Författarens vardag och litteraturens överlevnad

”Nej, för all del, käre unge man, tänk ej på att ge ut från trycket Edra dikter. Ni skulle endast bli utskrattad, så omogna äro de i alla afseenden – ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2015
Stefan Whilde

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Året fan klev ner från väggen och in i farstun

Oroligheter. Det oroliga läget. Den svåra situationen. Svagheter. Det har varit ett år med ett överflöd av ord som dag för dag lämnar oss mindre berörda, trots att det borde vara ...

Av: Linda Bönström | 01 januari, 2015
Gästkrönikör

Sångerskan Vanja Renberg om vardagen och stå på scen med The Vanjas. Foto: Martin Wallén.

Intervju: Vanja Renberg

Många av de artister jag porträtterar får med sig musiken från hemmiljön och det gäller också Vanja Renberg. Men Vanja har valt sin egen väg, långt från hemmets musikval av ...

Av: Thomas Wihlman | 03 maj, 2016
Musikens porträtt

Ingmar Simonsson foto Sven Lyttkens

Litteratur: Ingmar Simonsson - Tarzan till nästa söndag



Om förändringens faror

När jag läser Ingmar Simonssons romanskapelse slås jag av att han så lugnt litar på berättandet, att han absolut inte anser sig behöva smycka eller kleta ner vare sig dramaturgi, dialog eller personteckning utan lutar sig tungt mot vad berättelsen vill torgföra. Men även i detta tillvägagångssätt finns faror begravda


I dialogen vill Simonsson gärna sätta in ordet 'utbrast'. För mig tar det ner flera av Simonsson annars så flyhänta och effektiva dialoger. Speciellt eftersom det ofta upprepas.
Ingmar Simonsson
Tarzan till nästa söndag
ISBN: 9789198238938
Förlag: Themis

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Ingmar Simonsson foto Sven Lyttkens

Ingmar Simonsson foto Sven Lyttkens

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När vi gör en omplacering av våra liv startar vi förutsättningslöst från det nya läget. Eller kanske ändå inte. Orsaker till att vi bryter upp från det gamla kan bära med sig komplikationer som skapar spektakulära lägen på den nya platsen.

En rörelse från en verklighet till en annan ligger till grund för denna berättelse. Rörelsen går från ett hus i lantlig miljö till ett hyreshus i ett förortsområde. Thomas och hans familj kommer under resans gång att präglas av denna flytt. Thomas far påverkas mest och hamnar i ett nästan katatoniskt tillstånd. Vad är det då som tränger in i faderns huvud? Vad får honom att reagera som han gör?
Berättelseformen i Ingmar Simonssons bok är dialogrörelse framåt med understöd av Thomas 'stream of consciousness'.

Hans tankeströmmar underbygger berättelsens riktning och dramatiserar den med sina funderingar. Simonsson kombinerar dessa två fåror skickligt. Den oftast rappa och chosefria dialogen för handlingen framåt. Ingen storvulen dramatik, inga iögonfallande utvikningar som girlanger vilket ibland kan saknas. Men plötsligt händer något fruktansvärt. Thomas entré bland sina nya skolkamrater där han möter oväntade attityder tycks till en början löpa hyfsat friktionsfritt. Men i ett fatalt ögonblick inträffar något som placerar honom på högkant i den nya kamratkretsen

Ingmar Simonsson är en mycket god och avspänd berättare. Man ser inget av egen påträngande lust att åstadkomma något spektakulärt utöver berättelsens löpande inslag. Simonsson travar på i intrigen med dialogen som det huvudsakliga fortskaffningsmedlet med visst stöd av Thomas funderingar.

Thomas inre pratstunder med det egna jaget vinglar och kringlar kring faderns märkliga uppförande på den nya platsen:
"Hans pappa verkade äta rent mekaniskt på något sätt och stoppade i sig utan att ett ord blev sagt"
"Tungsint satt han där och var knappt meddelsam längre"
En mycket dramatisk händelse som i sin farlighet kunde ha ändat i det totala mörkret drabbar Thomas. Detta sätter hans nya tillvaro på sin absoluta spets och berättelsen tar ny vändning.
När jag läser Ingmar Simonssons romanskapelse slås jag av att han så lugnt litar på berättandet, att han absolut inte behöver smycka eller kleta ner vare sig dramaturgisk nerv, dialog eller personteckning. Han lutar sig tungt mot att berättelsen bär fram vad han vill tillföra.

Och detta kan i det flesta fall äga sin tjänlighet. Men det finns i denna rigorösa nästan slaviska följsamhet till vad som skall berättas något som kan bli sitt eget snärjande nät.
Ibland måste man stuva om och/eller ruska sönder det förväntade. Allra helst som dramatiken bitvis hotar att bli till det förväntade. Att bryta sönder berättelsen genom dramaturgisk plötslighet av inflikade storheter kan alltid hjälpa. En annan tanke är faran vid användandet av vissa ord i plågsam upprepning.

I dialogen vill Simonsson gärna sätta in ordet 'utbrast'. För mig tar det ner flera av Simonsson annars så flyhänta och effektiva dialoger. Speciellt eftersom det ofta upprepas.

Ett annat ordval som gör en så kallad 'inträngning' i en bra dialog använder Simonsson alldeles för ofta, egentligen helt i onödan. I det alltmer antagonistiska meningsutbytet mellan Thomas och Kalle kan det låta så här:
"-Har du varit och handlat åt lilla mamma i dag då?
- Hur så grumsade Thomas"

Risken är här att hela den fientliga diskussionen mellan de två grabbarna som i Simonssons mening skall eskalera i spänningsnivå nu blir helt kidnappad och avkönad av att läsaren måste fundera på vad 'grumsade' betyder.
De två ovan nämnda uttrycken stannar i mitt tycke ofta av den annars rappa och drivande dialog Simonsson åstadkommer.

Tarzan till nästa söndag är en läsvärd bok om hur en förändring i den yttre miljön kan trasa sönder en annars väl fungerade familjs inre liv. Ingmar Simonsson huvudpoäng är just hur förändringen vittrar sönder familjen och då särskilt fadern. Detta gestaltar Simonsson mycket levande med små nästa omärkliga medel med reservationen att han ibland gärna kunde ha hoppat över de litterära skaklarna lite oftare i vildare utvikningar.

Ingmar Simonsson född i Ludvika, början på skolgången i Grängesberg. Högstadieåren avverkades i Nacka efter flytten dit. Detta är Ingmar Simonssons andra roman, den första var Ändå inget ålamörker (2009) Tre diktböcker har han gett ut. Senast Inlandsresan (2012). Dessutom skrivit dramatik. Den mest omskrivna är Kierkegaards sanning – eller. Stycket spelades 100 kvällar av en fri teatergrupp i Stockholm. Har utgivit böcker om författare. Bland annat Bellmans värld (1995), Människans möjligheter - enligt Kierkegaard (2013) och också barnböcker Dessutom en trädgårdsbok Norrvikens trädgårdar som blev nominerad till Årets trädgårdsbok 2015.

Benny Holmberg

Ur arkivet

view_module reorder

Välljudande oljud och vilsna bloggare

Det skriker, det skränar, det skär i öronen och alla är glada. Det är tredjedag jul i Växjö och Tomtenoise öppnar porten för alla som vill vara med och föra ...

Av: Rasmus Thedin | Kulturreportage | 06 januari, 2010

Buddhismen och Västvärlden. Samverkan och anpassning

Buddha Shakyamunis födelse ur sin mors sida (Nepal, 1570)Buddhismen är en ytterligt mångskiftande religion som innehåller ett flertal skolor och olika tolkningar har gett upphov till skilda riktningar. Den viktigaste ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 09 mars, 2009

Resan till på h:ströms evenemang, och om allt möjligt

Foto: Patrik Tornéus Hätsk, bra, fin, spännande, lite märklig, många människor, resan. For på lördaghen, på aerodromen köper han flygkaptenen och hans fem cmeter lägre pilot var sin flaska ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 08 september, 2008

Ljusets mytologi

Karlheinz Stockhausen i Skinnskatteberg, år 2000. Bild: Gudrun Edel-Rösnes Om operaprojektet "Licht" av Karlheinz Stock­hausen. Tidningen Kulturens Guido Zeccola ger oss här ett porträtt av Karlheinz Stockhausen och hans ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 14 augusti, 2010

Kris som möjlighet. Har människan en framtid på Jorden?

Det finns en förening i England som heter Scientific and Medical Network (SMN). Det är en världsomspännande organisation som begrundar och söker förbättra vår världsbild och vårt tänkande, så att vi skall ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 september, 2011

Metaforens metamorfos

”tungans makt är bruten och under hudenlöper elden genast i fina flammor” De två versraderna är lånade av Sapfo, en av den moderna kärleksdiktens tidigaste arkitekter. Trots det faktum att de ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 02 maj, 2013

 Beatrice Månsdotter

2017 – ett nytt Kärlekens År?

Jag vet inte hur det är för er läsare, men jag har lovat mig själv att inte falla för fel man, igen. Ja ni vet det där med förälskelser som ...

Av: Beatrice Månsdotter | Gästkrönikör | 02 januari, 2017

Filosofi og framskritt. Del 1

Innledning Det gis flere ulike måter å befatte seg med filosofi, uten at en selv er filosof, som å forelese i filosofi ved et universitet, at en skriver bøker om filosofiske ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts