Gilda Melodia

Ordet

”Allt skrivande är poesi, jag erkänner inte prosans existens, allt skrivande är polyfont.” (Michail Bachtin)

Av: Gilda Melodia | 10 juni, 2016
Gilda Melodia

Fortelling og personlig identitet

Innledning Til hvert eneste arbeid svarer det en eller flere historier. Hver eneste historie har en forhistorie. I mitt tilfelle består denne forhistorien av en skisse, et utkast, som utgjøres av 10 ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 september, 2014
Agora - filosofiska essäer

Strindberg får oväntat besök

I ”Ockulta dagboken” antecknar Strindberg den 3 december 1900: ”På morgonen berättade jungfrun att ’herr Sgs son sökte i går (Söndag)’. Jag blef vettskrämd och grubblade öfver hvad som händt ...

Av: Göran Lundstedt | 25 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Cecilia Persson – En diktares första uppgift är att bli lik sig själv

Jag gick upp 4.20 och var så trött att jag kände mig illamående. Båda barnen bor heltid hos mig nu. Klockan 14.30 ska jag sätta mig på min röda cykel ...

Av: Cecilia Persson | 12 november, 2012
Utopiska geografier

Freke Räihä

Litteratur: Freke Räihä - Baggböleri



Dikten och arbetet

Freke Räihäs lyrikbok "Baggböleri" tar fotfäste i striden för drägliga arbetsförhållanden och mänsklig värdighet


Texterna i Baggböleri pågår i några olika stilar. I stora stycken verkar de komponerade av samplingar ur bakgrundsdokumenten
Freke Räihä
Baggböleri
ISBN: 9789186175450
Förlag: Smockadoll

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Freke Räihä

Freke Räihä

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Lossmen–Ekträsk-konflikten var en arbetskonflikt som utspelades i Burträsk socken under åren 1924–31. På ena sidan stod skogsbolagen Holmsund, Sandvik och Mo & Domsjö och på andra sidan lokala syndikalistiskt organiserade arbetare. Konflikten inleddes med att bolagen ställde ultimatum till arbetarna att upplösa sina organisationer eller bli utan arbete, det vill säga lockoutas. Till bakgrunden hörde att bolagen i den industriella koloniseringen av Norrland i stort sett var de enda arbetsgivarna i området. Syndikalisterna vägrade att upphöra att organisera sig och förklarade bolagen i blockad.

Freke Räihäs lyrikbok "Baggböleri" tar fotfäste i denna strid för drägliga arbetsförhållanden och mänsklig värdighet. Den utgår från dokument funna i arbetarrörelsens arkiv, dokument som rikligt citeras och ger fog för att kalla den genre Baggböleri kan tänkas tillhöra för saklyrik, den lyriska kompletteringen till den mer etablerade genren sakprosa.

Texterna i Baggböleri pågår i några olika stilar. I stora stycken verkar de komponerade av samplingar ur bakgrundsdokumenten. Händelser och personer med namn, deras yttranden om arbete och vardag, förtryck och motstånd. Och det är inte bara som arbetare dessa människor beskrivs, de erkänns sin mänskliga unicitet som arbetarna Signar och Karl Lindfors, Josua Lindahl med många flera men också trasproletärer som Luffar-Johansson. Namnen ger textens skiftningar trovärdighet och en partikularitet som ger händer, hud och ansikte åt det dokumentära innehållet.

I andra delar går Räihä i dialog med den politiska historien genom exempelvis Louis Blancs berömda citat av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov där författaren placerar in sig och sin skrivgärning i arbetarkampen; författaren som uträttar vad den förmår för den större saken. I ytterligare andra delar ges texterna som dialoger. Här förbinds det tidiga nittonhundratalets kamp för värdighet med vår tids. Förbindelserna visar att det är något i de svunna tidernas missförhållanden som fortfarande klänger sig kvar och som suger näring. Ännu ett stilgrepp som nyttjas i Baggböleri är ord- och fraslistor som hämtats ur arkivdokument, med viss konstnärlig frihet.

Med tanke på motivet arbetarkamp är Baggböleri föredömligt lågmäld och antydande när det hade varit alltför enkelt att bli pamfletthojtande och paraderande. Jag känner mig inbjuden till texten och intresserar mig för den levandegjorda historien. Vem behöver centrallyrik när det går att ta sig an ett ämne, får jag lust att utbrista så jag gör det. Samtidigt väcks ibland en misstänksamhet inför de typografiska hyss som dyker upp här och var och, inte minst, det kletiga efterordet där författaren oblygt hyllas av vänner och kollegor, några som dessutom tidigare nämns vid namn i en passage inuti boken. Varför? En syndikalism-pastisch?

Jag väljer att läsa det som det numera närmast obligatoriska metainslaget i de senaste årens svenska lyrikproduktion och roas inte. Dessa delar försvagar också det dokumentära anslaget. Hellre hade jag då sett en mer renodlat självuppoffrande skrivgärning, för inte behöver Räihä i sin elfte bok bevisa något om sin skrivförmåga, en förmåga som vid det här laget bör vara välkänd om än för en liten publik. Om Louis Blancs ord får eka ännu en gång är det ingen tvekan om från vem och av vilken förmåga. Frågan är bara till vem och efter vilket behov?

Calle Flognman

Ur arkivet

view_module reorder

Vermeer van Delft och hans konst

Johannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna ...

Av: Lilian O. Montmar | Konstens porträtt | 18 juni, 2014

Konsten är en biljett - en intervju med Carl Abrahamsson

För alla som någonsin intresserat sig för den musikaliska och/eller filosofiska underjorden under den senaste tjugoårsperioden så har Carl Abrahamsson varit en av de mest uthålliga och självständiga agenterna. I en intervju presenteras ...

Av: Daniel Westerlund | Litteraturens porträtt | 21 februari, 2008

Måndagarna med Maria

Det är sent på dagen. Ändå lyser solen skarpt, obarmhärtigt. Dess strålar sticker vasst i ögonen. Maria Wines mörka och omisskännliga glasögon, aningen kattlika, skyddade som alltid denna poesins och ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 27 december, 2010

Grattis Sverige

När medicine doktor Naděžda Kavalírová dog 93 år gammal i början av 2017, förlorade Förbundet av politiska fångar i Tjeckien (Konfederace politických vězňů České republiky) och Institutet för studier av totalitära regimer (Ústav pro studium ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 11 februari, 2017

Alla krossade hjärtans dag

I dag, den 6 november är utnämnd till ”Alla krossade hjärtans dag”. Yes meine Damen und Herren, i dag firas, eller vad man nu gör, ”Alla krossade hjärtans dag”. Och här ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 06 november, 2012

Marocko del II Värt att veta på väg till Essaouira

Vi befinner oss på en dagsresa från Marrakech till Essaouira i en bekväm turistbuss med medföljande guide, som livligt berättar och kommenterar det vi ser på franska och engelska. På ...

Av: Lilian O. Montmar, Mats Olofsson | Resereportage | 03 februari, 2011

Lik i lasten. Sjömansjul 1965

  Klockan var tre på julaftonsmorgonen. M/s Tranaland mötte lotsen någon sjömil utanför Ganges mynning. Kapten König stod på bryggvingen, dagen till ära iklädd sin tropikvita uniform som visserligen var något ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 19 december, 2011

Gudabenådad i stora, vida världen, Intervju med Krister Linder

Har man en gång hört Krister Linders stämma, är det svårt att glömma den. Från den allra första tiden med Grace, Dive och andra lättsamma popexperiment på sent 80- och ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 17 december, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts