Let the stars call you

Let the stars call you where I am overwhelmed inside whispering the soul closer singing spirits flying in and out through me and you

Av: Hebriana Alainentalo | 20 juli, 2009
Utopiska geografier

Den perversa hjärnan av Stefan Hammarén

Just i ett ögonblick krockar travhästambulanstransport med retroleprahemsenklaven på oändliga hjul där Señor Breackruffstes i förarsätet in på ett Hilfskrankenhauss entré, turné både han och jagg den fraktade instrumentdirektören bars ...

Av: Stefan Hammarén | 07 september, 2014
Stefan Hammarén

Bigert & Bergström

Isklockan klämtar för klimatet

Tidningen Kulturens Mathias Jansson om klimatet och konsten.

Av: Mathias Jansson | 31 januari, 2016
Essäer om konst

Frankrike och dess kulturpolitik

  Tre ord kan enligt min mening beskriva den franska kulturpolitiken: - Excellence- Elegance- Echanges Enligt de officiella dokument som styr det franska kultur- och kommunikationsministeriet (Ministère de la Culture et de la ...

Av: Mikael Jönsson | 16 februari, 2011
Essäer

Litteratur: Virginia Woolf - Tre guineas



”Hur ska vi enligt er uppfattning kunna förhindra krig?”

Virginia Woolf

Tre guineas

Översättning Margareta Backgård Inledning Lisbeth Larsson

h:ström

 

Woolf går hårt åt männens parader och maskerader som de utövar kring sin upphöjda maktfullkomlighet i en patriarkal värld. Det handlar om ceremonier, utstyrslar, blänkande ordnar, märkvärdiga mössor, hattar, slängkappor, band, peruker... som refererar till den yttre glans männen gärna ikläder sig i sina självspeglande charader, allt som enligt Woolf i grunden förbereder den yttersta konsekvensen...krig.

 




Virginia Woolfs svar växer till denna långa essä där hon söker rötterna till kriget hos män och i följd därav i mäns beteende, mäns placering i samhällsstrukturen deras överlägsna rättigheter kontra kvinnors frånvaro av rättigheter, som till exempel att kvinnor vid den tiden inte får göra militärtjänst, att kvinnor inte får äga aktier etc. med andra ord inte äger vare sig ekonomisk eller militär inflytande.

 

Tre guineas ingick som en del av en idé om att skapa en hybrid mellan fiktion och essä kring kvinnans situation vad gäller makt och rättigheter i det dåvarande samhället men denna hybrid växte till ohanterlighet och Virginia beslöt sig för att skilja de två åt. Den fiktiva boken blev Åren, om en engelsk släkt under ett halvt sekel. Den gjorde succé och blev Woolfs mest sålda roman. Essän blev den föreliggande Tre guineas, boken som vid sin tillkomst varken föll kritikerna eller de vanliga Woolf-entusiasterna i smaken. Inte ens i den närmsta kretsen i Bloomsburygruppen var man särskilt entusiastisk. Hennes beslut att skilja de två uppslagen och publicera dem var för sig som fristående verk visade sig i längden och under årens gång ändå vara lyckosamt.

Hon hade med detta beslut påbörjat sin långa väg i arbetet med Tre guineas. Det handlar om kvinnors rätt till ekonomiskt oberoende och intellektuell frihet vilket ger mer makt att förhindra krig. Den handlar i grunden om hur man ska kunna förhindra krig. Denna grundfråga blev till en tegelsten om kvinnans möjligheter kontra männens och de senares allomfattande air av uttryck för makt och upphöjdhet och i kölvattnet hur allt i det vardagliga såväl som i det upphöjt storslagna som kretsade kring männen i grunden förberedde krig.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En mastodontessä som genom åren fått allt större betydelse trots den inledande kritiken och till och med hånet som de dåtida reaktionerna innehöll.

I Margareta Backgårds nyöversättning ger h:ström ut en nödvändig och aktuell klassiker som i vår tid faller ut i nytt ljus då det allt oftare talas om kriget som ett påtagligt hot.

Tre guineas är ett långt brevsvar på en brevfråga. Brevet hade legat obesvarat i tre år. Under denna tidsutdräkt och väntan och i de förespeglingar kring vad Woolf skulle svara skapades och formuleras det allomfattande svaret på den uppfordrande frågan:

”Hur ska vi enligt er uppfattning kunna förhindra krig?” Frågan, utgör startpunkten för det som blev Virginia Woolfs essä Tre guineas som kom ut 1938.

Den vecklade ut sig till en stor attack mot det manliga inflytandet, orsak, skuld och inverkan kring allt av betydelse för krigets vara och i förlängningen hur grogrunden läggs av den manliga överhögheten i patriarkatet för militarism och fascism.

Att systersonen Julian dör som ambulansförare i spanska inbördeskriget 1937 innebär ett hårt slag för Virginia som ger kraft i hennes kamp mot all form av glorifiering av kriget och understryker vikten av att bekämpa detsamma.

I sin dagbok skrev Virginia: "Ja, jag tänkte alltid på Julian när jag skrev..."

Tonen i den långa essän är kritisk, ironisk och äger en ganska stoisk framtidsoptimism som man väl till viss del ändå får säga var ganska befogad...

Virginia Woolfs svar växer till denna långa essä där hon söker rötterna till kriget hos män och i följd därav i mäns beteende, mäns placering i samhällsstrukturen deras överlägsna rättigheter kontra kvinnors frånvaro av rättigheter, som till exempel att kvinnor vid den tiden inte får göra militärtjänst, att kvinnor inte får äga aktier etc. med andra ord inte äger vare sig ekonomisk eller militär inflytande.

Woolf går hårt åt männens parader och maskerader som de utövar kring sin upphöjda maktfullkomlighet i en patriarkal värld. Det handlar om ceremonier, utstyrslar, blänkande ordnar, märkvärdiga mössor, hattar, slängkappor, band, peruker...som refererar till den yttre glans männen gärna ikläder sig i sina självspeglande charader, allt som enligt Woolf i grunden förbereder den yttersta konsekvensen...krig...

Virginia Woolf 1882-1941. Var brittisk modernist, feminist. Debuterade som romanförfattare 1915. Hennes mest kända verk är Mot Fyren, Mrs Dalloway, Åren. Därtill noveller och essäer. Ett eget rum och Tre guineas är essäer som intar en särställning i hennes författarskap belysande kvinnors villkor.

 

 

 

 

 

Benny Holmberg

 

Ur arkivet

view_module reorder

Veckan från Hellas

Det pågår ett drama i Grekland. Grekerna har lånat alldeles för mycket stålar, och nu kan de inte betala tillbaka. Från början påstods det att det berodde på att de ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 05 november, 2011

Konstnären Giorgio Rosas mikronation “Isola delle Rose” från 1968

Ett litet land av konst

I november 2016 brann Lars Vilks träskulptur Nimis vid Kullabergs naturreservat i nordvästra Skåne. Medierna spekulerade om det rörde sig om ett vanligt vandaliskt dåd eller om det fanns en ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 08 februari, 2017

David Cernys bäbisar utanför Kampa museum. Foto: Mathias Jansson

David Cernys kontroversiella konst guidar dig genom Prag

Det finns många sätt att uppleva Prag på. Du kan följa turistströmmen från Prags slott, över Karlsbron, vidare till torget i den gamla staden och sluta vid den judiska kyrkogården ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 september, 2015

Moral og moralske verdier

Rent allment er det slik at folk som arbeider med moral og teorier om moral, er opptatt av at det gis et rimelig klart skille mellom moral på den ene ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 december, 2010

Mustaschkampen och the rocky horror prostata show 

Mustaschkampen är en kampanj som pågår från november till december 2016 till förmån för prostatacancer och manlig hälsa.  Bakom kampanjen står Prostatacancerförbundet tillsammans med sina 26 patientföreningar, 10 huvudpartners och ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 06 november, 2016

Göran Sonnevi

Den unge Göran Sonnevi och språket

1961 skriver Göran Sonnevi: Nästan ingenting – Varsamhet. Dess klang. Också frågor är möjliga. Det är ur dessa fyra korta rader som Göran Sonnevis diktning tar form. Kortfraserna visar upp en trevande början. En ...

Av: Hans-Evert Renérius | Litteraturens porträtt | 17 september, 2017

Veckan från hyllan. vecka 25 - 2012

Fotbolls-EM, vilken tidstjuv! Det blir mycket fotboll, två matcher om dagen, även om jag inte ser alla, blir det långt mer tid framför tv:n än vanligt. Så är det nog ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 16 juni, 2012

The Baltic messenger Interview with Ruta Sepetys

From Susana Oksanen to Katrina Kalda, the literary world can now add one more woman author and descendant of the Baltic people, Ruta Sepetys, to the list of women authors ...

Av: Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 23 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.