Craig Taylor: Londoners

Metoden är enkel men effektiv: man låter folk prata på om egna erfarenheter, några stickrepliker behövs knappast för att hålla igång berättarflödet. Så får man, med varsam redigering och trivialiteterna ...

Av: Ivo Holmqvist | 07 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Agape

Amor trahit amantem extra se…   (”Kärleken (Eros) drar den älskade ut­anför sig själv”, Dante, Vita Nuova.)   När en människa tar in världen och världen speglas i henne lättsamt och smärtfritt såsom under ...

Av: Guido Zeccola | 29 mars, 2013
Essäer om religionen

Den underbara Agda Holst

Den officiella svenska konsthistorien är männens historia. På artonhundratalet ansågs kvinnor som målade på sin höjd vara pittoreska. Runt förra seklet var det snarare regel än undantag att kvinnliga konstnärskap ...

Av: Lena Månsson | 16 december, 2011
Konstens porträtt

”Klockan två kommer jag att må riktigt illa” – George Bernard Shaw möter…

Det är inte särskilt svårt att vara den perfekta värdinnan och den omtyckte värden. Bara två ord behövs: ”Äntligen!” när gästerna kommer, och ”redan?” när de går (fast man måste ...

Av: Ivo Holmqvist | 18 juli, 2012
Essäer

Anders Mathlein foto Susanne Kronholm

Litteratur: Anders Mathlein - Brevet som försvann - Vinst och förlust i e-postens tid



Vinst och förlust i e-postens tid

Anders Mathlein

Brevet som försvann - Vinst och förlust i e-postens tid

Carlsson Bokförlag

 

Brevet som försvann handlar inte om postens inkompetens eller senaste statistik som visar att vart tionde brev försvinner eller går fel. Brevet som försvann handlar om det handskrivna brevet och handskrift i allmänhet - något som håller på att försvinna. Eller som kanske redan har försvunnit?




Dagens forskning visar att de som antecknar för hand minns vad de varit med om. De minns t.ex. vad den där föreläsningen handlade om. De som skriver på dator minns inte. Det är något med det motoriska i att anteckna för hand som gör att hjärnan aktiveras på ett annat sätt, man aktiverar ett muskelminne.
Anders Mathlein foto Susanne Kronholm

Anders Mathlein foto Susanne Kronholm

När skrev du senast för hand?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Har du på sistone skickat eller mottagit ett handskrivet brev tillhör du en minoritet. Har du en snygg, personlig handstil tillhör du än ännu mindre och ännu mer exklusiv skara. Idag finns inte välskrivning i skolorna - lärarna som undervisar barnen kan inte ens själv skriva snyggt, på pekar författaren till Brevet som försvann. De är vana vid att trycka på knappar och att ett datorprogram tar hand om grammatik och stavfel.

Enligt undersökningar av Bic, tillverkare av kulspetspennor, äger var tionde tioåring i Storbritannien inte ens någon penna. 6 av 10 har inget brevpapper hemma.

Även det som skickas med posten brukar vara datorutskrifter - tänk på alla räkningar, fakturor, följesedlar, men också de mer personliga breven. Breven är i stort sett aldrig handskrivna.

Det privata har blivit offentligt

Brev och dagböcker var förr privata - och sparades, och blev viktiga forskningsdokument för senare generationer. Här finns “det äkta”. Idag är många “brev” och “dagböcker” offentliga - allt som finns på facebook och sociala medier, instagram, bloggar, twitter osv. För många människor är detta deras “brevskrivande” och deras “dagboksskrivande” - men det är inte personligt eller äkta, det är offentligt och “dagböckerna” är fulla av bullbak, fredagsmys, lyckade fester, leende vänner, selfies och mysiga semesterresor. Det finns inte plats för “det äkta” någonstans i en värld där alla ska hålla upp en blank och lyckad och offentlig fasad.

Vad kommer att sparas från vår tid? Vad kommer att finnas kvar som är äkta? Författaren Anders Mathlein påpekar att Strindbergs korrespondens inte hade funnits kvar om han hade skrivit e-mail - hans vanliga, gamla handskrivna brev omfattar däremot två volymer.

Förlorad personlighet, förlorat minne

Att förlora förmågan att skiva för hand, att förlora sin handskrift - är inte det som att förlora en del av sin personlighet?

Dagens forskning visar att de som antecknar för hand minns vad de varit med om. De minns t.ex. vad den där föreläsningen handlade om. De som skriver på dator minns inte. Det är något med det motoriska i att anteckna för hand som gör att hjärnan aktiveras på ett annat sätt, man aktiverar ett muskelminne.

Den kreativa och konstnärliga handstilen

Allt i världen är dock inte nattsvart när det gäller handskrift - i Frankrike anses det fortfarande vara viktigt, det kopplas samman med kreativitet, filosofi, konstnärlighet och det vackra franska språket. Eftersom världens vackraste språk förtjänar världens vackraste handstil?

Vi får se om folk i Frankrike kommer att ha världens bästa minne i framtiden!

Vem vet, handskriften kanske får en renässans, precis som olika typer av hantverk och handarbete och hemlagat.

Det går att köpa färdigbakat och färdigstickat och färdigodlat. Men det går inte upp mot att göra det själv. På samma sätt kan snygga pennor och kalligrafikurser göra att det handskrivna ordet kan få en renässans!

 

 

Belinda Graham

 

Ur arkivet

view_module reorder

Myteriet på Batavia

Mer än sjuttonhundra böcker har skrivits om myteriet på Bounty, skrev Nalle Valtiala i en intressant understreckare i Svenska Dagbladet häromveckan i samband med att ännu en lagts till den ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 06 september, 2014

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 3

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 05 juli, 2013

Goethe Farbkreis

Kungen av Kalifornien

Romanen är en parasitär form, en hybridexistens som Frankensteins monster, skriver Kristoffer Leandoer. Visst har den lånat ihop till sin form och gestalt av saga, fabel och skröna, men memoaren ...

Av: Kristoffer Leandoer | Essäer om litteratur & böcker | 23 september, 2017

Autodidaktiskt manifest

 Självinlärning bör vara en av flera grundpelare för ett modernt bildningsideal. I dag är kunskapen demokratiserad men ändå förstår vi inte världen bättre än tidigare generationer. Varför är det så? ...

Av: Kristian Borg | Essäer om samhället | 31 mars, 2008

Skratt på fel plats

Vad man minst av allt förväntar sig på Judiska Museet i Berlin är att få sig ett gott skratt. Det är inte därför man går dit. Det som möter en ...

Av: Ulf Stenberg | Gästkrönikör | 30 juli, 2009

Roberto Bolaños svarta karneval

Roberto Bolaño (1953-2003) är en av de senaste årens största internationella författarsuccéer. På svenska finns sedan i fjol inte bara de båda stora romaner som grundlagt hans berömmelse, De vilda ...

Av: Ulf Lindberg | Essäer om litteratur & böcker | 10 januari, 2012

Viktor Rydberg – mer än författaren till Tomten och julsångerna

I en av mina favorittidskrifter Allt om Historia läser jag om hur den 17-åriga Kalmarflickan Jenny Nyström kom att börja illustrera Viktor Rydbergs julsaga Lille Viggs äfventyr på julafton. Hon ...

Av: Mats Myrstener | Övriga porträtt | 28 december, 2013

Reflektion och analys av Hos mrs Sen

Jhumpa Lahiri är av indiskt-Amerikanskt ursprung. Hennes novellsamling: Den indiske tolken tilldelades Pulitzerpriset år 2000. Boken The Lowland, publicerad 2013, blev nominerad till Man Booker Prize and the National Book ...

Av: Lejla Fazlic´ | Essäer | 02 juni, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.