Goethes sommarhus i Weimar. Foto: Björn Gustavsson

Att resa till Weimar

Att befinna sig i Weimar är att befinna sig i en stad vars historia samtidigt är en väsentlig del av centraleuropeisk kulturhistoria. Sin litenhet till trots (idag 65 000 invånare) har ...

Av: Björn Gustavsson | 06 juni, 2015
Resereportage

Djur inom poesin

Djur och poesi hör absolut ihop. Konstigt vore det ju annars. Vi är själva djur, djur är poetiska i många bemärkelser, djur står oss nära. Under litteraturhistoriens gång har dock ...

Av: Carsten Palmer Schale | 21 februari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Tomas Tranströmer med Modhir Ahmed.  Foto: Tokistar/Wikipedia

Tomas Tranströmers ögonblick av nåd

Tomas Tranströmer är död, 83 år gammal. En av vår tids stora poeter har lämnat oss. Hans dödsdag den 26 mars 2015 har blivit en sorgens dag. Både i Sverige ...

Av: Bo Gustavsson | 07 april, 2015
Litteraturens porträtt

Vem äger grönskan? – Att förvalta det gröna rummet

Runtomkring är stubbar. Buskar som skulle blommat. Träd som skulle slagit ut.Runtomkring mig är stubbar. Jag har inget lantställe. Det gröna rummet i staden Stockholm där jag bor, är min trädgård ...

Av: Syster Ehlisabel | 07 Maj, 2009
Gästkrönikör

Litteratur

Roland Barthes och den tidlösa autarkin

Roland Barthes, som föddes för precis 100 år sedan och dog 1980, etablerade sig som ledande fransk intellektuell med den litteraturteoretiska essän "Litteraturens nollpunkt" (1953), en position som bara förstärktes, också internationellt, under hela hans bana.

Thomas Bernhard – (Självbiografins utveckling som grund för de kommande faktionerna)

Käre läsare, så speciellt och anmärkningsvärt, att jag – i min egen skrivarprocess – skulle stöta på dessa rader vid omläsningen av Bernhards "Undergångaren"; just för att de uttrycker så nära vad jag själv nu för tiden tänker om det skönlitterära.

Vilhelm Ekelund och extremhögern

Många olika typer av läsare har genom åren sökt sig till Vilhelm Ekelunds (1880-1949) verk. Inte minst har han nått framgång hos författare, poeter och akademiker, vilka haft det gemensamt att de har närmat sig författarskapet utifrån en djupt rotad humanism. Som exempel kan nämnas Sven Lindqvist, Algot Werin, Per Erik Ljung, Carl Erik af Geijerstam och Eva-Britta Ståhl.

”Jag anser mig vara ett misslyckande.”

Om den stora, perfekta ensamheten. Ett samtal mellan de bägge brasilianska författarna Clarice Lispector och Nelson Rodrigues.

Marie Ndiaye – en av vår samtids främsta författare.

Efter det att jag läste alla Chimamanda Ngozi Adichies och Zadie Smiths romaner snubblade jag över Marie Ndiaye. Alla tre är fantastiska författare, men jag tror nog ändå att jag föredrar Marie Ndiaye. Det började med att jag stavade mig igenom hennes Trois femmes puissantes (2009), men nu har nu fortsatt med den till svenska översatta Ladivine (2013). Alla de tre mörkhyade författarna är befryndade, inte minst vad gäller etnicitet (Vita tänder av Smith), men också i viss utsträckning klass och ras (främst Adichies romaner, men även och ej minst Ndiayes). Efter lite ansträngning fick jag dessutom kontakt med Marie Ndiaye, som idag bor i Berlin.

En författargigant av sin tid

Som sjöman, äventyrare och krigskorrespondent besökte Jack London stora delar av världen. Han var en författarstjärna av sin tid. I år är det hundra år sedan han avled (1876 - 1916). Han var de stora projekten och äventyrens man. Han mest kända bok torde vara äventyrsromanen "Skriet från vildmarken" från 1903 som kommit ut på så gott som all världens språk. Andra kända böcker är den delvis självbiografiska "Martin Eden" och novellsamlingen "Varg - Larsen". Han hade vänstersympatier och kandiderade en gång som presidentkandidat för det amerikanska socialistpartiet. Lenin uppgavs läsa hans novell "Kärlek till livet" på dödsbädden. Flera av hans böcker brändes på bål i Nazityskland. Trots sina socialistsympatier förkroppsligade Jack London på

En ambivalent iscensättning av poeten, författaren och målaren Harry Martinson

Denna essä som bygger på fragment ur diktaren Harry Martinsons lyrikvärld, spänner mellan två ytterligheter: ungdomen och de Fem unga, över till åldrandets naturromantik, där även Aniara flyter förbi, utan början, utan mål, som om hon alltid har funnits där.
Historiens vinddrag drar åter genom skugglöven. Jag röjer i hjärnans hasselsnår och kommer tillbaka till nuet. Följer en tankegång som säger att allt vetande härstammar från myten, eller den kosmiska sagan. Tänker på Harry Martinsons mäktiga versepos ”Aniara. En revy om människan i tid och rum.”

Ur arkivet

view_module reorder

Bilens dag

I dag, söndagen den 28 oktober är utnämnd till ”Bilens dag”. Yes meine Damen und Herren, i dag firas, eller vad man nu gör, ”Bilens dag”. Här kommer mitt bidrag till ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 28 oktober, 2012

Goethes sommarhus i Weimar. Foto: Björn Gustavsson

Att resa till Weimar

Att befinna sig i Weimar är att befinna sig i en stad vars historia samtidigt är en väsentlig del av centraleuropeisk kulturhistoria. Sin litenhet till trots (idag 65 000 invånare) har ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 06 juni, 2015

”Sag mir wo die blumen sind” Marlene Dietrich -en blå ängel i byxor

Den gravt alkoholiserade divan sängliggande sedan åratal, tungt drogad, nu åldrande i sitt förfall, en mager kvinnan som levde i självvald ensamhet fjättrad vid sängen, plågad av njursvikt med cirkulationsproblem ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om film | 28 Maj, 2012

… Mot Bröderna Karamazov och det ”oroliga blodet.” (Del II)

Ännu en morgon med blicken sömnigt klar. Glad över att ha vaknat till ett vinterlandskap och min uppmärksamhet är ljudlös. Jag väntar på en stjärna, inte nattens utan den av ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 08 februari, 2014

Strindberg, Rousseau och drömmen om kvinnan

Förhållandet mellan August Strindberg och hans "oförgätlige vän Rousseau" har av kritiken oftast behandlas utifrån de politiska och filosofiska tankar om samhället som präglade den svenske författaren. Men vad ...

Av: Fredrik Nordin | Litteraturens porträtt | 29 juni, 2011

En vänlig och hjälpsam, oppositionell skriftställare – Jan Myrdal blir 80 år den…

  Jan Myrdal. Foto: Maria Söderberg En vänlig och hjälpsam, oppositionell skriftställare – Jan Myrdal blir 80 år den 19 juli. Första gången såg jag honom bara på ryggen. Det var mitt ...

Av: Mikael Löwegren | Porträtt om politik & samhälle | 10 juli, 2007

Det moderna Japan granskas av Naomi Kawase

"An" är den japanska originaltiteln på "Under körsbärsträden". Originaltiteln betyder helt enkelt "bönpasta". Den svenska titeln må låta naturlyrisk och "typiskt japansk" för en svensk publik (körsbärsträd hör liksom ihop med ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 01 januari, 2017

Innan dagen fortsätter

Jag skriver den 14 juli, min mors födelsedag. Hon skulle ha fyllt 104 år i dag. Skulle ha fyllt? Hemma finns en viktig tingest, en vacker, stilren fåtölj, vacker som sagt ...

Av: jan-ewert strömbäck | Gästkrönikör | 25 juli, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.