Vincent van Gogh och orientalismen – Del 2

Vincent van Gogh var japonist – inte orientalist. I artonhundratalets Japan finner man en konst som skiljer sig väsentligt från den västerländska. Den typ av japansk konst som här är ...

Av: Allan Persson | 31 december, 2012
Essäer om konst

Giuseppe De Nittis (1846-84) – Italienskt Londonmåleri

Sedan konstmuseet Petit Palais i Paris för några år sedan öppnats efter en genomgripande renovering, har en rad intressanta, bortglömda konstnärskap fokaliserats i välgjorda utställningar, ofta i ett internationellt samarbete ...

Av: Eva-Karin Josefson | 10 augusti, 2012
Essäer om konst

Special: Pride

    Foto: Sofie Nikolajsen Bergh.  Special: Pride   Essäer - Religion Queer Jihad Religionshistorikern Simon Sorgenfrei utforskar en problematik som sälla­n diskuterats i våra tidningar: homosexualitet och islam. Sedan tio år tillbaka finns det ...

Av: Agneta Tröjer & Sarah Degerhammar & Mårten Björk & Simon Sorgenfrei | 03 augusti, 2007
Reportage om politik & samhälle

Det litterära utövandet är ultraviola

"Problemet med att vara utmanande som människa, litterärt eller på något annat transgenitalt vis, är att viljan ofta vänder sig utåt i sitt sökande, istället för att, som ett spegelglas ...

Av: Freke Räihä | 06 juli, 2010
Essäer

Litteratur: Alma Kirlic - Kvinnan i lägenheten



Försåtligt enkel och djupt eftertänksam.

Alma Kirlic (1977) är poet och författare, född i Bosnien. Tidigare har hon gett ut romanen En svensk kändis. Kvinnan i lägenheten publiceras av Tidskriften Brevnoveller, och är den tjugoandra kortnovellen som tidskriften ger ut. Det är ett lovvärt initiativ som slår ett slag för det lilla formatet.

Kirlics prosa är försåtligt enkel och djupt eftertänksam. Det finns en genomgående skärpa, ett synande av egna och andras svagheter.
Alma Kirlic
Kvinnan i lägenheten
ISBN: 9789187257124
Förlag: Brevnoveller



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Kirlics berättelse berör ett cirklande kring vardagens rutiner. Som så många andra skildringar av vardagslunk och tristess är en stor del av narrativet förlagt till ett kontorslandskap: en symbol för det anonyma och rutinmässiga. Parallellt med huvudberättelsen löper även en annan historia.

Berättarjaget existerar i en faktisk och inbillad limbo. Den inre dialogen är ofta uppgiven. På jobbet ringer hon människor och ber om personnummer. De flesta som svarar är äldre; en del minns inte sina uppgifter. Hon är ensam. En betraktare, men nästan osynlig för andra. "Det finns inget dramatiskt i min personlighet", konstaterar hon. Om detta är ett uttryck för omvärldens brist på intresse eller jagets självutplåning är ibland svårt att avgöra. För att understryka detta blir hon också misstagen för någon annan – en Marianne.

"Inget dramatiskt", upprepar berättarjaget ett antal gånger. När löpsedeln beskriver hur en kvinna hittats död funderar jaget på hur hennes död skulle ha varit extra tragisk om den varit dramatisk. Det dramatiska blir ett slags botemedel mot apatin, och om dramatik saknas skapar hon den. Hon hittar på berättelser om den bredbente bussgrannen med sminkfläckar på jackkragen, men också om kråkan utanför chefens fönster. Berättandet blir ett sätt att fly konfrontationen, det pinsamma.

Kirlics prosa är försåtligt enkel och djupt eftertänksam. Det finns en genomgående skärpa, ett synande av egna och andras svagheter. I längre utförande hade textens stundtals svamlande karaktär riskerat att bli överväldigande, men i brevnovellens format fungerar den mycket bra. Ett hyperkoncentrerat narrativ.

Alexander Svedberg

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Livsmotet

Forord Å ha et liv å føre forlanger mye mot – livsmot. Om vi knytter an til den melankolske dikterfilosofen Martin Heidegger, så kjenner ingen av oss til hvordan livet var ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 24 november, 2014

Det sceniska rummet. Ett sommarminne

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi förstå förutstättningarna för deras existens ...

Av: Anna Nyman | Reportage om scenkonst | 27 augusti, 2012

Stjärnhängningen

”Lite till höger Eva”, Erika höll varsamt i stjärnan och kände dess värme fortplanta sig i sin tunna, men ändamålsenligt formade kropp. ”Annars blir pappa arg.” Orden var inte särskilt allvarligt ...

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 25 december, 2013

Å ha et filosofisk liv å føre

Innledning For meg innebærer livet mitt ikke bare at livet er mitt eget, og ingen annens, eller at jeg har et liv å føre. ‘Å ha et liv å føre’ betyr ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 28 oktober, 2013

Janne Karlssons satyr

Jag heter Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Jag är förmodligen Sveriges mest refuserade serietecknare. Möjligen beror detta lite på att jag förmodligen även är sveriges ...

Av: Janne Karlsson | Utopiska geografier | 06 december, 2010

Internationell Filmfestival i Amsterdam

Amsterdam är en levande stad full av kreativitet och mångfald. Detta blir extra tydligt en vecka om året då International Documentary Film Festival Amsterdam (IDFA) hålls och staden fylls av ...

Av: Natalija Sako | Kulturreportage | 29 november, 2012

Uppsala reggaefestival 2011

På Uppsala reggaefestival samlas mångkultur från alla olika åldrar för att förenas i baktakt. Reggaen inger en atmosfär som lägger sig över hela festivalområdet och publiken tycks glömma både tid ...

Av: Moa Hjärtström och Liv Nordgren | Allmänna reportage | 11 augusti, 2011

Bild Hebriana Alainentalo

Den plågade postmoderna kroppen

Kroppen är smickrad, tränad, ibland plågad (av oss) i tron på dennes onödighet och på den totala övertygelsen om sin icke återuppståndelse. Vi konstruerar vår kropp för att den ska likna ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om samhället | 01 november, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.