Döden varar i oändliga evigheter

Jag har nog fortfarande inte kommit över chocken. Jag är nog i det som allmänt brukar kallas för CHOCKTILLSTÅND och som kan drabba människor när de har fått reda på ...

Av: Jessica Johansson | 22 februari, 2012
Jessica Johansson

Europa ett asiatiskt randområde?

Geografiskt är Europa ett asiatiskt randområde, en kontinent präglad av starka spänningar mellan bysantinskt och över södra delen av detta euro-asiatiska flarn och att den hellenistiska Medelhavskulturen råder i sydost. Kristendomens och ...

Av: Bo I Cavefors | 01 oktober, 2014
Essäer om religionen

Svarsdikt till ”Nebraska” av Bruce Springsteen

Nina Ahlzén – Vad har du gjort? Förutom att undersöka vem fan jag är, högt och förbannat lågt, har jag tillverkat två fantastiskt kloka barn, druckit kaffe och funderat på ...

Av: Nina Ahlzén | 21 maj, 2012
Utopiska geografier

Rehabiliteringsdagbok

I ett år och tre dagar har jag varit långtidssjukskriven. Jag förstår vad som utlöste psykosen som slog sönder mitt liv men det ger mig inte mitt liv tillbaka. Jag ...

Av: Cecilia Persson | 05 juli, 2014
Gästkrönikör

Freke Räihä

Litteratur: Freke Räihä - Baggböleri



Dikten och arbetet

Freke Räihäs lyrikbok "Baggböleri" tar fotfäste i striden för drägliga arbetsförhållanden och mänsklig värdighet


Texterna i Baggböleri pågår i några olika stilar. I stora stycken verkar de komponerade av samplingar ur bakgrundsdokumenten
Freke Räihä
Baggböleri
ISBN: 9789186175450
Förlag: Smockadoll

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Freke Räihä

Freke Räihä

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Lossmen–Ekträsk-konflikten var en arbetskonflikt som utspelades i Burträsk socken under åren 1924–31. På ena sidan stod skogsbolagen Holmsund, Sandvik och Mo & Domsjö och på andra sidan lokala syndikalistiskt organiserade arbetare. Konflikten inleddes med att bolagen ställde ultimatum till arbetarna att upplösa sina organisationer eller bli utan arbete, det vill säga lockoutas. Till bakgrunden hörde att bolagen i den industriella koloniseringen av Norrland i stort sett var de enda arbetsgivarna i området. Syndikalisterna vägrade att upphöra att organisera sig och förklarade bolagen i blockad.

Freke Räihäs lyrikbok "Baggböleri" tar fotfäste i denna strid för drägliga arbetsförhållanden och mänsklig värdighet. Den utgår från dokument funna i arbetarrörelsens arkiv, dokument som rikligt citeras och ger fog för att kalla den genre Baggböleri kan tänkas tillhöra för saklyrik, den lyriska kompletteringen till den mer etablerade genren sakprosa.

Texterna i Baggböleri pågår i några olika stilar. I stora stycken verkar de komponerade av samplingar ur bakgrundsdokumenten. Händelser och personer med namn, deras yttranden om arbete och vardag, förtryck och motstånd. Och det är inte bara som arbetare dessa människor beskrivs, de erkänns sin mänskliga unicitet som arbetarna Signar och Karl Lindfors, Josua Lindahl med många flera men också trasproletärer som Luffar-Johansson. Namnen ger textens skiftningar trovärdighet och en partikularitet som ger händer, hud och ansikte åt det dokumentära innehållet.

I andra delar går Räihä i dialog med den politiska historien genom exempelvis Louis Blancs berömda citat av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov där författaren placerar in sig och sin skrivgärning i arbetarkampen; författaren som uträttar vad den förmår för den större saken. I ytterligare andra delar ges texterna som dialoger. Här förbinds det tidiga nittonhundratalets kamp för värdighet med vår tids. Förbindelserna visar att det är något i de svunna tidernas missförhållanden som fortfarande klänger sig kvar och som suger näring. Ännu ett stilgrepp som nyttjas i Baggböleri är ord- och fraslistor som hämtats ur arkivdokument, med viss konstnärlig frihet.

Med tanke på motivet arbetarkamp är Baggböleri föredömligt lågmäld och antydande när det hade varit alltför enkelt att bli pamfletthojtande och paraderande. Jag känner mig inbjuden till texten och intresserar mig för den levandegjorda historien. Vem behöver centrallyrik när det går att ta sig an ett ämne, får jag lust att utbrista så jag gör det. Samtidigt väcks ibland en misstänksamhet inför de typografiska hyss som dyker upp här och var och, inte minst, det kletiga efterordet där författaren oblygt hyllas av vänner och kollegor, några som dessutom tidigare nämns vid namn i en passage inuti boken. Varför? En syndikalism-pastisch?

Jag väljer att läsa det som det numera närmast obligatoriska metainslaget i de senaste årens svenska lyrikproduktion och roas inte. Dessa delar försvagar också det dokumentära anslaget. Hellre hade jag då sett en mer renodlat självuppoffrande skrivgärning, för inte behöver Räihä i sin elfte bok bevisa något om sin skrivförmåga, en förmåga som vid det här laget bör vara välkänd om än för en liten publik. Om Louis Blancs ord får eka ännu en gång är det ingen tvekan om från vem och av vilken förmåga. Frågan är bara till vem och efter vilket behov?

Calle Flognman

Ur arkivet

view_module reorder

Aktualiteten til filosofisk etikk

Innledning En del av det å være menneske er både å glemme og å kunne glemme. I den sistnevnte betydningen kommer det til uttrykk at mennesker har en tendens til å ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 februari, 2014

”I morgon kommer det kännas bättre att du sparade idag”

Så löd meddelandet från min bank som dök upp på automatskärmen. Först var det rätt roligt, det skulle nog faktiskt kännas bättre i morgon med någon hundring kvar, och dessutom ...

Av: Linda Bönström | Gästkrönikör | 29 december, 2012

Tredje medvetandet

Jag återkommer till H D:s författarskap. Jag blir inte färdig med henne därför att hon egentligen skriver om det ofärdiga i våra liv. Den bok där hon tematiserar det ofärdiga ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 23 februari, 2009

Lev Semenovich Vygotskij

Om Lev Semenovich Vygotskij

Lev Semenovich Vygotskij (1896-1934) var en rysk marxistisk psykolog och pedagog, verksam från åren före revolutionen fram till sin död 1934. Hans teorier var länge okända utanför Ryssland, men har ...

Av: Martin Oskarsson | Kulturreportage | 15 december, 2017

En strålande begåvning och hennes tre snillen

Martina von Schwerin 1804Sommaren går hastigt mot sitt slut. Dagarna i Lund har på ytan i stort sett varit sig lika. Värmen och den stillastående luften inne i staden har ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 15 november, 2008

Konsten att läsa är en i grunden mirakulös process.

Vi ser framför oss ett antal tecken, grupperade i konstellationer – och genom att tolka dessa figurationer vinner vi kunskap. Vi kan också få privilegiet att träda in i parallella ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 26 februari, 2016

Det omöjliga

  Det omöjliga Simone Weils helgonliknande leverne är ständigt aktuellt stoff för inspiration och diskussion. Minst lika viktigt är dock hennes filosofiska och politiska gärning. Mårten Björk försöker därför ta fasta ...

Av: Mårten Björk | Essäer om samhället | 23 oktober, 2007

Taube som exempel

Igår sändes i SVT, med Astrid Ohlsén som producent, sista delen av två dokumentärer om Evert Taube Om man betraktar Taube, syns hur väl liv och verk stämmer överens. Detsam­ma kunde ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 30 juli, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.