Victorias extraordinära gentlemän

Den tid som inspirerar det mesta med steampunken är en blandning av 1800-talet och 1900-talet, där den tekniska utvecklingen tar en lite annorlunda väg än i den vanliga världen. I ...

Av: Alexander Sanchez | 08 juni, 2011
Essäer

Fredrik Rådberg präst och romantisk aktivist

Den svenske prästen Fredrik Rådberg, född revolutionsåret 1789, nöjde sig inte med att predika de kristna idealen: han ville även se dem förverkligade: samhället borde realisera urkristendomen och dess idéer ...

Av: Björn Gustavsson | 17 oktober, 2009
Litteraturens porträtt

Månmuseet, 1969.

Månmuseet och andra konstverk i omloppsbana

När man står ute en kall vinternatt och tittar upp mot den stjärnklara himlen kan man inte låta bli att ställa sig en av de stora existentiella frågorna: Finns det ...

Av: Mathias Jansson | 02 februari, 2016
Essäer om konst

Kipling foto ivo holmqvist

Engelska mil 2

Som den förste engelske och fortfarande i dag den yngste mottagaren av Nobelpris i litteratur fick den 42-årige Rudyard Kipling både vackra ord, pengar, och en medalj 1907. Den kan ...

Av: Ivo Holmqvist | 13 november, 2016
Litteraturens porträtt

Federico Garcia Lorca

Litteratur: Federico Garcia Lorca - Om jag dör, lämna balkongen öppen



Nytolkad Lorca i gedigen utgåva


Ett väl sorterat och speglande urval där Lorcas hela register framträder. Jag läser med nöje och stor tillfredsställelse och gör upptäckter som jag stannar vid.


Redaktören Ingmar Simonsson har i det innehållsrika efterordet placerat in Federico Garcia Lorca i historien såväl som i sin egen hantering. Simonssons ingång till Lorca var som för många skådespelen där han bland annat nämner Blodsbröllop och Bernardas hus. Han beskriver Lorca som den musikaliske (han var till en början musiker) vilket kan skönjas redan i Lorcas debutsamlingar menar Simonson.
Federico Garcia Lorca
Om jag dör, lämna balkongen öppen
ISBN: 9789198238952
Red. Ingmar Simonsson Urval: Björn Ekdahl Tolkning: Ingemar Simonsson, Martin Tegen
Förlag: Themis

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Federico Garcia Lorca

Federico Garcia Lorca

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

"...natten till den 19 augusti (1936 BH:s anm) körs han iväg, en mil nordöst om Granada, mellan bergsbyarna Voznar och Alfacar, nära Fuente Grande(Stora källan) där han skjuts ihjäl i gryningen, tillsammans med en enbent skollärare och två tjurfäktare. Enligt Jan Gibsons omfångsrika biografi, Federico Garcia Lorca Ett liv, varifrån en del hämtats till denna kronologi, avlider Lorca inte omedelbart av gevärssalvan utan måste ges ett nådaskott. En av mördarna skrävlar senare samma morgon i Granada att han varit med om att skjuta Lorca och att han satt 'två kulor i ändan på honom för att han var fikus' ".

Ovanstående är klippt ur redaktören Ingmar Simonssons gedigna och välorienterade efterord. 111 nytolkade Lorcadikter i ett urval Björn Ekdahl hämtat ur 11 diktböcker med intressanta teckningar av Lorca. Dikterna presenterade tvåspråkigt, på spanska och svenska, tolkade till svenska av Ingmar Simonsson och Martin Tegen med väl underbyggda historiska referenser i efterordet. Därtill tidsmässigt placerade och redovisade i en medföljande kronologi.

Redaktören Ingmar Simonsson har i det innehållsrika efterordet placerat in Federico Garcia Lorca i historien såväl som i sin egen hantering. Simonssons ingång till Lorca var som för många skådespelen där han bland annat nämner Blodsbröllop och Bernardas hus. Han beskriver Lorca som den musikaliske (han var till en början musiker) vilket kan skönjas redan i Lorcas debutsamlingar menar Simonson.

Jag hänvisar läsaren till Simonssons efterord som en god introduktion för den okunnige och som en komplettering för den vetgirige som kanske redan är bekant med Garcias författarskap.
Jag träder in och tittar på den inledande dikten:
"Nytt Hjärta
Juni 1918
Granada.

Mitt hjärta, liknande en orm
har ömsat skinn, och här
ser jag det mellan fingrar,
så fyllt av sår och honung.

Funderingar som rymdes
i dina rynkor, var finns de?
Och var är rosorna som doftar
av Jesus Kristus och av Satan?.../.../"

Simonsson skriver i sitt efterord:
" 'Nytt hjärta' från juni 1918, vars första rad är: 'Mitt hjärta, liknande en orm' bär på en rytm med fyra betonade stavelser per rad, uppdelad i fyr radingar. Det är en jambisk versrytm och en sådan rytm kan ge en del bryderier för dikttolkare, ett ord som 'smärtfyllda' kan då bli: 'min kärleks smärtfyllda bok'. Dikten avslutas: 'med näktergalens morgonrodnad' "
Ja det är det tekniska bygget som framhäver tonfallet, det rytmiska, musikaliska, men samtidigt finns de små intellektuella och känslomässiga utrymmen som ligger som 'mald mellan stenarna' där den egentliga essensen i dikten begraver sig.

För mig är alltid dikter levande kroppar som erbjuder sig till intag eller utlämnande gods av känslor, identiteter och dolda skatter jag kan upptäcka, Jag läser inte dikt med det eventuella tekniska kunnandet som en medveten parabel utan ser det just för vad det ska vara, en osynlig bäring, ett fundament som en underbyggande nödvändighet för det färdiga resultatet. Det senare som naturligtvis blir helt avhängigt av min(läsarens) tolkning.

I Lorcas första dikt Nytt hjärta i denna samling finns ett meddelande, en känsla som längtar, ett ord av sorg som egentligen inte finns utan måste manövreras fram, skapas, som en obeskrivlig längtan/känsla/tanke, i en samklang med något ögonblick/en tillvaro/ett möte/en kärlek, och som subjekten 'dig' och jag (diktens jag) inte borde ha glömt.
I de fortsatta stroferna i Nytt hjärta ur Diktbok, ser de ut så här:
".../.../Mitt arma hölje som har tyngt
på min vidunderliga stjärna!
Grått pergament, och plågat av
det älskade, ej längre älskar.

I dig ser jag ett frö till kunskap,
antydda dikter och en stomme
till min försvunna oskuldsfullhet
och känslosamma hemligheter.

Men ska jag hänga dig på väggar
i mina känslors nattmuseum,
tillsammans med de kalla mörka
liljor, sövda av mitt onda?

Eller höjas över furor
-i min kärleks smärtfyllda bok-
så du kan höra drillarna
med näktergalens morgonrodnad?"

Det är saker som skär in i det eviga, sårbara, mest känslosamma inre minnesjaget. Man vill gärna referera till det egna här och länka sig känslomässigt in i dikten. Simonssons och Tegens vackra tolkning är krävande sorgesam och stämmer till längtan och svidande eftertanke.
Jag fastnar speciellt vid den vackra bilden i den femte versen:
"Men ska jag hänga dig på väggar
i mina känslors nattmuseum.../.../ "

Som en mycket gripande bild över det/den förlorade, detta avlägsna minne av sorg, av längtan efter något som alltid kommer att hänga där 'i mina känslors nattmuseeum'.
Björn Ekdahl har etablerat ett väl sorterat och speglande urval där Lorcas hela register framträder i Simonssons och Tegens uttolkningar. Jag läser med nöje och stor tillfredsställelse och gör upptäckter som jag stannar vid. Som i Gryning ur Den djupa sångens dikt:
"Gryning

Men som kärleken
är sångerna
blinda.

Över den gröna natten,
lämnar sångerna
spår efter
glödande lilja.

Månens köl
river upp violetta moln
och pilkogren
fylls av dagg.

Ack, men som kärleken
är sångerna
blinda!"

Bilderna är i Simonssons/Tegens tolkningar över sig granna där Lorcas vackra bildspråk framträder i sin glans vilket är nog så viktig då det ju är en framträdande del av hans överväldigande poesi.
Och här 'över den glödande natten, lämnar sångerna spår efter glödande lija' är de triumferande intagande.
Det är mycket läsvärda tolkningar Simonsson och Tegen erbjuder av Lorcas hela diktmästerskap.
Och jag vill bara konstatera att den avslutande Sång ur Spridda dikter, ger en värdig sorti i vår höstlika nutid:
"Sång

Knack, knack!
Vem är det?
Hösten åter en gång.
Vad begär hösten?
Din tinnings kyla.
Den vill jag inte ge dig.
Då tar jag den från dig.

Knack, knack!
Vem är det?
Hösten åter en gång."

Ingmar Simonsson har tidigare utgivit en tolkningsvolym 2009 av Wallace Stevens Klippan och andra dikter. Har också utgivit tre egna diktböcker, den senaste 2012, Inlandsresan.
Martin Tegen har utgivit W. Shakespeare Sonetter och versberättelser, översättarpris 2007 av Samfundet De Nio. R.M Rilke: Sonetter till Orfeus (2009), H. Heine: Sångernas bok (2011) därefter ett översättarpris av Svenska Akademin. Debuterade som poet vid 95 års ålder med 95 sonetter: Minnesglimtar och gubbsuckar.

Benny Holmberg

Ur arkivet

view_module reorder

Bo Cavefors om Sexualitet - i ett historiskt perspektiv

Människans sexualitet diskuteras alltför ofta i alltför upphetsade former. Historiska fakta förtiges eller förlöjligas, allt för att göra nutida fobier mer acceptabla. Värdeomdömen om sexuell praxis är alltför ofta alltför ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 02 juni, 2013

Min yngsta dotter hittills, fyller trettio – hurra, hurra

I en synnerligen underhållande film utspelar sig följande dialog mellan en psykolog, (som, jag svär, inte är min hustru), och terapeutens nytillkomne patient Dave, sittandes tillsammans i en grupp andra ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 26 augusti, 2016

Norrland – en myt som brottas med verkligheten

TEMA VÄSTERBOTTEN Västerbotten ingår i det kulturella begreppet ”Norrland”. Men var ligger Norrland? Är begreppet en myt, som hålls vid liv av dunkla krafter? Någon delade upp Sverige i Götaland, Svealand, Norrland. Södra halvan ...

Av: Signe Rudberg | Essäer om samhället | 02 februari, 2008

Tillvarovävens formvärld och vävfront Torsten Hägerstrands andliga testamente

Som första universitetsämne läste jag 1944-45 geografi i Lund och minns väl de sympatiska lärarna Karl Erik Bergsten, Sven Björnsson och Torsten Hägerstrand. Liksom Helge Nelson, som tillika var min ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 14 oktober, 2010

Guillaume Apollinaire

Försök till en konstlitterär analogi

I vår samtid är de olika nivåerna gällande vårt formspråk ett oöverskådligt faktum och ställer författaren/poeten inför både ett dilemma och ett val: alltså ett ställningstagande som provocerar fram en ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om konst | 28 juni, 2017

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 3

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 05 juli, 2013

Kattens lag på brinnande bakgator

Katterna jamar, dem skriker som små barn, rännandes mellan ruiner, sophögar och barn som leker bland eldar. Musiken dundrar mellan husen, denna arabiska, sällsamma, sorgliga musik, som klagar, önskar, väntar ...

Av: Linda Johansson | Resereportage | 19 december, 2009

Svartmetall i teori och praktik: En essä kring några aktuella böcker om black…

”Bathory” är namnet på ett svenskt rockband som ofta hyllas som föregångare inom black metal. ”Bathory” är också namnet på en ungersk grevinna, Elisabeth Báthory (1560-1614), som enligt legenden bokstavligen ...

Av: Jonas Andersson | Essäer | 21 november, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.