Att pröva det oprövade, reflektioner kring Stig Dagerman och syndikalismen

När Stig Dagerman får anställning på tidningen Arbetaren 1941 - då utgiven som dagstidning - beskriver han det som att i någon mån ha hittat hem. Faderns engagemang i Stockholms ...

Av: Lars-Göran Söderberg | 11 augusti, 2009
Litteraturens porträtt

Interiör från Egon Schieles sommarbostad i Cesky Krumlov. Foto: Mathias Jansson

Egon Schiele bortjagad från sitt sommarhus

Egon Schiele betraktas som en av konstens "bad boy". Han hade en förkärlek för att måla av unga flickor i erotiska positioner och när det kom ut att han anlitade ...

Av: Mathias Jansson | 20 september, 2015
Essäer om konst

Ingrid Bergman i Europa '51.

De transparenta varianterna

I år skulle Ingrid Bergman ha blivit 100 år. Vi har tidigare uppmärksammat eventet med en serie artiklar. Den italienska docenten Elena Dagrada skickade mig en underbar bok, rik med ...

Av: Guido Zeccola | 19 december, 2015
Filmens porträtt

Om Henri Dunant. Röda korsets grundare

I Genève firar människor denna dag den 8 maj 1828 vårens ankomst. Huset på Rue Verdaine 68 väntar och det är torsdag. Klockan slår halv nio. Ute härskar mörkret, och ...

Av: Kjell Ekborg | 26 april, 2014
Övriga porträtt

Litteratur: Christina Lindström - Leo och de lösa tänderna



Alla är olika och det är bara bra

Christina Lindström
Leo och de lösa tänderna
Illustrationer: Kajsa Lind 
B. Wahlströms

 

Vi bekantade oss allra först med Leo i boken Leo och klumpen i magen - en fin och viktig berättelse för barn som precis knäckt läskoden och börjat läsa på egen hand. Det är lätt att tycka om Leo och klumpen i magen. 




Leo och de lösa tänderna tar upp barns längtan att inte bli lämnade utanför - att vara som "alla andra", att vara en i gänget. Nästan alla Leos kompisar har tappat en tand. Malte har tappat en. Alva har en som är lös. Isak har tappat tre! Men Leo har inte tappat någon.

 

Sedan kom Leo och katten som sprang bort. Det här är en bok som snabbt blir en favoritbok för barn. Leo är som ett slags variant på Alfons Åberg - det handlar mest om Leo och hans pappa, men olika kompisar, en farmor och en gosig katt vid namn Tant Britta gör gästspel i historierna.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Fångar barns känslor 

Historien fångar ett barns känslor på ett ypperligt sätt - längtan efter ett eget husdjur och fantasierna om alla hemska saker som kan ha hänt ett älskat djur. Det är inte ofta som det slutar så lyckligt som i boken i verkligheten - katter och hundar som kommit bort förblir ofta borta.

Den lyckliga slutbilden där både Leo och Tant Britta ler stort och myser i en fåtölj tillsammans är ett fint slut till en önskedröm. Både drömmen om ett eget djur och drömmen om att det djuret alltid klarar sig från alla faror i världen. Boken är ännu en rolig och lättläst kodknäckare för de yngsta barnen som just knäckt läskoden. Man får en lagom lång och spännande historia med ett lyckligt slut och många skojiga bilder på vägen.

Träffande humor, hög igenkänningsfaktor

Leo och datorspelet är en humoristisk och träffande bok om skärmberoende för både barn och vuxna. Korta kärnfulla meningar, mycket dialog och tydliga bilder hjälper till i läsandet. Men man behöver inte vara en nytillkommen kodknäckare för att tycka att det här är en väldigt kul berättelse!
Scenariot här påminner lite om trion pappa Åberg, Alfons Åberg och farmor. Farmor vet bäst så klart. Och hon kan säga åt pappa! För han slutar ju inte med mobilen bara för att Leo säger till ...
Det här är tänkvärt om skärmberoende. Föräldrar säger ofta åt sina barn. Men de säger inte åt sig själva. Och barn gör som bekant som du gör, inte som du säger.

Leo vill inte känna sig utanför

Leo och de lösa tänderna tar upp barns längtan att inte bli lämnade utanför - att vara som "alla andra", att vara en i gänget. Nästan alla Leos kompisar har tappat en tand. Malte har tappat en. Alva har en som är lös. Isak har tappat tre! Men Leo har inte tappat någon. 

Boken har mycket gemensamt i med tidigare böcker i serien. När det gäller Leo och katten som sprang bort handlar det om att alla kompisarna i klassen pratar om husdjur - här kretsar intrigen kring att alla pratar om hur många tänder de tappat, med detaljerad "när-var-hur" rapportering på skolgården. "Jag vill helst tappa en tand i Skåne", säger ett av barnen förnumstigt. Storasyster har nämligen tappat en tand i Skåne.

En "everyman" i barnform

Leo är en "everyman" i barnform. Böckerna utforskar det humoristiska och hemska i helt vardagliga situationer. Det är ju inte lika intressant att läsa om tänder som om husdjur - katter är en stor favorit bland barnen - men dramat i historien handlar egentligen om när det är okej att hitta på. Är det okej att hitta på att man har en lös tand, bara för att alla andra har det? Är det viktigt att vara som alla andra?

Slutpläderingen blir att alla är olika - och det är absolut inte något fel med det! 

 

Belinda Graham

 

Ur arkivet

view_module reorder

Vampyren ett monster i tiden

Ingen har väl kunnat missa vampyrtrenden inom populärkultur och litteratur just nu? På TV har under våren Alan Balls hyllade serie "True Blood" visats och på biblioteken är Stephanie ...

Av: Annsofi Lindberg | Essäer | 08 september, 2010

Andlighet och psykisk hälsa. Synkronicitet

Vi lever i en tid som skapat större välstånd åt fler människor någonsin i mänsklighetens historia men många västerlänningar upplever en andlig kris eftersom de traditionella religionerna mister sin förmåga ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 10 augusti, 2009

Som djur

Människor och andra djur kan systematiskt förvandlas till ting av andra människor "Ni håller er med köpta slavar här. De har det sämst men skall ändå utföra det tyngsta arbetet; ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 19 januari, 2009

Syndabocken som offer

Det är befriande att utse någon till syndabock. Skönt att ha någon att skylla på - så länge jag inte själv är syndabocken! Uttrycket har sitt ursprung i Bibeln. I Tredje ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om konst | 10 april, 2012

Anne-Sofie Nielsen; novell – Hon var som en utspänd fjäril

 Jag har skrivit länge nu. Om mossan, den kärleksfulla, om granar med dess breda mörkgröna handflator, mjuka eller taggiga beroende på årstid, starka och rotfasta bland blåbärsris och fåfänga vattenväxter. Jag har ...

Av: Anne-Sofie Nielsen | Utopiska geografier | 03 december, 2012

Hockneys vatten

Vattnets svalka och skimrande reflexer; det bedövande starka ljuset hos sommardagen - när man går in i huset kommer delar av verkligheten att vika undan för ens blick - klordoften ...

Av: Thomas Sjösvärd | Konstens porträtt | 07 september, 2010

Pojkflickan med den kritiska rösten har gjort sitt intåg i den marockanska filmen

I den marockanska filmen Traitors som visades under Stockholms filmfestival, gjord av amerikanen och numera Marockoboende Sean Gullette, står en ung kvinna Malika, i gestaltning av Chaimae Ben Acha (som ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 07 december, 2013

11. Söder

 Sprutande, porlande, kluckande, drippande och droppande är stadens park för den som går förbi Högevallsbadet, står en stund framför någon av fontänerna, promenerar kring dammen eller råkar hamna där siste ...

Av: Söder | Lund har allt utom vatten | 24 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts