Nu krävs mer än 24 timmar för att lösa konflikten

Homeland säsong ett och två har en mycket ironisk ”story arc”: i början av säsong ett är CIA agenten Carrie Mathison den enda som tror att den hemvändande krigshjälten Brody är ...

Av: Belinda Graham | 18 februari, 2014
Gästkrönikör

Idén om religion i Platon

Visserligen är det så att filosofi är någonting mer än studiet av en rad, mer eller mindre, kanoniserande filosofers synpunkter. Som Lars Svendsen påpekar, handlar filosofi till stor del om ...

Av: Niclas Mossberg | 19 februari, 2010
Essäer om religionen

Slutet i Blå Tornet

I juni 1911 kom August Strindberg fram till att hans dödsår borde vara 1912. Den slutsatsen drog han genom att kombinera årtal ur sitt liv. I ett brev till den ...

Av: Kurt Bäckström | 13 maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Ester Blenda Nordström

Litteratur:Ester Blenda Nordström - Byn i vulkanens skugga



Äventyrslust, nyfikenhet och humor 

Ester Blenda Nordström
Byn i vulkanens skugga
Bakhåll

 

År 1914 blev journalisten, författaren och resenären, Ester Blenda Nordström (1891-1948), känd för det svenska folket genom sin reportageserie ”En månad som tjänsteflicka på en gård i Sörmland”.




Ester Blenda Nordström är nu på väg att bli en gay- ikon och feministisk förgrundsfigur. 2016 gjordes en dokumentär om henne av hennes nära släkting Anna Hylander och en hel del fokus lades på Ester Blendas starka frihetslängtan, mod och integritet och också på hennes förmodade kärleks förhållade med väninnan,
Ester Blenda Nordström

Ester Blenda Nordström

Ester Blenda, som under flera år skrivit i Svenska Dagbladet under signaturen Bansai, hade under en månads tid arbetat förklädd till piga hos en sörmländsk storbonde som inte hade någon aning om vem hon egentligen var. Hon lyckades alltså med att wallraffa hela tjugoåtta år innan journalisten Gunther Wallraff, som myntade uttrycket, ens var född. Berättelsen gavs också ut i bokform med titeln ”En piga bland pigor”, boken blev en stor försäljningssuccé och den har nu kommit i nyutgåva på Bakhåll förlag tillsammans med två av hennes andra böcker ”Kåtornas folk” och ”Byn i vulkanens skugga”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Alla tre böckerna hyllades nästan oreserverat i den svenska pressen efter nyutgivningen och Ester Blenda Nordströms kvalitéer som författare, undersökande journalist och samhällskritiker höjdes till skyarna. Kritiken av gårdsfolkets situation i ”En Piga bland pigor” återgiven på Ester Blendas lättillgängliga, smidiga prosa känns också relevant för en nutida läsare. Författaren kommer mycket nära de underbetalda, hårt arbetande människor hon valt att berätta om och reportaget håller i stort sett en hög kvalité. Det är i de andra två reportageböckerna från Lappland och Kamtjatka som det börjar skära sig för mig,eftersom jag inte kan låta bli att lägga märke till Ester Blendas, tyvärr ganska tidstypiska, ofta nedlåtande inställning till de folk hon valt att bo med och skriva om.

”Kåtornas folk” gavs ut 1915 efter att Ester Blenda bott i sex månader med samer i Saarivuoma, där hon fungerade som lärarinna åt de samiska barnen och nyutgåvan har nu, trots den stora allmänna hyllningskören, också kritiserats. I en debattartikel skriver manusförfattaren Erik Norberg att boken ”dryper av kolonialism” och att samerna utmålas som ett okunnigt, naivt naturfolk som bör förbli vid sin läst och helst inte ska ”förstöras” genom att proppas fulla med för mycket omvärldskunskap. Visserligen visar Ester Blenda också prov på stor sympati för ”Lapparna” och den dåliga behandling de ofta utsattes för, men kontentan, hävdar Erik Norberg, blir ändå att samerna enbart hör hemma i sina kåtor, okänsliga för hårt väder och med vandringslusten i blodet. En inställning som i dagsläget känns både omodern och rätt så unken.

Tyvärr går det här igen även i ”Byn i vulkanens skugga” där Ester Blenda tagit sig hela vägen till Kamtjatka i dåvarande Sovjetunionen. Hon bor där i två års tid, i en liten by med en blandad och livlig befolkning, tillsamman med sina medresenärer entymologen Renée Malaise och ingenjören Carl Sjöblom. Under tiden skriver hon reportage som publiceras i Veckojournalen och när hon återvänder till Sverige 1927 skriver hon en bok om sina upplevelser. Hon tar också ut skilsmässa från Renée, som hon ingått ett konvenansäktenskap med. Boken är skriven på Ester Blendas lättsamma, livfulla prosa och hon skildrar både de strapatser och nöjen som ingår i hennes dagliga rutiner i det lilla samhället. Hon kör hundspann, rider, paddlar kanot, deltar i byskvaller och går på fester. Hon dricker också en hel del hembränt och lägger grunden till det alkoholberoende som kom att ta livet av henne tjugo år senare.

Det bästa med den här boken är naturskildringarna, läsaren kommer mycket nära naturen och det strapatsfyllda livet på Kamtjatkahalvön, och skildringen av de ofta illa behandlade djuren tillhör också höjdpunkterna. Ester Blenda var en stor djurvän och hon opponerade sig ofta mot bybornas hårda behandling av sina slädhundar och hästar. Det är i porträtten av byborna själva som det skär sig för mig. De beskrivs ofta med i en humoristiskt nedlåtande ton som stör resten av berättelsen. De är, precis som samerna, okunniga och naiva och dessutom skvallriga och lata. Den kvinnomisshandel som tydligen är utbredd i byn verkar Ester Blenda dessutom ta ganska lätt på och det smyger in en hånfullhet i tonen när hon berättar om några av grannkvinnornas ständiga försök till flykt från sina våldsamma män och deras lika ständiga återkomst, med bolstrar och kuddar under armarna och barnen i släptåg. Inte så charmigt egentligen om man tänker på Rysslands nuvarande inställning till våld i nära relationer.

Ester Blenda Nordström är nu på väg att bli en gay- ikon och feministisk förgrundsfigur. 2016 gjordes en dokumentär om henne av hennes nära släkting Anna Hylander och en hel del fokus lades på Ester Blendas starka frihetslängtan, mod och integritet och också på hennes förmodade kärleks förhållade med väninnan, Carin Hellström. Ester Blenda dog, bara femtiosju år gammal, av sitt svåra alkoholmissbruk och det har antagits att kärleken till Carin var en del av de problem som bidrog till att förkorta hennes liv. Sorgligt nog tycker jag ändå inte att Ester Blenda Nordström till hundra procent förtjänar att utnämnas till en normbrytande idol för kommande generationer. Visserligen tonar bilden av en stark och orädd kvinna fram, men många av hennes åsikter känns alltför fast förankrade i ett rasbiologiskt tänkande som inte känns värt någon vidare spridning i dag. Tyvärr saknades också flera sidor mitt exemplar från Bakhåll, bland annat de två sista sidorna. Förhoppningsvis gäller inte det hela upplagan!

 

 

Elisabeth Brännström

 

Ur arkivet

view_module reorder
 LOVE dataprogram ur David Ahls bok BASIC Computer Games (1978)

Den tidiga datakonsten

LOVE fyra bokstäver för kärlek är popkonstnären Robert Indianas mest kända verk. Det skapades 1964 som ett julkort för Museum of Modern Art. På vykortet ser man de röda bokstäverna ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 31 mars, 2016

Lars Lerin – Ständigt aktuell

Att måla är att ”gå i närkamp med ledan”, att ”hålla ångesten stången”, har Lars Lerin sagt i en intervju. Verk av konstnären, en av Nordens främsta akvarellister, har visats ...

Av: Eva-Karin Josefson | Konstens porträtt | 04 september, 2012

Intresset för Ibsen fortfarande högst levande i Frankrike. Hur väcktes det?

En vårdag 1887 släpade den unge amatörskådespelaren André Antoine i kraftigt motlut sin mors matsalsmöblemang på en dragkärra uppför de kullerstensbelagda gatorna i Montmartre för att slutligen sätta ner sin ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer | 08 juli, 2014

Vad jag älskar mest i livet

Om jag skulle ange två huvudintressen här i livet skulle jag nog säga: litteratur och musik. Jag känner ungefär lika stark dragning åt båda håll. Litteraturen och musiken: de två ...

Av: björn gustavsson | Gästkrönikör | 27 december, 2010

Gilda Melodia

Postludium

Den yttersta olyckans ångest gäller jagets förintelse utifrån. Arnolphe, Phédre, Lykaon Man har allt skäl att kasta sig på knä att tigga om förbarmande när den våldsamma döden i färd med att slå ned måste ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 25 februari, 2016

Av Jasenko Dervisic

Att1 tillverka2 ett3 ting4, vars5 motstycke6 ej7 tidigare8 setts9, är10 konstnärens11 vision12 Ett13 uttryck14 bland15 dem16 alla17 att18 kalla19 sitt20 eget21 är22 därför23 dennes24 ambition25 Kritiker26 säger27 att28 ingenting29 nytt30 kan31 göras32 ...

Av: Jasenko Dervisic | Utopiska geografier | 15 augusti, 2008

Veckan från hyllan

  Listan på socialdemokratiska partiledarkandidater som tackar nej blir allt längre för varje dag. Inom Vänsterpartiet är det tvärtom, snart går det inte längre att hålla reda på alla som är ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 30 januari, 2011

Den metaforiska metafysiken

Den metaforiska användningen av ord och begrepp utgör en manipulativ akt av överföring inom lingvistiska kommunikationsspel av en verklighetsordning till en annan ordning. Aristoteles definierade i sin beskrivning av överföringen, att ...

Av: Carsten Schale | Agora - filosofiska essäer | 25 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts