubricks “The Shining” som dataspel och konst

Heltäckningsmattan i korridoren består av ett labyrintmönster i rött, brunt och orange som skapar en orolig, nästan obehaglig känsla. Väggarna däremot är vita, nästan avskalade. Det enda man hör är ...

Av: Mathias Jansson | 14 september, 2011
Media, porträtt

sista_kväll erotik

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | 14 november, 2012
Stefan Hammarén

Ellen Engelstad

Litteratur: Ellen Engelstad - Syriza och den grekiska våren



Det grekiska dramat och mannen utan slips

Ellen Engelstad

Syriza och den grekiska våren

Översättning Stewe Claeson. Efterord Kajsa Ekis Ekman

Celanders   

 

Syriza med 'Mannen utan slips' Alexis Tsipras i spetsen utmanar trojkan och kräver ett stopp för nedskärnings- och åtstramningspolitiken som enligt honom och Syriza bara förvärrar situationen. Hur skall då krisen lösas? Med skuldavskrivningar? Med nya generösa lån? Eller ska det grekiska folket fortsätta leva på knä och svältas ur krisen?




Syriza vände som en svängdörr när partiet kom till makten. Det förslag som man aldrig kunde godkänna blev plötsligt möjligt att godkänna, de förutsättningar som man kritiserade när det gäller den tidigare regeringens agerande, var nu plötsligt acceptabla och man själv intog samma position.
Ellen Engelstad

Ellen Engelstad

I samband med landets kris ställde sig många européer frågande kring inslag i den grekiska ekonomin som till exempel den djupgående korruptionen, där stora oligarker/finansfamiljer seglade i gräddfiler vad gäller statliga kontrakt med projekt där miljö- och skattekrav sattes åt sidan men också den grekiska statens totala oförmågan att driva in skatter från de rika och därtill den alldeles särskilda grekiska egenheten med så kallade klientelism, en företeelse som innebär att partier knyter till sig stora grupper av väljare genom att byta löften om ekonomiska tjänster mot röster.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Just dessa 'särskilda omständigheter' inom den grekiska ekonomin, utgör delar av de förödande företeelser som under åratal undergrävt den grekiska ekonomin. Det är inslag som placerat den grekiska staten på ett gigantiskt skuldberg vilket inte bara förstärkts utan också växt ytterligare på grund av myndigheternas lättsinniga lösningar på problemen genom att under åren ta nya lån, vilka frikostigt utdelats av internationella banker till rundhänta räntor.

Nu hade detta grekiska drama kommit in i sitt absolut mest eldfängda skede och EU slår till de ekonomiska bromsarna.

Den så kallade trojkan rycker ut. Internationella valutafonden, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken agerar strängt och snabbt i förhållande till Greklands blödande ekonomi. Den utsätter de arma grekerna för ett plågsam stålbad och det grekiska samhället som redan går halvvägs mot ruin rubbas nu i sina grundvalar, folk får ingen mat, blir vräkta, barn blir undernärda, protesterna ökar.

Fanns det då inget mänskligare sätt att lösa den grekiska krisen?

Ellen Engelstad redaktör för den norska tidskriften Manifest är väl förtrogen med grekiska förhållanden. I Syriza och den grekiska våren går hon igenom utvecklingen steg för steg och visar hur det grekiska dramat äger många märkliga inslag vilka hon noggrant dissekrerar. Hon visar hur orsak och verkan i ekonomin drabbar den enskilde greken i vardagen. Hon visar vilka de inblandade parterna är där vi får följa Engelstads detaljrika analys.

Trots de skruva städs åtstramningarna som den så kallade trojkan, Internationella valutafonden, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken, lägger över grekernas ekonomiska vardag ger de sig inte. De tycker inte om att gå i ledband. De vill rå sig själva. Det grekiska folket önskar komma ur knipan på egen hand. De menar att det inte bara deras fel. Sätt åt bankerna, de internationella valutaorganisationerna!

En verbal kamp om orsak och verkan angående grekernas väl i allmänhet och det grekiska dramats alla aspekter i synnerhet griper nu tag i Europa. Det blir både ris och ros för grekerna. De får stöd hos det europeiska folken men de får också kritik, nedsättande åsikter om grekernas handel och vandel sprids, 'de är lata', 'de måste skärpa sig'.

Det är då Syriza med 'Mannen utan slips' Alexis Tsipras i spetsen utmanar trojkan och kräver ett stopp för nedskärnings- och åtstramningspolitiken som enligt honom och Syriza bara förvärrar situationen.

Hur skall då krisen lösas? Med skuldavskrivningar? Med nya generösa lån? Eller ska det grekiska folket fortsätta leva på knä och svältas ur krisen?

Ellen Engelstad gör en grundlig inventering i vad som skett och vilka möjligheter som föreligger och varför allt ändå går fel vad gäller Greklands förmåga att ta sig ur krisen och vad man kunde kräva av det grekiska folket i uppoffringar som de inte redan fått göra.

Hon presenterar framväxten av det till en början obetydliga vänsterradikala Syriza som på fem år går från 9 till 149 representanter i parlamentet.

Alexis Tsipras leder Syriza till valseger och han blir 'Mannen utan slips' i hela Europa, i sin roll som 'den utomparlamentariske i parlamentet' som någon kallade honom, detta i betydelsen av den ickeetablerade som tog grekiska folket och den europeiska medvetenheten med storm i sin kavata deklaration när Syriza vann valet:

”I dag skrev det grekiska folket historia. Hoppet skrev historia” Det var den 25 januari 2015 som Tsipras blev premiärminister efter att det vänsterradikala Syriza tagit maken i valet.

Vad hände sedan?

Syriza vände som en svängdörr när partiet kom till makten. Det förslag som man aldrig kunde godkänna blev plötsligt möjligt att godkänna, de förutsättningar som man kritiserade när det gäller den tidigare regeringens agerande, var nu plötsligt acceptabla och man själv intog samma position.

I ett mycket intressant efterord diskuterar Kajsa Ekis Ekman varför och hur det ser ut i dag ett år efter nederlaget. Ekman ställer frågan och besvarar den själv om hur det såg ut vid Alexis Tsipras och dennes regeringens tillträde kontra vid avtalets slutande: ”Syriza däremot, steg fram som motståndets röst. Det var den nya vänstern- heterogen, ung, energisk, samtidigt som den förkroppsligade den perfekta blandningen mellan radikalism och reformism./.../Just därför var sveket desto större. Hur många gånger hade inte Alexis Tsipras stått och sagt: 'Dagen efter valet är avtalet med trojkan historia'?/.../...'Jag såg själv hur många människor grät av rörelse...'/.../...Samma människor grät sedan av skam, frustration och besvikelse. Veckorna efter att Syriza skrev under avtalet som folket röstade emot, var det många lokala Syrizarepresentanter som inte vågade visa sig ute'”

Syriza och den grekiska våren är en faktafylld och djuplodande skildring av dramat kring den grekiska ekonomin. Ellen Engelstad skriver med kunnighet men också med känsla för dramatiken där hon blandar ekonomiskt invecklade resonemang med dramatiskt gripande reflektioner över enskilda politikers handlande och det grekiska folkets reaktioner på detta i sin vardag. Kajsa Ekis Ekmans efterord är en vass och klargörande reflektion som fördjupar bokens dignitet och ärende.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Benny Holmberg

 

Ur arkivet

view_module reorder

Entreprenörsamhället och den nya rättvisan

André Hansson om det revolutionära tänkandet bakom det nya entreprenörsamhället. Entreprenörsamhället - ett samhälle som sjuder av levande och växande småföretag i evig tillväxt. Nya inventioner och nya marknader skapar försörjnings- och konsumtionsmöjligheter för ...

Av: André Hansson | Essäer om samhället | 15 augusti, 2008

Hatet är vår hemlighet. Skriva är politik. Om Lundberg & Enander. Hat &…

Kristian Lundberg och Crister Enander är två författare som tagit på sig ett grannlaga uppdrag i sitt skrivande, att använda sin förmåga att berätta för att visa på en sida ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 mars, 2013

bild Privat ägo

Jack Vanarsky och den potentiella konstens sällskap

Han arbetade med rörligt, skivade skulpturer och dito ("lamellade") bilder, Jack Vanarsky, den argentinskfödde konstnären (1936-2009) som landade i Paris under upprorens tid 1968 och blev kvar och verksam där ...

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 18 maj, 2016

När två världar möts

– Det är roligt att lära sig om andra språk. Jag visste inte att man kunde ha det som yrke! säger Milarépa Traoré om vad han lär i skolprojektet Babel. Det ...

Av: Anna Mezey | Kulturreportage | 21 januari, 2013

Har någon ett tips på en bra bok till en som inte läser?

Verkligheten börjar komma i kapp mig. Jag skriver böcker, men jag läser inte. En lärare jag hade när jag som vuxen pluggade svenska såg lite misstänksamt på mig när jag ...

Av: Liz Wennberg | Gästkrönikör | 17 december, 2012

Nyårslöften

Jag började året med löftet att ta hand om mig själv: till hjälp hade jag svenska Kia, modefotograf och yogalärarinna i Paris som introducerade mig till sin speciella yogateknik. För ...

Av: Anne Edelstam | Resereportage | 04 februari, 2010

Även en kniv kan vara konst

Bo Helgesson i ateljénBland damasker, skedsjölpar och ostronknivar hos Bo Helgesson. Kniven är människans eviga följeslagare. Av trä, ben, sten. Av brons och klumpigt tillplattat järn. Långt senare gjord av rostfritt ...

Av: Gunder Andersson | Konstens porträtt | 28 augusti, 2008

Lost in translation: på jakt efter energiövergången

Nomina si nescis, perit et cognitio rerumCarolus Linnaeus Tillhör världen dem som stiger upp tidigt? Tisdagen den 23 april 2013, just när dagen gryr för somliga och natten tar slut för ...

Av: Marc Guerrien | Reportage om politik & samhälle | 14 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.