Dags att avliva myterna?

Våra tänder blir starka och friska av fluor. Vaccin räddar liv. Detta är standardiserade sanningar framlagda av tandkrämsproducenter och läkemedelsindustri. Har de rätt? Troligen inte, men de skyddar sina intressen ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2013
Stefan Whilde

Målning av Melker Garay (detalj)

Litteratur och tid

Melker Garay om den stressade läsaren.

Av: Tidningen Kulturen | 15 januari, 2016
Melker Garay : Reflektioner

Nora och James

Hon sitter och gråter. Det går inte att låta bli. Tårarna bara kommer trillande, en efter en. Envisa och ohejdbara. Hon sitter ensam på en soffa i den lilla fula ...

Av: Crister Enander | 03 juli, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Ålderdom

Tre småkakor låg på assietten. Kaffet hängde i luften, timmen var slagen till mitt på dagen, det var halvtid. Hennes hand var knölig, hon satt och tittade ut genom fönstret ...

Av: Jenny Berggren | 30 juli, 2013
Gästkrönikör

 Anne Edelstam

Litteratur: Anne Edelstam - Den dansande dandyn - Jean Börlin



” Jag avundas målarna. Deras verk är oändliga”

Anne Edelstam

Den dansande dandyn - Jean Börlin

Norlén och Slottner 

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Bördig från Härnösand erövrade balettdansören och koreografen Jean Börlin (1893-1930) mellankrigstidens Paris. Hungrig på livet och med en finstämd känsla för den tidens modernistiska, surrealistiska kulturella strömningar gjorde han sig snabbt ett namn genom flera konstnärliga projekt.




Edelstam nämner själv att boken är skriven i en romantiserad form men att den bygger på fakta. Härom finns det ingen anledning att tvivla på det mål Edelstam haft med boken, men som skönlitterär text känns texten ofta styltig, lite ljummen och väl hårt stiliserad i sitt försök att hålla två bollar i luften i form av att dels vilja vara en romantiserad text och dels troget bygga på fakta.
 Anne Edelstam

Anne Edelstam

Det mest storartade projektet var balettensemblen Den svenska baletten, vilken han skapade tillsammans med sin mentor och partner Rolf de Maré, som hade sin hemmascen på Théâtre des Champs-Élysées.

Nu har Anne Edelstam kommit ut med en bok om sin gammelfarbror Jean Börlin. Boken har fått namnet Den dansande dandyn – Jean Börlin, och den är, även om den baseras på biografiska fakta om Börlins liv, skriven i en mer eller mindre skönlitterär form.

Det är verkligen ett intressant livsöde man får följa. Börlin levde som dansare och koreograf ett mycket flitigt, hektiskt och kringresande liv där kreativiteten tycks ha gått hand i hand med en enorm nyfikenhet och livslust. Under sitt korta liv hann Börlin med mycket i sin konstnärliga gärning, och genom Den svenska baletten samarbetade han med en mängd med intressanta och kulturhistoriska personligheter som Jean Cocteau och Giorgio de Chirico. Börlin var utan underdrifter en aktiv person som konsthistoriskt var med och påverkade mitt i den surrealistiska stormens öga.

Som närstående släkting har Edelstam haft tillgång till mycket kunskapskällor när hon skrivit sin bok om Börlin, och hon låter oss följa han genom hela livet från födelseorten Härnösand till det myllrande kulturlivet ute på kontinenten och annorstädes. Dock känns det som om hennes fascination och lustfyllda nyfikenhet på sin gammalfarbror varit den främsta drivkraften när hon skrivit boken.

Edelstam nämner själv att boken är skriven i en romantiserad form men att den bygger på fakta. Härom finns det ingen anledning att tvivla på det mål Edelstam haft med boken, men som skönlitterär text känns texten ofta styltig, lite ljummen och väl hårt stiliserad i sitt försök att hålla två bollar i luften i form av att dels vilja vara en romantiserad text och dels troget bygga på fakta.

Den största förtjänsten med boken är att den uppmärksammar den stora konst- och kulturpersonlighet som Börlin var. I Den dansande dandyn delger oss Edelstam hela den ytterst fascinerande livsresan Börlin gjorde från födelseorten Härnösand, till danstudier på Operan i Stockholm, till Parislivet och till New York där han blott 37 år ung slutade sina dagar. Edelstams beskrivning av sin gammelfarbrors liv är detaljerat, men samtidigt inte så pass att det också lämnar mycket över till både fantasi och nyfikenhet om att veta mer. Kulturgärning med stort K. 

 

Tommy Gunnarsson

 

Ur arkivet

view_module reorder

Kärlek förvandlad till tomhet

  Planet tar mig över det stora havet i väster. Jag ska närvara vid öppningen av en konstutställning om en inre resa, en resa som har legat och grott och växt ...

Av: Lilian O. Montmar | Gästkrönikör | 04 oktober, 2014

Pernilla Pålsson – Fyra dikter – Det finns inte ett värde i att…

Jag kommer från den delen av arbetarevärlden där det inte finns något värde i att dikta. Min far tillhörde den världen. Vi läste mycket i familjen, men diktning var dravel ...

Av: Pernilla Pålsson | Utopiska geografier | 17 september, 2012

Marja Beckman

Vi ville förändra rockvärlden

Under sommaren återupplivar jag några av mina Akashaartiklar på min egen blogg ordinsamling.marjabeckman.se. Kanske kan de gamla texterna inspirera någon cool 20-årig tjej där ute.

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 04 mars, 2017

Kristen enhet på vägkrog

I senare delen av januari pågår veckan för kristen enhet. Denna vecka återkommer varje år. Och det är ett både spännande och viktigt projekt. I Ödeshög genomfördes sex samlingar. Den ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 22 januari, 2013

Överlever Nancy Botwin, överlever jag

Hur sunt är det att jämföra sitt eget liv med en amerikansk före detta hemmafru som langar gräs? Jag gör det hela tiden – använder tv-serier som terapi. I barndomen ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 23 januari, 2013

Birgitta Trotzig, ett ungdomsminne

Första gången jag läste Dykungens dotter satt jag på en uteservering i Berlin. Det var en märklig kontrast. Berlins varma sommarkväll insvept i öl och frityrdoft ställdes mot Birgitta Trotzigs ...

Av: Ulrika Sandberg | Gästkrönikör | 19 maj, 2011

Jag är som det trädet. Toppen kommer först att dö.

  Från cirka 1738 började Swift mer och mer förlora förståndet. Redan i unga år hade han lidit av yrsel och besvär från öronen. I september 1742 drabbades han av ett ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2006

Monochrome bodies

Pål Henrik Ekern (b. 1981) is a photographer who previously studied at the ValandAcademy, the Swansea Metropolitan University and at the University of Oslo. Heparticipates in the Hasselblad Foundation's annual ...

Av: Krisztina Orbán | Essäer om konst | 15 juli, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.