Craig Taylor: Londoners

Metoden är enkel men effektiv: man låter folk prata på om egna erfarenheter, några stickrepliker behövs knappast för att hålla igång berättarflödet. Så får man, med varsam redigering och trivialiteterna ...

Av: Ivo Holmqvist | 07 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Agape

Amor trahit amantem extra se…   (”Kärleken (Eros) drar den älskade ut­anför sig själv”, Dante, Vita Nuova.)   När en människa tar in världen och världen speglas i henne lättsamt och smärtfritt såsom under ...

Av: Guido Zeccola | 29 mars, 2013
Essäer om religionen

Den underbara Agda Holst

Den officiella svenska konsthistorien är männens historia. På artonhundratalet ansågs kvinnor som målade på sin höjd vara pittoreska. Runt förra seklet var det snarare regel än undantag att kvinnliga konstnärskap ...

Av: Lena Månsson | 16 december, 2011
Konstens porträtt

”Klockan två kommer jag att må riktigt illa” – George Bernard Shaw möter…

Det är inte särskilt svårt att vara den perfekta värdinnan och den omtyckte värden. Bara två ord behövs: ”Äntligen!” när gästerna kommer, och ”redan?” när de går (fast man måste ...

Av: Ivo Holmqvist | 18 juli, 2012
Essäer

Litteratur: Peter. K. Andersson - Vad Cilla Banck visste. En 1800-tals människas världsbild



En bild av 1800-talet genom en enkel kvinnas anteckningar

Peter. K. Andersson
Vad Cilla Banck visste. En 1800-tals människas världsbild

ellerströms

 

Hur såg 1800-tals människans världsbild egentligen ut och hur formades den? I sin bok om Cilla Banck, en enkel kvinna från fiskebyn Arild i Skåne, vill Peter. K. Andersson, forskare i historia vid Lunds Universitet, svara på den frågan och samtidigt ge en bild av en fattig, i grunden outbildad men vetgirig, kvinnas villkor under den senare hälften av 1800-talet.




Det här är ingen tjock bok, men Peter. K. Andersson har på de nittiofem sidor den innehåller lyckats med att klämma in mycket information, många intressanta historiska fakta och personliga slutsatser om den svenska landsortsbefolkningens lokala situation

 

Detta lyckas han alldeles utmärkt med i den lilla, vackert inbundna boken ”Vad Cilla Banck visste” utgiven på ellerströms Förlag 2017 där han på en akademisk men ändå lättillgänglig prosa presenterar en mikrohistorisk analys av Cilla Bancks vardag, omvärld och anspråkslösa ambitioner.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den lilla fiskebyn Arild ligger inte långt från den mer kända badorten Mölle, nära Höganäs i nordvästra Skåne. Byn utvecklades från och med mitten av 1800-talet till en välbesökt semesterort, populär med konstnärer, författare och välbeställda innerstadsfamiljer som under sommarhalvåret blandade sig med ”Infödingarna”, ett ganska nedlåtande ”smeknamn” på de invånare som varit bosatta i byn i många generationer bakåt. Cilla Banck, ensamstående fröken och skolärarinna, tillhörde ”infödingarna”.

Hon var född och uppvuxen i Arild och levde hela sitt liv i samma hus. Gatan där huset låg heter numera Cilla Bancks gata, ett tecken på att hon trots sitt enkla ursprung hade lyckats skaff sig ett visst anseende på orten .

En av anledningarna till detta var att Cilla Banck under större delen av sitt liv skrev dagbok i flera tjocka volymer som bevarats till eftervärlden. Dagböckerna innehåller långt ifrån de vanliga anteckningarna från vardagslivet, istället är de fullmatade med information om vad som hände ute i världen, viktiga händelser och fakta nedskrivna och kommenterade av Cilla Banck som verkade ha en nästan omättlig lust att bilda sig själv och samla den information hon ansåg nödvändig. Anteckningarna har också blandats upp med avskrifter av de många tidningsartiklar om olika händelser som under årens lopp dragit till sig hennes intresse.

I ”Vad Cilla Banck visste” har Peter. K. Andersson använt sitt kunnande till att sätta in Cilla Bancks dagboksanteckningar i sitt rätta historiska kontext. Han lyckas bra med att samtidigt lyfta fram den lilla ungmön från Arild med sin konstanta törst efter allmänbildning, samtidigt som han skapar en bild av hur 1800-tals- människans världsbild såg ut. Han tar upp vilka tidningar som fanns, vilka böcker som lånades ut mest av det lokala lånebiblioteket, hur religionen påverkade vanliga människors synsätt och hur närheten till havet präglade Arildsbornas inställning till liv och död.

Det här är ingen tjock bok, men Peter. K. Andersson har på de nittiofem sidor den innehåller lyckats med att klämma in mycket information, många intressanta historiska fakta och personliga slutsatser om den svenska landsortsbefolkningens lokala situation, relation till sin omvärld och tillgång till fakta och information. En trevlig, faktaspäckad bok för alla som är intresserade av svensk 1800-tals historia.

 

 

 

Elisabeth Brännström

 

Ur arkivet

view_module reorder

Myteriet på Batavia

Mer än sjuttonhundra böcker har skrivits om myteriet på Bounty, skrev Nalle Valtiala i en intressant understreckare i Svenska Dagbladet häromveckan i samband med att ännu en lagts till den ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 06 september, 2014

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 3

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 05 juli, 2013

Goethe Farbkreis

Kungen av Kalifornien

Romanen är en parasitär form, en hybridexistens som Frankensteins monster, skriver Kristoffer Leandoer. Visst har den lånat ihop till sin form och gestalt av saga, fabel och skröna, men memoaren ...

Av: Kristoffer Leandoer | Essäer om litteratur & böcker | 23 september, 2017

Autodidaktiskt manifest

 Självinlärning bör vara en av flera grundpelare för ett modernt bildningsideal. I dag är kunskapen demokratiserad men ändå förstår vi inte världen bättre än tidigare generationer. Varför är det så? ...

Av: Kristian Borg | Essäer om samhället | 31 mars, 2008

Skratt på fel plats

Vad man minst av allt förväntar sig på Judiska Museet i Berlin är att få sig ett gott skratt. Det är inte därför man går dit. Det som möter en ...

Av: Ulf Stenberg | Gästkrönikör | 30 juli, 2009

Roberto Bolaños svarta karneval

Roberto Bolaño (1953-2003) är en av de senaste årens största internationella författarsuccéer. På svenska finns sedan i fjol inte bara de båda stora romaner som grundlagt hans berömmelse, De vilda ...

Av: Ulf Lindberg | Essäer om litteratur & böcker | 10 januari, 2012

Viktor Rydberg – mer än författaren till Tomten och julsångerna

I en av mina favorittidskrifter Allt om Historia läser jag om hur den 17-åriga Kalmarflickan Jenny Nyström kom att börja illustrera Viktor Rydbergs julsaga Lille Viggs äfventyr på julafton. Hon ...

Av: Mats Myrstener | Övriga porträtt | 28 december, 2013

Reflektion och analys av Hos mrs Sen

Jhumpa Lahiri är av indiskt-Amerikanskt ursprung. Hennes novellsamling: Den indiske tolken tilldelades Pulitzerpriset år 2000. Boken The Lowland, publicerad 2013, blev nominerad till Man Booker Prize and the National Book ...

Av: Lejla Fazlic´ | Essäer | 02 juni, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.