Foto: Anna Rasmussen

Dansa bort den mörka tiden

På Nationalteatern i Prag framförs just nu "Trollkarlens lärling", en balettuppsättning vars berättelse springer ur det trettioåriga kriget. Medan man i Västeuropa och USA kanske bäst känner till berättelsen genom ...

Av: Belinda Graham | 01 juni, 2015
Essäer om scenkonst

Bertil Falk. Den heliga dymmelveckan

Jag är en sedan länge pensionerad dagstidnings- och TV-journalist. Dikterna skrevs för snart 60 år sedan under en kort period då jag fungerade som biträdande vaktmästare på Sigtunastiftelsen och varje ...

Av: Bertil Falk | 25 mars, 2013
Utopiska geografier

Minnen från Syrien

En alkoholiserad muslim möter oss på flygplatsen i Damaskus. Han är musiker och ska fungera som turnéledare. Inte vad jag trodde skulle bli mitt första intryck av ett muslimskt land ...

Av: Bengt Eriksson | 24 mars, 2012
Resereportage

Pennan

Jag skriver, ibland skriver jag ord, och ibland, om min ägare tillåter det, blir dessa ord meningar. Det händer ofta att jag kommer till en punkt och mer ofta än ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 15 april, 2014
Gästkrönikör

Litteratur: Redigering: Kerstin Norlander, Kristina Larsson- Kvinnohus nu!



Att ta ett tomt hus i anspråk

Kvinnohus nu!

Redigering: Kerstin Norlander, Kristina Larsson

Transkribering: Kajsa Dahlberg. Inledning och kommentarer: Kerstin Nordlander

h:ström

 

Det är en mycket sammansatt och innehållsrik bok, en kampbok om man så vill, en handbok i hur man gick till väga för att väcka en politisk fråga, materialisera den i handling, visa hur man organiserade kraft för att få genomfört det man ansåg vara nödvändigt, i detta fall att få ett Kvinnohus.




En ockupation skulle uppmärksamma denna önskan och påverka och påskynda möjligheten att få ny lokal och ekonomiskt stöd.

Kvinnohus nu! sammanfattar denna händelse, fördjupar analysen och placerar ockupationen i ett större sammanhang såväl i staden som nationellt och internationellt.

 

22 april 1983 hade 19 kvinnor ur Grupp 8 i Umeå samlats med målet att 'ta ett tomt hus i anspråk'. Man tänkte ockupera ett gammalt gult hus som stod tomt på Vasagatan 4 i centrala Umeå. Det började med att de (Grupp 8) blev uppsagda från sin lokal i studenternas gamla kårhus (Scharinska villan ). Med anledning därav hade man begärt att få en ersättningslokal och i förlängningen hade krav rests till Umeå kommun om ekonomiskt stöd till ett kvinnohus.

En ockupation skulle uppmärksamma denna önskan och påverka och påskynda möjligheten att få ny lokal och ekonomiskt stöd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kvinnohus nu! sammanfattar denna händelse, fördjupar analysen och placerar ockupationen i ett större sammanhang såväl i staden som nationellt och internationellt.

Kerstin Norlander inleder med bakgrund, historisk och politisk överblick. Hon beskriver framväxandet av en ny kvinnorörelse i Umeå men också i Sverige och internationellt eller i egentligen vad hon kallar en ny våg i kvinnorörelsens långa historiska utveckling, även lokalt i Umeå, där också det ockuperade husets tradition av kvinnokamp framletas och återges.

Den autentiska dagboken från ockupationen utgör största delen av boken. Den är transkriberad (tolkad/översatt) av konstnären Kajsa Dahlberg, vilket i detta fall betyder att det handskrivna myllret- skrivet av en mängd personer under den dagliga tillvaron i det ockuperade huset- är uttolkat där man låtit stavfel, språkliga knöligheter och dylikt kvarstå i görligaste mån för att bevara maximal autenticitet.

Dagboken utgör denna boks innehållsmässiga hörnpelare och vid läsning förstår man dess oerhörda betydelse under ockupationens gång. Man kan genom detta kollektiva klotterplank eller vad man nu önskar benämna den följa varje steg som tas av en rörelse som utan tillstånd bosatt sig i ett gult rivningshotat hus. Förutom huvudärendet att ta huset i anspråk för att få igenom sina idéer skapas under resans gång flera organiserade utlöpor från själva kärnsyftet att ockupera. Som till exempel att man börja hålla kurser i olika ämnen, som studier i att utläsa tidningsartiklar, skriva texter, att göra intervjuer och därutöver att starta diskussiongrupper, men också i praktiska göromål som snickeri, bilmek, trädgårdsodling, växtfärgning och annat.

Man kan sammanfattningsvis säga att denna dagbok på ett nära och gripande sätt illustrerar vad denna ockupation innebar i praktiken och också vad den i förlängningen förlöste.

Dagboken löper från onsdagen 27 april till måndagen den 18 juli, den tid som ockupationen pågick.

Den kollektiva dagboken fungerar här som offentlig mötesplats för idéer där allt ventileras som till exempel praktiska problem med anledning av direkta komplikationer av ockupationen men också det dagliga formulerandet och utsmidandet av den politiska linjen. Man hade till exempel ständiga omröstningar om huruvida man skulle avbryta ockupationen eller inte. Här torgfördes till exempel förslag om att istället demonstrera utanför kommunhuset etc.

Det är en mycket sammansatt bok, en kampbok om man så vill, en handbok i hur man gick till väga för att väcka en politisk fråga, materialisera den i handling, visa hur man organiserade kraft för att få genomfört det man ansåg vara nödvändigt, i detta fall att få till ett Kvinnohus.

Hur abstrakta visioner och politiska önskemål växlas ned till ren och skär vardagspolitisk handling illustreras här på ett mycket levande sätt.

Boken är dels ett dokument från händelsen, själva ockupationen, med en autentisk dagbok som sätter läsaren pladask ned innanför husväggarna i det ockuperade gula huset. Men den vecklar också ut sig till en historisk genomgång om vad denna rörelse i grunden är och var uttryck för i det större historiska sammanhanget och att författarna sätter in ockupationen och vidhängande idéer i ett större nationellt och internationellt perspektiv.

I bilaga 1 finns de flygblad som ockupanterna delade ut inför det Öppet Hus de ordnade.

I bilaga 2 skriver Kerstin Nordlander om mediebevakningen.
Kerstin Norlander är fil.dr. I ekonomiskt historia, lektor i genusvetenskap vid Umeå universitet. Var med och bildade Kvinnohusföreningen i Umeå 1980. Deltog i Kvinnohusockupationen.

Kristina Larsson, fil.mag. I statskunskap, genusvetare. Arbetar i Umeå kommun. Arbetade med feministiska nätverket Aniara 2001, medlem i Kvinnohusföreningen.

Kajsa Dahlberg, bildkonstnär. Internationellt verksam, f.n. Doktorand vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Deltog som 10-åring i Kvinnohusockupationen. Skapade 2011 tillsammans med Gritt Uldall- Jessen verket I Godots väntrum baserat på ockupanters dagbok.

 

 

Benny Holmberg

 

Ur arkivet

view_module reorder

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 15

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 17 juli, 2017

Lokal kultur på frammarsch

Omslaget till ”Det hände i Limhamn … och Rosengren var där” (2013) är oemotståndligt. Lokomotivet – som rasade ner från tippen den 6 april 1939 och som ingenjören Edward Rosengren ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 28 oktober, 2013

Ur Skvatt.  Foto: Melker Garay

Med ryckig, sprattlig rörelse

Konstnären Stefan Teleman gav mig sin bok Skvatt. Det var en gåva. På insidan av boken skrev han: Varde ljus Melker! Och kanske menade han att det behövs ljus i ...

Av: Melker Garay | Essäer om litteratur & böcker | 01 juli, 2015

Björn Gustavssons musikkrönika

Hur mycket spännande musik man än får höra, känns det alltid lika uppfriskande att återvända till Johann Sebastian Bach. Ungefär som att lämna staden och fara iväg till en avlägsen ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 13 april, 2011

Don Quijote som en antielitistisk, antirasistisk och feministisk roman (Om klassiker och kanon…

Don Quijote som en antielitistisk, antirasistisk och feministisk roman Men vad skulle Cervantes och hans samtid säga? Spelar det någon roll? Vad är viktigast vid läsning av klassiker? ...

Av: Lidija Praizovic | Essäer om litteratur & böcker | 14 april, 2010

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Litterära gåtor, fiktionens verkligheter. Om Kristian Petris Träsket

Filmaren och författaren Kristian Petri skriver i en essä om sin fars död i Dagens nyheter hösten 2011 om bokprojektet som senare mynnade ut i den 83-sidiga bokpärlan Träsket. I ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 08 maj, 2013

Konst och sport

När en svensk skidåkare spurtar på upploppet ramlar han/hon och bli fyra, om en norsk skidåkare spurtar, vinner han/hon och om en finsk åkare sprintar i mål blir han/hon tvåa ...

Av: Niklas Anderberg | Essäer om konst | 18 augusti, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.