Marius Daniel Popescu - flyttade hållplatser

I mars besökte den flerfaldigt prisbelönte rumänsk- schweiziske författaren och busschauffören Marius Daniel Popescu (f. 1963) Stockholm och framträdde i ett samtal med Jonas Ellerström och Anna Nyman på Rumänska ...

Av: Benita Funke | 18 juni, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Anna Mattsson om Anna Mattsson

Anna Mattsson om Anna Mattsson "Jag drömmer om ett hus som står ensamt på stranden. Det är ett mörkt och tillbommat hus, ett hus som jag vet är tomt inuti ...

Av: Anna Mattsson | 26 oktober, 2006
Litteraturens porträtt

Dansens närvaro

MADE-festivalen, 5-8 maj 2009 Koreografier och dans och performance av: Alexander Ekman och Cullbergbaletten, Ina Christel Johannessen, Tørmoen, Elton Hammer, Lindeman Steen, Sende, Søetorp, Nagelhus Schia, Holte Østbye, Meland, Wigdel, Biong ...

Av: Nils Jernelius | 10 maj, 2010
Reportage om scenkonst

Från första världskrigets slagfält

BBC låter meddela att många fler brittiska dagboksblad från första världskriget ska läggas ut på nätet. I National Archives finns en och en halv miljon sådana sidor varav man redan ...

Av: Ivo Holmqvist | 21 januari, 2014
Essäer

Federico Garcia Lorca

Litteratur: Federico Garcia Lorca - Om jag dör, lämna balkongen öppen



Nytolkad Lorca i gedigen utgåva


Ett väl sorterat och speglande urval där Lorcas hela register framträder. Jag läser med nöje och stor tillfredsställelse och gör upptäckter som jag stannar vid.


Redaktören Ingmar Simonsson har i det innehållsrika efterordet placerat in Federico Garcia Lorca i historien såväl som i sin egen hantering. Simonssons ingång till Lorca var som för många skådespelen där han bland annat nämner Blodsbröllop och Bernardas hus. Han beskriver Lorca som den musikaliske (han var till en början musiker) vilket kan skönjas redan i Lorcas debutsamlingar menar Simonson.
Federico Garcia Lorca
Om jag dör, lämna balkongen öppen
ISBN: 9789198238952
Red. Ingmar Simonsson Urval: Björn Ekdahl Tolkning: Ingemar Simonsson, Martin Tegen
Förlag: Themis

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Federico Garcia Lorca

Federico Garcia Lorca

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

"...natten till den 19 augusti (1936 BH:s anm) körs han iväg, en mil nordöst om Granada, mellan bergsbyarna Voznar och Alfacar, nära Fuente Grande(Stora källan) där han skjuts ihjäl i gryningen, tillsammans med en enbent skollärare och två tjurfäktare. Enligt Jan Gibsons omfångsrika biografi, Federico Garcia Lorca Ett liv, varifrån en del hämtats till denna kronologi, avlider Lorca inte omedelbart av gevärssalvan utan måste ges ett nådaskott. En av mördarna skrävlar senare samma morgon i Granada att han varit med om att skjuta Lorca och att han satt 'två kulor i ändan på honom för att han var fikus' ".

Ovanstående är klippt ur redaktören Ingmar Simonssons gedigna och välorienterade efterord. 111 nytolkade Lorcadikter i ett urval Björn Ekdahl hämtat ur 11 diktböcker med intressanta teckningar av Lorca. Dikterna presenterade tvåspråkigt, på spanska och svenska, tolkade till svenska av Ingmar Simonsson och Martin Tegen med väl underbyggda historiska referenser i efterordet. Därtill tidsmässigt placerade och redovisade i en medföljande kronologi.

Redaktören Ingmar Simonsson har i det innehållsrika efterordet placerat in Federico Garcia Lorca i historien såväl som i sin egen hantering. Simonssons ingång till Lorca var som för många skådespelen där han bland annat nämner Blodsbröllop och Bernardas hus. Han beskriver Lorca som den musikaliske (han var till en början musiker) vilket kan skönjas redan i Lorcas debutsamlingar menar Simonson.

Jag hänvisar läsaren till Simonssons efterord som en god introduktion för den okunnige och som en komplettering för den vetgirige som kanske redan är bekant med Garcias författarskap.
Jag träder in och tittar på den inledande dikten:
"Nytt Hjärta
Juni 1918
Granada.

Mitt hjärta, liknande en orm
har ömsat skinn, och här
ser jag det mellan fingrar,
så fyllt av sår och honung.

Funderingar som rymdes
i dina rynkor, var finns de?
Och var är rosorna som doftar
av Jesus Kristus och av Satan?.../.../"

Simonsson skriver i sitt efterord:
" 'Nytt hjärta' från juni 1918, vars första rad är: 'Mitt hjärta, liknande en orm' bär på en rytm med fyra betonade stavelser per rad, uppdelad i fyr radingar. Det är en jambisk versrytm och en sådan rytm kan ge en del bryderier för dikttolkare, ett ord som 'smärtfyllda' kan då bli: 'min kärleks smärtfyllda bok'. Dikten avslutas: 'med näktergalens morgonrodnad' "
Ja det är det tekniska bygget som framhäver tonfallet, det rytmiska, musikaliska, men samtidigt finns de små intellektuella och känslomässiga utrymmen som ligger som 'mald mellan stenarna' där den egentliga essensen i dikten begraver sig.

För mig är alltid dikter levande kroppar som erbjuder sig till intag eller utlämnande gods av känslor, identiteter och dolda skatter jag kan upptäcka, Jag läser inte dikt med det eventuella tekniska kunnandet som en medveten parabel utan ser det just för vad det ska vara, en osynlig bäring, ett fundament som en underbyggande nödvändighet för det färdiga resultatet. Det senare som naturligtvis blir helt avhängigt av min(läsarens) tolkning.

I Lorcas första dikt Nytt hjärta i denna samling finns ett meddelande, en känsla som längtar, ett ord av sorg som egentligen inte finns utan måste manövreras fram, skapas, som en obeskrivlig längtan/känsla/tanke, i en samklang med något ögonblick/en tillvaro/ett möte/en kärlek, och som subjekten 'dig' och jag (diktens jag) inte borde ha glömt.
I de fortsatta stroferna i Nytt hjärta ur Diktbok, ser de ut så här:
".../.../Mitt arma hölje som har tyngt
på min vidunderliga stjärna!
Grått pergament, och plågat av
det älskade, ej längre älskar.

I dig ser jag ett frö till kunskap,
antydda dikter och en stomme
till min försvunna oskuldsfullhet
och känslosamma hemligheter.

Men ska jag hänga dig på väggar
i mina känslors nattmuseum,
tillsammans med de kalla mörka
liljor, sövda av mitt onda?

Eller höjas över furor
-i min kärleks smärtfyllda bok-
så du kan höra drillarna
med näktergalens morgonrodnad?"

Det är saker som skär in i det eviga, sårbara, mest känslosamma inre minnesjaget. Man vill gärna referera till det egna här och länka sig känslomässigt in i dikten. Simonssons och Tegens vackra tolkning är krävande sorgesam och stämmer till längtan och svidande eftertanke.
Jag fastnar speciellt vid den vackra bilden i den femte versen:
"Men ska jag hänga dig på väggar
i mina känslors nattmuseum.../.../ "

Som en mycket gripande bild över det/den förlorade, detta avlägsna minne av sorg, av längtan efter något som alltid kommer att hänga där 'i mina känslors nattmuseeum'.
Björn Ekdahl har etablerat ett väl sorterat och speglande urval där Lorcas hela register framträder i Simonssons och Tegens uttolkningar. Jag läser med nöje och stor tillfredsställelse och gör upptäckter som jag stannar vid. Som i Gryning ur Den djupa sångens dikt:
"Gryning

Men som kärleken
är sångerna
blinda.

Över den gröna natten,
lämnar sångerna
spår efter
glödande lilja.

Månens köl
river upp violetta moln
och pilkogren
fylls av dagg.

Ack, men som kärleken
är sångerna
blinda!"

Bilderna är i Simonssons/Tegens tolkningar över sig granna där Lorcas vackra bildspråk framträder i sin glans vilket är nog så viktig då det ju är en framträdande del av hans överväldigande poesi.
Och här 'över den glödande natten, lämnar sångerna spår efter glödande lija' är de triumferande intagande.
Det är mycket läsvärda tolkningar Simonsson och Tegen erbjuder av Lorcas hela diktmästerskap.
Och jag vill bara konstatera att den avslutande Sång ur Spridda dikter, ger en värdig sorti i vår höstlika nutid:
"Sång

Knack, knack!
Vem är det?
Hösten åter en gång.
Vad begär hösten?
Din tinnings kyla.
Den vill jag inte ge dig.
Då tar jag den från dig.

Knack, knack!
Vem är det?
Hösten åter en gång."

Ingmar Simonsson har tidigare utgivit en tolkningsvolym 2009 av Wallace Stevens Klippan och andra dikter. Har också utgivit tre egna diktböcker, den senaste 2012, Inlandsresan.
Martin Tegen har utgivit W. Shakespeare Sonetter och versberättelser, översättarpris 2007 av Samfundet De Nio. R.M Rilke: Sonetter till Orfeus (2009), H. Heine: Sångernas bok (2011) därefter ett översättarpris av Svenska Akademin. Debuterade som poet vid 95 års ålder med 95 sonetter: Minnesglimtar och gubbsuckar.

Benny Holmberg

Ur arkivet

view_module reorder

Zigge Holmgren: En nyrenässans för porträttkonsten

Zigge Holmgren: En nyrenässans för porträttkonsten Porträttkonsten har som uttryck under lång tid varit förbundet med titlar, hedrande utmärkelser och som minnesbilder av avlidna personligheter. Men i dag kan vem som ...

Av: Emma Olsson | Bildreportage | 06 oktober, 2006

Brian Wilsons ”Smile” - reflektioner kring ett mästerverk

Vet någon hur många skivor det finns? Går det alls att göra så mycket som en uppskattning av alla olika titlar som givits ut genom decennierna, i alla genrer? Hur ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 05 december, 2011

Isolda Dychauk om rollen som Margarete iSukurovs ”Faust” från 2011

Relativt ovanligt är det med tyska skådespelerskor som har lyckats bli kända för sina älskarinneroller. Två möjliga undantag är Marlene Dietrich och Diane Krüger, men nu har den euroepiska filmen ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 14 januari, 2013

Hyperbol

General Erich Ludendorff skådar ut över traktens åkrar och skogar och städer: − Nu sänker sig natten över Europa. − Godnatt, lilla gumman! säger mamma. − Godnatt, mamma! Lolita kryper ner i ...

Av: Martin Tistedt | Utopiska geografier | 03 mars, 2008

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 4

De omöjliga intervjuerna: Ernst Jünger Den tyske författaren Ernst Jünger (1895-1998) kritiserade i sitt författarskap maskinsamhället och 1900-talets ohejdade teknologiska framfart. Hans position var anarkens, ej att förväxlas med den emotionelle ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 28 januari, 2011

Lizzie Lundberg och den naivistiska konsten

I Sverige började man efter sekelskiftet 1900 uppskatta konst som tidigare missförståtts och föraktats, den naivistiska och den naiva. Den svenska naivismen uppstod närmast som en reaktion mot modernismen och ...

Av: Lena Månsson | Kulturreportage | 30 augusti, 2017

Machiavellis republikanska ideal

Machiavellis republikanska ideal Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex ...

Av: Satya Datta | Essäer om samhället | 03 maj, 2007

En våg av svartkonst- Black Metal i samtidskonsten

En våg av svartkonst sköljde in över den svenska konstscenen under 2011. Det här året öppnade två utställningar: Om ljuset tar oss på Gävle Konstcentrum och Nordic Darkness på Kristinehamns ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 16 augusti, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.