Detalj ur omslaget till

Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i ...

Av: Björn Gustavsson | 13 juli, 2017
Björn Gustavsson

Jobbcoachen från Arbetsförmedlingen

Jag har aldrig träffat en sådan där jobbcoach från Arbetsförmedlingen som regeringen just nu satsar så stort på, men föreställer mig att deras uppgift går ut på att hjälpa människor ...

Av: Marja Beckman | 10 september, 2009
Gästkrönikör

Marco Missiroli. Foto Gian-Luca Rossetti

Skrivkonsten mellan väsentlighet och dikt

Marco Missiroli är född 1981 i Rimini men bor sedan många år tillbaka i Milano, där han givit ut flera böcker och fått prestigefulla priser som Premio Campiello, Premio Comisso ...

Av: Guido Zeccola | 07 november, 2014
Litteraturens porträtt

Från Harmonia Mundis cd

Jean-Philippe Rameau och baletten Les Indes galantes

;William Christie tolkar Jean-Philipppe Rameau i Paris nyöppnade konsertsal

Av: Eva-Karin Josefson | 04 augusti, 2017
Essäer om scenkonst

Federico Garcia Lorca

Litteratur: Federico Garcia Lorca - Om jag dör, lämna balkongen öppen



Nytolkad Lorca i gedigen utgåva


Ett väl sorterat och speglande urval där Lorcas hela register framträder. Jag läser med nöje och stor tillfredsställelse och gör upptäckter som jag stannar vid.


Redaktören Ingmar Simonsson har i det innehållsrika efterordet placerat in Federico Garcia Lorca i historien såväl som i sin egen hantering. Simonssons ingång till Lorca var som för många skådespelen där han bland annat nämner Blodsbröllop och Bernardas hus. Han beskriver Lorca som den musikaliske (han var till en början musiker) vilket kan skönjas redan i Lorcas debutsamlingar menar Simonson.
Federico Garcia Lorca
Om jag dör, lämna balkongen öppen
ISBN: 9789198238952
Red. Ingmar Simonsson Urval: Björn Ekdahl Tolkning: Ingemar Simonsson, Martin Tegen
Förlag: Themis

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Federico Garcia Lorca

Federico Garcia Lorca

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

"...natten till den 19 augusti (1936 BH:s anm) körs han iväg, en mil nordöst om Granada, mellan bergsbyarna Voznar och Alfacar, nära Fuente Grande(Stora källan) där han skjuts ihjäl i gryningen, tillsammans med en enbent skollärare och två tjurfäktare. Enligt Jan Gibsons omfångsrika biografi, Federico Garcia Lorca Ett liv, varifrån en del hämtats till denna kronologi, avlider Lorca inte omedelbart av gevärssalvan utan måste ges ett nådaskott. En av mördarna skrävlar senare samma morgon i Granada att han varit med om att skjuta Lorca och att han satt 'två kulor i ändan på honom för att han var fikus' ".

Ovanstående är klippt ur redaktören Ingmar Simonssons gedigna och välorienterade efterord. 111 nytolkade Lorcadikter i ett urval Björn Ekdahl hämtat ur 11 diktböcker med intressanta teckningar av Lorca. Dikterna presenterade tvåspråkigt, på spanska och svenska, tolkade till svenska av Ingmar Simonsson och Martin Tegen med väl underbyggda historiska referenser i efterordet. Därtill tidsmässigt placerade och redovisade i en medföljande kronologi.

Redaktören Ingmar Simonsson har i det innehållsrika efterordet placerat in Federico Garcia Lorca i historien såväl som i sin egen hantering. Simonssons ingång till Lorca var som för många skådespelen där han bland annat nämner Blodsbröllop och Bernardas hus. Han beskriver Lorca som den musikaliske (han var till en början musiker) vilket kan skönjas redan i Lorcas debutsamlingar menar Simonson.

Jag hänvisar läsaren till Simonssons efterord som en god introduktion för den okunnige och som en komplettering för den vetgirige som kanske redan är bekant med Garcias författarskap.
Jag träder in och tittar på den inledande dikten:
"Nytt Hjärta
Juni 1918
Granada.

Mitt hjärta, liknande en orm
har ömsat skinn, och här
ser jag det mellan fingrar,
så fyllt av sår och honung.

Funderingar som rymdes
i dina rynkor, var finns de?
Och var är rosorna som doftar
av Jesus Kristus och av Satan?.../.../"

Simonsson skriver i sitt efterord:
" 'Nytt hjärta' från juni 1918, vars första rad är: 'Mitt hjärta, liknande en orm' bär på en rytm med fyra betonade stavelser per rad, uppdelad i fyr radingar. Det är en jambisk versrytm och en sådan rytm kan ge en del bryderier för dikttolkare, ett ord som 'smärtfyllda' kan då bli: 'min kärleks smärtfyllda bok'. Dikten avslutas: 'med näktergalens morgonrodnad' "
Ja det är det tekniska bygget som framhäver tonfallet, det rytmiska, musikaliska, men samtidigt finns de små intellektuella och känslomässiga utrymmen som ligger som 'mald mellan stenarna' där den egentliga essensen i dikten begraver sig.

För mig är alltid dikter levande kroppar som erbjuder sig till intag eller utlämnande gods av känslor, identiteter och dolda skatter jag kan upptäcka, Jag läser inte dikt med det eventuella tekniska kunnandet som en medveten parabel utan ser det just för vad det ska vara, en osynlig bäring, ett fundament som en underbyggande nödvändighet för det färdiga resultatet. Det senare som naturligtvis blir helt avhängigt av min(läsarens) tolkning.

I Lorcas första dikt Nytt hjärta i denna samling finns ett meddelande, en känsla som längtar, ett ord av sorg som egentligen inte finns utan måste manövreras fram, skapas, som en obeskrivlig längtan/känsla/tanke, i en samklang med något ögonblick/en tillvaro/ett möte/en kärlek, och som subjekten 'dig' och jag (diktens jag) inte borde ha glömt.
I de fortsatta stroferna i Nytt hjärta ur Diktbok, ser de ut så här:
".../.../Mitt arma hölje som har tyngt
på min vidunderliga stjärna!
Grått pergament, och plågat av
det älskade, ej längre älskar.

I dig ser jag ett frö till kunskap,
antydda dikter och en stomme
till min försvunna oskuldsfullhet
och känslosamma hemligheter.

Men ska jag hänga dig på väggar
i mina känslors nattmuseum,
tillsammans med de kalla mörka
liljor, sövda av mitt onda?

Eller höjas över furor
-i min kärleks smärtfyllda bok-
så du kan höra drillarna
med näktergalens morgonrodnad?"

Det är saker som skär in i det eviga, sårbara, mest känslosamma inre minnesjaget. Man vill gärna referera till det egna här och länka sig känslomässigt in i dikten. Simonssons och Tegens vackra tolkning är krävande sorgesam och stämmer till längtan och svidande eftertanke.
Jag fastnar speciellt vid den vackra bilden i den femte versen:
"Men ska jag hänga dig på väggar
i mina känslors nattmuseum.../.../ "

Som en mycket gripande bild över det/den förlorade, detta avlägsna minne av sorg, av längtan efter något som alltid kommer att hänga där 'i mina känslors nattmuseeum'.
Björn Ekdahl har etablerat ett väl sorterat och speglande urval där Lorcas hela register framträder i Simonssons och Tegens uttolkningar. Jag läser med nöje och stor tillfredsställelse och gör upptäckter som jag stannar vid. Som i Gryning ur Den djupa sångens dikt:
"Gryning

Men som kärleken
är sångerna
blinda.

Över den gröna natten,
lämnar sångerna
spår efter
glödande lilja.

Månens köl
river upp violetta moln
och pilkogren
fylls av dagg.

Ack, men som kärleken
är sångerna
blinda!"

Bilderna är i Simonssons/Tegens tolkningar över sig granna där Lorcas vackra bildspråk framträder i sin glans vilket är nog så viktig då det ju är en framträdande del av hans överväldigande poesi.
Och här 'över den glödande natten, lämnar sångerna spår efter glödande lija' är de triumferande intagande.
Det är mycket läsvärda tolkningar Simonsson och Tegen erbjuder av Lorcas hela diktmästerskap.
Och jag vill bara konstatera att den avslutande Sång ur Spridda dikter, ger en värdig sorti i vår höstlika nutid:
"Sång

Knack, knack!
Vem är det?
Hösten åter en gång.
Vad begär hösten?
Din tinnings kyla.
Den vill jag inte ge dig.
Då tar jag den från dig.

Knack, knack!
Vem är det?
Hösten åter en gång."

Ingmar Simonsson har tidigare utgivit en tolkningsvolym 2009 av Wallace Stevens Klippan och andra dikter. Har också utgivit tre egna diktböcker, den senaste 2012, Inlandsresan.
Martin Tegen har utgivit W. Shakespeare Sonetter och versberättelser, översättarpris 2007 av Samfundet De Nio. R.M Rilke: Sonetter till Orfeus (2009), H. Heine: Sångernas bok (2011) därefter ett översättarpris av Svenska Akademin. Debuterade som poet vid 95 års ålder med 95 sonetter: Minnesglimtar och gubbsuckar.

Benny Holmberg

Ur arkivet

view_module reorder
Karnevalståg från Moderna Museet 1968

Art Distribution – en omöjlig historia som fyller femtio år

Vi vet att vi lever i en värld där marknadskrafterna styr och ställer. Du måste, om du vill överleva, göra dig själv till ett varumärke, det vill säga om du ...

Av: Percival | Kulturreportage | 13 augusti, 2016

Bernadette och miraklet i Lourdes

Helgon finns i de flesta religioner och intresset för helgon har varit utbrett i alla tider. Inom olika kulturer har män och kvinnor betraktats som särskilt heliga och vördnadsvärda på ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 25 maj, 2014

”Även en värld som skapar sig själv, måste en gång ha blivit skapad.”

Under en resa i Indien i december 1993, arrangerad av Samuel Strandberg i Samuel Travels, kom jag till den lilla staden Rishikesh, där Ganges flyter ut ur Himalaya. Att vi ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 04 oktober, 2013

Ingen rädder för vargen här…

”Who´s afraid of Virginia Woolf”, Mike Nichols filmatisering av Edward Albees pjäs som nyss visades på TV 2 är väl mest känd för att Elizabeth Taylor som Martha och Richard ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om film | 16 september, 2017

Humanismens historia

Illustration: Joakim Ceder Humanismen och den kristna etiken lyfts ofta fram som grunden för det västerländska samhället. Religionshistorikern Christer Hedin ser närmare på dessa traditioner och deras betydelse för dagens samhälle.I ...

Av: Christer Hedin | Essäer om religionen | 08 januari, 2011

Ester Henning och den skapande kraften

”Jag är den största konstnären”, förkunnar Ester Henning för världen. I romanfantasin ”Drömmen om Ester” fascineras Anna Jörgensdotter av hennes motstånd och okuvliga konstnärliga kraft. Författaren har närmat sig ett ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 02 november, 2017

Regler og regelstyring

Innledning Eksempler på aktiviteter som er regelstyrt, er sjakk og fotball: I det tjuende århundre dukket det opp filosofer som hevdet at språk er regelstyrt (Austin; Searle).Ut fra en oppfatning om ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 juni, 2013

Att fullgöra den plågande plikten – industrimusikens roll för individen i samhället

Einstürzende Neubauten sade tidigt i sin karriär, långt före de hade blivit det romantiskt anlagda band de inte utan finnes är idag, och medan de fortfarande gjorde en musik som ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 14 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.