Stefan Zweig

Stefan Zweig om den politiska människan

Tobias Harding om den  österrikisk-ungerske författaren Stefan Zweigs politiska konservatism.

Av: Tobias Harding | 05 oktober, 2015
Litteraturens porträtt

Franz Kafka. Foto: Wikipedia

Tre dikter av Franz Kafka

Erik Carlquist föreslår tre dikter av Franz Kafka tagna från brev han skrev.

Av: Erik Carlquist | 11 augusti, 2015
Gästkrönikör

Verdier har en tvetydig eksistens. Et ontologisk perspektiv på verdibegrepet.

Aksiologiske diskurser har mange ulike aspekt og dimensjoner, likevel er det ikke slik at hvert eneste verdiaspekt og hver eneste verdidimensjon er bundet opp til verdier qua verdier. En kan ...

Av: Thor Olav Olsen | 22 februari, 2011
Agora - filosofiska essäer

Anarkismens brand har släckts, kompromisserna har blivit för många

Med anledning av att Kjell Espmark fyller åttio år - den 18 februari - publicerar vi denna intervju, gjord för en del år sedan i ett somrigt Gamla Stan. Dagen är ...

Av: Crister Enander | 19 februari, 2010
Litteraturens porträtt

Ronny Ambjörnsson Foto Bengt OPberger

Litteratur: Ronny Ambjörnsson - Den skötsamme arbetaren. Ideèr och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930



Vad är vår tids sociala utmaningar?

Ronny Ambjörnsson
Den skötsamme arbetaren. Ideèr och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930

Carlsson Bokförlag

 

Den Skötsamme arbetaren – idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930 av Ronny Ambjörnsson utgavs för första gången 1988.




Centrala i boken för de folkrörelser som kom att forma den samhälleliga tillvaron i Holmsund som i övriga Sverige är så klart nykterhetsrörelserna och arbetarrörelsen. Boken framlägger väl genom sitt idéhistoriska och historiska faktaunderlag hur betydelsefulla nykterhetsorganisationerna var för att komma till bukt med dåtidens mycket utbredda superi.
Ronny Ambjörnsson Foto Bengt OPberger

Ronny Ambjörnsson Foto Bengt OPberger

Boken har sedan dess ansetts vara en helgjuten idéhistorisk svensk klassiker. Nu finns denna bok, som sedan ett bra tag varit svår att få tag på, åter utgiven i en fjärde och reviderad upplaga på Carlsson Bokförlag. Tilltaget att åter ge ut boken är en mycket välkommen gest, både i den akademiska världen och bland en allmän läsekrets som är seriöst intresserad av ett stycke lärdomsmässigt viktig modern svensk idéhistoria.

Boken kretsar kring den norrländska orten Holmsund, vilken ligger i trakterna kring Umeå, och betydelsen av de stora folkrörelser som där var med och i grunden påverkade det lilla brukssamhället under den industrialistiska revolutionen under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Det idéhistoriska perspektivet Ambjörnsson anlägger får dock sägas vara breddare än att bara handla om Holmsund. Boken är nämligen också inte minst ett försök att i ett mikroperspektiv i form av Holmsund ringa in också hela den betydelse som framväxten av folkrörelserna kommit till att ha haft i Sverige. Holmsund var ju kan man gott säga själva arketypen för det som kommit att kallas för den svenska modellen där folkrörelserna varit med och spelat en ytterst central och avgörande roll.

Centrala i boken för de folkrörelser som kom att forma den samhälleliga tillvaron i Holmsund som i övriga Sverige är så klart nykterhetsrörelserna och arbetarrörelsen. Boken framlägger väl genom sitt idéhistoriska och historiska faktaunderlag hur betydelsefulla nykterhetsorganisationerna var för att komma till bukt med dåtidens mycket utbredda superi. Utan denna enorma tillnyktring i folklagret som skedde tack vare nykterhetsorganisationerna, vilka hade ett enormt inflytande, hade knappast ett socialt tryggare samhälle gått att skapa, och inte heller hade arbetsgivare fått den produktiva och dugliga arbetskraft som de så väl behövde i det tidiga 1900-talsseklets framrusande industrialisering. Sunda och skötsamma arbetare var så klart ett måste för att skapa ett så ekonomiskt och socialt framgångsrikt samhälle som Sverige, vilket innan industrialiseringen var ett av Europas fattigaste nationer, de facto blev på en mycket kort tid.

Vad det framväxande sågverkssamhället i Holmsund, vilket i det närmaste kunde liknas vid ett slags minisamhälle i samhället, också tydligt visade var betydelsen av att skapa vettiga demokratiseringsprocesser och organisering för en meningsfull fritid för arbetarna. De tillnyktrade arbetarna skulle erkännas mer inflytande samt odla mer meningsfulla och mindre destruktiva fritidsaktiviteter för bästa möjliga utveckling på ett personligt som kollektivt plan. I boken tas också folkbildningen, vilken tillsammans med nykterhetsfrämjandet och den demokratiska utvecklingen var en betydande kraft att räkna med i byggandet av det moderna och socialt progressivt framväxande Sverige under 1900-talets början.

Väldigt mycket av den organisering som skedde kring folkbildningen stod nykterhetsorganisationerna för, men för den skull var det knappast bara nykterhet som stod som bärande och dominerande tema för studierna. Mycket av folkbildningen kretsade kring bildning överlag och inom studierna läste man både filosofi och skönlitteratur. Studiernas mål var genomgående inte sällan att ha som mål att vara karaktärsdanande för de studerande arbetarna. En sund kropp stod i rakt förhållande till att också ha en sund och intellektuellt utvecklande tillvaro för att skapa en välmående och för samhället nyttig arbetare.

Betydelsen av att genom nykterhetsfrämjande, arbetarorganisation och demokratisering ringa och få till bukt med de dåtida samhälleliga utmaningarna står alltså som centrala i boken. Boken visar här också den tidlösa vikten av att ringa in samhälleliga utmaningar som en självklarhet för att förbättra samhället även i dag, och frågor som hela tiden ställs indirekt under läsning av Den skötsamme arbetaren är: Vad är vår tids sociala utmaningar? Och vad kan vi dra för nyttiga lärdomar av den organisering som man gjorde i Holmsund och som också kom att göras på bredd och genomgripande front i det svenska samhället?

Ambjörnssons bok ger så klart inga raka svar på nutida utmaningar, det är givetvis knappast heller målet, men den tycks hela tiden ropa till vår egen tid, och det är just mycket här som behållningen med boken ligger. Idéhistoria när det är som angelägnast med andra ord.

 

 

Tommy Gunnarsson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Ur arkivet

view_module reorder

Möjligheter och återvändsgränder för den nyklassiska bildkonsten

En debatt har under sommaren rasat kring den figurativa norska skolan till vilken bl.a. den (ö)kände norska konstnären Odd Nerdrum räknas. Debatten föranleddes av utställningen "Figurationer, Realism och romantik i ...

Av: Leif V Erixell | Essäer om konst | 31 augusti, 2009

Farväl arbetsförmedlingen!

Jag har sagt upp mig från arbetsförmedlingen. Jag känner mig befriad. Jag känner mig lättad och plötsligt kom det en massa kraft till mig, och lust som jag inte känt ...

Av: Stina Tobiasson | Gästkrönikör | 22 februari, 2013

Mordet på Jean Jaurès

Den 31 juli strax före kl 9 för exakt hundra år sedan lämnade den franske socialistledaren Jean Jaurès dagstidningen Humanités redaktion i centrala Paris för att äta middag på Café ...

Av: Eva-Karin Josefson | Porträtt om politik & samhälle | 31 juli, 2014

Arthur Rimbaud, Le bateau ivre

Comme je descendais des Fleuves impassibles, Je ne me sentis plus guidé par les haleurs : Des Peaux-Rouges criards les avaient pris pour cibles Les ayant cloués nus aux poteaux ...

Av: Arthur Rimbaud | Utopiska geografier | 19 juli, 2010

Efter julgubbens begravning

  Efter julgubbens begravning  Den amerikanske tonsättaren och teoretikern John Cage skrev en gång att den enda platsen där utopin och anarkin kunde förverkligas var det geografiska utrymmet som konsten (alla former ...

Av: Stefan Hammarén | Utopiska geografier | 19 juni, 2007

Genren som inte tas på allvar

Genren som inte tas på allvar Kulturhuset i Stockholm anordnar varje år en fest till novellens ära. Ett kalas som i år väckte tankar om den korta prosaberättelsens tynande tillvaro. Hur ...

Av: Erika Hesselgren | Essäer om litteratur & böcker | 27 november, 2007

Robert Halvarsson, Fyra dikter

Robert Halvarsson arbetar till vardags som redaktör och ordförande i ett mediekooperativ. Han har ett kontinentalfilosofiskt intresse och för Tidningen Kulturen har han bland annat bidragit med litteraturkritik och essäistik ...

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 21 april, 2014

Veckan från begravningsplatsen

 Anders Behring Breivik är psykiskt sjuk och var det när han begick massmorden på Utöya i juli. Enligt den rättspsykiatriska undersökningen lider Breivik av paranoida schizofrena drag. Breivik anses psykotisk ...

Av: Gregorz Flakierski | Veckans titt i hyllan | 03 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.