Ernst Toller - ett försök att få ishundarna att tystna

”Orden Jag är stolt för att jag är tysk eller Jag är stolt för att jag är jude låter för mig lika dumma som om en person skulle säga Jag ...

Av: Ivo Holmqvist | 20 oktober, 2014
Övriga porträtt

Frida Uhl i Amerika – ”Jag är Strindbergs enda och riktiga maka”

I september 1914 klev Frida Uhl-Strindberg i Liverpool ombord på oceanångaren RMS Campania för avresa till New York. Krigsutbrottet hade försvårat hennes möjligheter att leva i England; som österrikisk medborgare ...

Av: Kurt Bäckström | 09 november, 2012
Övriga porträtt

I strävan efter anti-estetik och musikalisk etik

Den 15e december släpper saxofonisten och improvisatören Johan Jutterström skivan ”In pursuit of anti-aesthetics and musical ethics” på skivbolaget Pink Pamphlet. Skivan är ett försök att omsätta begreppen anti-estetik och ...

Av: Johan Jutterström | 10 december, 2012
Essäer om musik

Fotograf: Eva Green

Hur många har varit på La Palma? Handen upp!

Nja... Troligen skulle det synas ganska få uppsträckta händer... Kanarieöarna är för många svenskar fortfarande synonymt med Gran Canaria och Teneriffa. Visserligen har Lanzarote och Fuerteventura börjat locka alltfler – ...

Av: Björn Gustavsson | 13 december, 2016
Resereportage

Charlotte Cederlund med Middagsmörker. Foto Belinda Graham

Litteratur:Charlotte Cederlund - Gryningsstjärna



Ny diskbänksfantasy med samiska rötter av Cederlund

Charlotte Cederlund

Gryningsstjärna

Serie: Idijärvi-trilogin (del 2)

Opal

 

"Gryningsstjärna" tar vid där "Middagsmörker" slutade. Raija, morfarsmor, ska begravas och Áili plågas återigen av sorg och skuldkänslor. Läsaren vet att Raija dog för att rädda Áili. Morfar är inte på plats på begravningen och Áili får reda på att han varit med om en allvarlig olycka. Allt är tragiskt, mörkt och hemskt.




"Gryningsstjärna" är fängslande läsning som tar slut alldeles för fort och slutet är en riktig cliffhanger. Det är som bäddat för en spännande upplösning i del tre i serien!
Charlotte Cederlund med Middagsmörker. Foto Belinda Graham

Charlotte Cederlund med Middagsmörker. Foto Belinda Graham

En stark vän är ett ljus i mörkret

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ljuset i mörkret är vännen Olivia, en stark kvinnlig karaktär i böckerna, och Olivias pappa. De har koll på samisk mytologi. De vet och kan förklara vad det innebär att vara noaidi. Áili måste skapa sig en ny familj för att pussla ihop sin identitet - hon är föräldralös och uppväxt i Skåne och det är mycket i "Norrland" som hon inte förstår.

Idijärvi präglas av kyla och mörker och kulturkrockar. Att vara Áili, att vara same, att vara noaidi. Det är mycket att ta in för huvudpersonen, som även är bokens jag-berättare.

Man begränsas av vad Áili vet och förstår, men det gör också att man helt och hållet får leva sig in i en persons liv och tankar. Áili kanske hade verkat malplacerad om man sett henne utifrån, men när man lär känna henne inifrån är det mer som faller på plats.

Den vanliga världen är också hotfull

Rådet vill ha Áilis hjälp för att göra en anderesa och för att rådfråga de gamla gudarna. Áili känner att hon måste ställa upp - hon har vissa krafter och då måste hon ge sitt allt för kollektivet. Men det finns en "vanlig värld" därute också, och den kan vara nog så hotfull. Áili är inte myndig än, hon har inga föräldrar, hennes morfar ligger på sjukhus och hotet om fosterfamilj (eller familjehem, som det egentligen heter) kommer från nitiska paragrafryttare. De förstår inte att Áili för första gången hittat en större familj och en större gemenskap, en som inte stavas kärnfamilj.

"Gryningsstjärna" är fängslande läsning som tar slut alldeles för fort och slutet är en riktig cliffhanger. Det är som bäddat för en spännande upplösning i del tre i serien!

Läs även

http://tidningenkulturen.se/index.php/litteratur-topp/litteraturkritik/22774-litteratur-charlotte-cederlund-middagsmorker-serie-idijarvi-trilogin-del-1


 

 

Belinda Graham

 

Ur arkivet

view_module reorder

Drängsmarks såg – en bit levande kultur

Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en ...

Av: Signe Rudberg | Essäer | 30 april, 2008

Gåramålaren Carl Ljungberg från Hammenhög

Kringvandrande målare var en vanlig syn på landsbygden för hundra år sen, särskilt i Skåne. De knackade på hos bönderna och erbjöd sig att måla av gården för mat och ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 september, 2017

Abstrakt expressionism och Agnes Martin

Modernismen var en konströrelse som ville göra upp med traditionella sätt att skapa konst. Man ville förnya konsten och under 1800-talets sista årtionde började allt fler konstnärer revoltera mot realismens ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 16 juni, 2013

Den nya flaggan?

Nytt från Nya Zeeland – flaggan fortsätter flamma stolt

I ”Sörgården”, den trevliga läseboken för folkskolans yngre åldrar som kom ut kring början av förra sekelskiftet och som trycktes om i många upplagor, finns en trevlig bild på en ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om politiken | 26 mars, 2016

Om en yngling som inte borde ha sett Wagners opera Rienzi

Till Guido Zeccolas eleganta och synpunktsrika essä om Wagner och det musikaliska dramat här på sidan kan läggas en rekommendation för vidare läsning: essäerna, betraktelserna och breven i Thomas Manns ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 06 mars, 2013

Georg Klein vs Ann Heberlein

I essäsamlingen ”Jag återvänder aldrig” (2011) skriver Georg Klein bl.a. om religion från ett evolutionärt perspektiv. Han menar, med Pascal Boyer och många andra, att vi har ett medfött anlag ...

Av: Niklas Anderberg | Essäer om religionen | 25 januari, 2013

Linda Johansson

Sluta dalta med ungdomar om Förintelsen

Den 27 januari varje år samlas större delen av världen kring en gemensam minnesceremoni för Förintelsens offer. Det har nu passerat sjuttio år sedan sanningen – den brutala sanningen – ...

Av: Linda Bönström | Gästkrönikör | 27 januari, 2015

Kvinnorna och litteraturen

Den nordiska kvinnolitteraturhistorian, fem digra volymer som började publiceras under 90-talet, har väckt berättigad uppmärksamhet utomlands. En nederländsk motsvarighet är Met en zonder lauwerkrans (”Med och utan lagerkrans”), en litteraturhistoria ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om litteratur & böcker | 22 maj, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts