Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Kanon och labyrinten

Litterär kanon. Ett ämne som väcker diskussion fast många kanske inte riktigt vet vad det innebär. Det blir ofta en diskussion om estetik och personlig smak; litteratur som ett slags ...

Av: Daniel Svederud | 31 januari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Jag väljer att dyrka Torbjörn Säfve

På teatern i Zaragoza möts Torbjörn Säfve och Lucientes Francisco de Goya för att mäta vem som dyrkar kvinnorna allra mest, detta trots att proffsboxning såväl som skönhet är förbjudet ...

Av: Stefan Whilde | 03 september, 2012
Stefan Whilde

Emmakrönika XXXII, Spiraltrappan

Jag har om efter en mening få oppsöka dig, givna ordet så utstuderat och valt med att få det vara i ett myller av individer du fanns bland av ...

Av: Stefan Hammarén | 03 december, 2009
Stefan Hammarén

Federico Garcia Lorca

Litteratur: Federico Garcia Lorca - Om jag dör, lämna balkongen öppen



Nytolkad Lorca i gedigen utgåva


Ett väl sorterat och speglande urval där Lorcas hela register framträder. Jag läser med nöje och stor tillfredsställelse och gör upptäckter som jag stannar vid.


Redaktören Ingmar Simonsson har i det innehållsrika efterordet placerat in Federico Garcia Lorca i historien såväl som i sin egen hantering. Simonssons ingång till Lorca var som för många skådespelen där han bland annat nämner Blodsbröllop och Bernardas hus. Han beskriver Lorca som den musikaliske (han var till en början musiker) vilket kan skönjas redan i Lorcas debutsamlingar menar Simonson.
Federico Garcia Lorca
Om jag dör, lämna balkongen öppen
ISBN: 9789198238952
Red. Ingmar Simonsson Urval: Björn Ekdahl Tolkning: Ingemar Simonsson, Martin Tegen
Förlag: Themis

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Federico Garcia Lorca

Federico Garcia Lorca

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

"...natten till den 19 augusti (1936 BH:s anm) körs han iväg, en mil nordöst om Granada, mellan bergsbyarna Voznar och Alfacar, nära Fuente Grande(Stora källan) där han skjuts ihjäl i gryningen, tillsammans med en enbent skollärare och två tjurfäktare. Enligt Jan Gibsons omfångsrika biografi, Federico Garcia Lorca Ett liv, varifrån en del hämtats till denna kronologi, avlider Lorca inte omedelbart av gevärssalvan utan måste ges ett nådaskott. En av mördarna skrävlar senare samma morgon i Granada att han varit med om att skjuta Lorca och att han satt 'två kulor i ändan på honom för att han var fikus' ".

Ovanstående är klippt ur redaktören Ingmar Simonssons gedigna och välorienterade efterord. 111 nytolkade Lorcadikter i ett urval Björn Ekdahl hämtat ur 11 diktböcker med intressanta teckningar av Lorca. Dikterna presenterade tvåspråkigt, på spanska och svenska, tolkade till svenska av Ingmar Simonsson och Martin Tegen med väl underbyggda historiska referenser i efterordet. Därtill tidsmässigt placerade och redovisade i en medföljande kronologi.

Redaktören Ingmar Simonsson har i det innehållsrika efterordet placerat in Federico Garcia Lorca i historien såväl som i sin egen hantering. Simonssons ingång till Lorca var som för många skådespelen där han bland annat nämner Blodsbröllop och Bernardas hus. Han beskriver Lorca som den musikaliske (han var till en början musiker) vilket kan skönjas redan i Lorcas debutsamlingar menar Simonson.

Jag hänvisar läsaren till Simonssons efterord som en god introduktion för den okunnige och som en komplettering för den vetgirige som kanske redan är bekant med Garcias författarskap.
Jag träder in och tittar på den inledande dikten:
"Nytt Hjärta
Juni 1918
Granada.

Mitt hjärta, liknande en orm
har ömsat skinn, och här
ser jag det mellan fingrar,
så fyllt av sår och honung.

Funderingar som rymdes
i dina rynkor, var finns de?
Och var är rosorna som doftar
av Jesus Kristus och av Satan?.../.../"

Simonsson skriver i sitt efterord:
" 'Nytt hjärta' från juni 1918, vars första rad är: 'Mitt hjärta, liknande en orm' bär på en rytm med fyra betonade stavelser per rad, uppdelad i fyr radingar. Det är en jambisk versrytm och en sådan rytm kan ge en del bryderier för dikttolkare, ett ord som 'smärtfyllda' kan då bli: 'min kärleks smärtfyllda bok'. Dikten avslutas: 'med näktergalens morgonrodnad' "
Ja det är det tekniska bygget som framhäver tonfallet, det rytmiska, musikaliska, men samtidigt finns de små intellektuella och känslomässiga utrymmen som ligger som 'mald mellan stenarna' där den egentliga essensen i dikten begraver sig.

För mig är alltid dikter levande kroppar som erbjuder sig till intag eller utlämnande gods av känslor, identiteter och dolda skatter jag kan upptäcka, Jag läser inte dikt med det eventuella tekniska kunnandet som en medveten parabel utan ser det just för vad det ska vara, en osynlig bäring, ett fundament som en underbyggande nödvändighet för det färdiga resultatet. Det senare som naturligtvis blir helt avhängigt av min(läsarens) tolkning.

I Lorcas första dikt Nytt hjärta i denna samling finns ett meddelande, en känsla som längtar, ett ord av sorg som egentligen inte finns utan måste manövreras fram, skapas, som en obeskrivlig längtan/känsla/tanke, i en samklang med något ögonblick/en tillvaro/ett möte/en kärlek, och som subjekten 'dig' och jag (diktens jag) inte borde ha glömt.
I de fortsatta stroferna i Nytt hjärta ur Diktbok, ser de ut så här:
".../.../Mitt arma hölje som har tyngt
på min vidunderliga stjärna!
Grått pergament, och plågat av
det älskade, ej längre älskar.

I dig ser jag ett frö till kunskap,
antydda dikter och en stomme
till min försvunna oskuldsfullhet
och känslosamma hemligheter.

Men ska jag hänga dig på väggar
i mina känslors nattmuseum,
tillsammans med de kalla mörka
liljor, sövda av mitt onda?

Eller höjas över furor
-i min kärleks smärtfyllda bok-
så du kan höra drillarna
med näktergalens morgonrodnad?"

Det är saker som skär in i det eviga, sårbara, mest känslosamma inre minnesjaget. Man vill gärna referera till det egna här och länka sig känslomässigt in i dikten. Simonssons och Tegens vackra tolkning är krävande sorgesam och stämmer till längtan och svidande eftertanke.
Jag fastnar speciellt vid den vackra bilden i den femte versen:
"Men ska jag hänga dig på väggar
i mina känslors nattmuseum.../.../ "

Som en mycket gripande bild över det/den förlorade, detta avlägsna minne av sorg, av längtan efter något som alltid kommer att hänga där 'i mina känslors nattmuseeum'.
Björn Ekdahl har etablerat ett väl sorterat och speglande urval där Lorcas hela register framträder i Simonssons och Tegens uttolkningar. Jag läser med nöje och stor tillfredsställelse och gör upptäckter som jag stannar vid. Som i Gryning ur Den djupa sångens dikt:
"Gryning

Men som kärleken
är sångerna
blinda.

Över den gröna natten,
lämnar sångerna
spår efter
glödande lilja.

Månens köl
river upp violetta moln
och pilkogren
fylls av dagg.

Ack, men som kärleken
är sångerna
blinda!"

Bilderna är i Simonssons/Tegens tolkningar över sig granna där Lorcas vackra bildspråk framträder i sin glans vilket är nog så viktig då det ju är en framträdande del av hans överväldigande poesi.
Och här 'över den glödande natten, lämnar sångerna spår efter glödande lija' är de triumferande intagande.
Det är mycket läsvärda tolkningar Simonsson och Tegen erbjuder av Lorcas hela diktmästerskap.
Och jag vill bara konstatera att den avslutande Sång ur Spridda dikter, ger en värdig sorti i vår höstlika nutid:
"Sång

Knack, knack!
Vem är det?
Hösten åter en gång.
Vad begär hösten?
Din tinnings kyla.
Den vill jag inte ge dig.
Då tar jag den från dig.

Knack, knack!
Vem är det?
Hösten åter en gång."

Ingmar Simonsson har tidigare utgivit en tolkningsvolym 2009 av Wallace Stevens Klippan och andra dikter. Har också utgivit tre egna diktböcker, den senaste 2012, Inlandsresan.
Martin Tegen har utgivit W. Shakespeare Sonetter och versberättelser, översättarpris 2007 av Samfundet De Nio. R.M Rilke: Sonetter till Orfeus (2009), H. Heine: Sångernas bok (2011) därefter ett översättarpris av Svenska Akademin. Debuterade som poet vid 95 års ålder med 95 sonetter: Minnesglimtar och gubbsuckar.

Benny Holmberg

Ur arkivet

view_module reorder
Barbro Alving-Bang

Cyniskt eller aningslöst? Om ett reportage från Berlinolympiaden 1936

I Svenska dagbladet den 18 augusti 1936, ett tidningsnummer som jag råkat få i min hand, ägnas sporten en helsida och två halva, men så pågår också Berlinolympiaden. Intressantast ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 31 augusti, 2017

William Wordsworth Franska revolutionen som den i början tedde sig för anhängarna

Den romantiske poeten William Wordsworth (1770-1850) är mest känd för poesi med naturen som föremål och med meditativ grundstämning. På senare år var han konservativ, och utnämndes 1843 till Poet ...

Av: William Wordsworth | Utopiska geografier | 22 juli, 2013

Kim Larsson - SS/opiat/ambientia

Kim Larsson bor i Stockholm och är redaktör på nättidskriften Eremonaut, sjösatt 2010. Hans har tidigare studerat teatervetenskap, litteraturvetenskap och filmvetenskap, och är fil. mag. med filmvetenskap som huvudämne. De motvilligt ...

Av: Kim Larsson | Utopiska geografier | 18 juni, 2012

Erotiskkrönika 01

Den nakne spricker kroppen som spänt ut sina diktsandsfötterna i bortgåendets märkta yta. Ett tungt steg tidgenomfor skikningens glossistor, lagom den bakom steget fanns, denna kamrats som såg efter sig ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 17 juni, 2010

Ny-nihilismen, den post(sen)moderne tilstanden og det postmoderne mennesket

Konkrete menneskeliv, menneskelige personer, er om slike eksisterende entiteter som har absolutt verdi, har sitt mål i seg selv og som lever livet sitt for sin egen skyld, i den ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 14 februari, 2010

Tiziana Luciani Foto: Chicco Fratta

Det är medvetenheten om kön och genus som skapar vår identitet

Tiziana Luciani är psykoterapeut och författare, hon föddes i Rom men bor i Perugia. På grund av sitt arbete reser hon ofta i Italien och utomlands. Jag har alltid uppskattad ...

Av: Guido Zeccola | Porträtt om politik & samhälle | 10 mars, 2015

Benjamin 24

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 28 januari, 2012

Narkissus i Pompeji

Valsäng och Hälleviksstrand

I mitt universum överlappar alla kronologier och geografier varandra. I mitt universum, som i Modianos och Prousts, är varje minne förbundet med en plats. Och varje verklig plats förknippad med ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 16 oktober, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.