Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | 17 november, 2011
Jessica Johansson

En historia, vilken som helst

För sin första roman, "Fem knivar hade Andrej Krapl" (2007), erhöll den finlandssvenska författaren Hannele Mikaela Taivassalo Runebergspriset år 2008. I motiveringen sade urvalsjuryn att berättandet "trots sina starka symboliska ...

Av: Jessica Poikkijoki | 07 december, 2010
Litteraturens porträtt

H.P. Lovecraft och esoterismen

Den amerikanska skräckförfattaren H.P.Lovecraft har aldrig varit mer populär än idag. Raden av nytryck och noveller som har inspirerats av hans fantasy- och skräckberättelser är många. De noveller som ibland ...

Av: Alexander Sanchez | 28 juni, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Bitte Andersson – mångsysslerska med anarkistisk DIY-attityd

  Bitte Andersson. fotografier Kim Varga  Bitte Andersson – mångsysslerska med anarkistisk DIY-attityd Agneta Tröjer och Kim Varga har träffat bokhandlerskan, serietecknerskan, filmarbeterskan och queerfeministen Bitte Andersson i hennes butik Hallongrottan på söder i ...

Av: Agneta Tröjer och Kim Varga | 19 juni, 2007
Övriga porträtt

Melker Garay La décoration suspect

Konsten att läsa



Melker Garay om kvaliteten i litteraturen. 
Många talar sig varma för litteratur, men till vilken nytta när man inte kommer ihåg det man läst. Men möjligen är resonemanget felaktigt och istället borde istället denna fråga lyftas fram: Varför finns det så mycket texter som inte griper tag i en?

Vilken omsorg lägger man ner på själva läsningen – läsningen av skönlitterära böcker? Ibland häpnas man över hur fort folk glömmer bort det de nyss läst. I synnerhet vad beträffar deckare och annan "underhållningslitteratur". Kanske är det så det ska vara; minnet är ju som regel kort. Men någonting inom mig protesterar och frågar: Var är det för mening med att läsa för att sedan glömma?

Här kanske någon ifrågasätter det nyss skrivna och menar att det ju faktiskt inte därför man läser böcker. Och visst är det lite tillspetsat att hävda att man läser för att glömma, men likväl glömmer man mycket snart det man läst. Många talar sig varma för litteratur, men till vilken nytta när man inte kommer ihåg det man läst. Men möjligen är resonemanget felaktigt och istället borde istället denna fråga lyftas fram: Varför finns det så mycket texter som inte griper tag i en? Texter som skulle kunna få en att växa som människa, och vidga ens perspektiv.

Måhända är det någon som skakar på huvudet här och invänder att ett sådant sätt att resonera är alltför ambitiöst. Och visst är det ambitiöst. Men här är det ju inte frågan om att antingen läsa lättsam litteratur eller litteratur som uppmuntrar till reflektion, utan det är mer frågan om att ge en motbild till hur man ska förhålla sig till skönlitterära verk.

Ibland får man en olustig känsla av att vi lever i en tid då allt blir mer och mer kravlöst; att det nästan ha blivit ett egenvärde att inte anstränga läsaren för mycket, eller med andra ord, syftet bli endast att ge läsaren en stund av trivsam förströelse... så pass trivsam att innehållet i det man nyss läst dunstar bort likt en morgondimma.

Melker Garay

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Det kalla rikets mästare. Om Vladimir Sorokin

Senvintern 2012-2013 seglar en döende meteorit in över Sibirien. På sin väg in över Uralbergen och nedslagsplatsen i miljonstaden Tjeljabinsks utkanter lämnade rymdstenen en utdragen svans efter sig. När man ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 20 september, 2013

Bild: Anikó Bodoni Lind

En dikt av Mats Waltrè

från Mats Waltrè nya diktsamling

Av: Mats Waltrè | Utopiska geografier | 25 april, 2016

Jan Stenis diktar

Den Härdade fridsfursten dr Jan Stenis nyårsdikt

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 27 december, 2016

Elden. Foto: Suneth Haduva

Fridfull lunk på Urkult 2015

Missade du Urkult? Här får du till livs Liv Nordgrens och Suneth Haduvas inspirerade upplevelse av Urkult-festivalen, anno 2015.

Av: Liv Nordgren | Essäer om musik | 10 augusti, 2015

Bild och ornament i den islamiska konsten

”Otroligt, att något sådant kan skapas av människohand! Det verkade som om man stod och betraktade någonting som uppstått av sig själv och som skänkts som en uppenbarelse från himmelen.” Så ...

Av: Thomas Notini | Essäer om konst | 12 december, 2012

 “In Bed: The Kiss” av Henri de Toulouse-Lautrec från 1893.

Bädda ner dig i konstens säng

När den brittiska konstnären Tracey Emin 1999 ställde ut sin säng på Tate Gallery så väckte det en hel del reaktioner. Det var inte i första hand för att hon ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 18 juli, 2017

Akropolis under antiken

Närvaron av tre vattenkällor på Akropolis sluttningar kan ha varit ett av de viktigaste skälen till att de första nybyggarna valde Akropolis som boplats på 6000-talet f. Kr. Vid bergsfoten ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer om konst | 09 december, 2009

Kris som möjlighet. Har människan en framtid på Jorden?

Det finns en förening i England som heter Scientific and Medical Network (SMN). Det är en världsomspännande organisation som begrundar och söker förbättra vår världsbild och vårt tänkande, så att vi skall ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 september, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.