Röjar-Ralf ”dags att röja” - livet som en transit hall

I Shakespeares klassiska komedier går huvudpersonerna, både de goda och de onda, ofta från civilisationen till naturen och tillbaka till civilisationen igen, alla har blivit trevligare (och lärt sig att ...

Av: Belinda Graham | 18 september, 2013
Gästkrönikör

Michael D. Main – från språk till Språk

Main är en amerikansk språkpoet vars bokdebut just utkommit som ett samarbete med fotografiskultptören Henry Avignon; boken ges ut på Howling Dog Press och sägs av författaren vara skriven med ...

Av: Freke Räihä | 20 augusti, 2012
Litteraturens porträtt

Det som verkligen hände i Gaza

Den allmänna skildringen av vad som hände i Gazaremsan mellan den 27 december 2008 och den 18 januari 2009 har gjort gällande att ett krig utbröt och utkämpades av två ...

Av: Mohammad Khalil | 26 maj, 2010
Essäer om samhället

Three ladies in Cairo. Del III. New family member

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | 15 juli, 2014
Utopiska geografier

Tomas Bannerhed. Foto Sofia Runarsdotter

Litteratur: Tomas Bannerhed - I starens tid



På Gabriels dag är det starens stund på jorden

Tomas Bannerheds texter och Brutus Östlings bilder är både eleganta och vackra.

I navet finns hela tiden mötena med olika fåglar, platsen de finns på, hur han uppfattar dem, hur de påverkar honom och hur de långt senare kan dyka upp i hans huvud, i andra sammanhang. Bäst är Tomas Bannerhed när han ger sig lite längre tid med texten, kavlar ut den, som i Blekinge, i sällskap med Harry Martinson, då tänker man både på Svärmare och harkrank och Utsikt från en grästuva.
Tomas Bannerhed
I starens tid
ISBN: 9789176810026
Foto: Brutus Östling
Förlag: Weyler



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Tomas Bannerhed. Foto Sofia Runarsdotter

Tomas Bannerhed. Foto Sofia Runarsdotter

Det går att undvara både slaguggla och sommargylling, men skulle inte rödhaken hälsa på med ojämna mellanrum eller talgoxen yra runt bland äppelträden morgon och kväll, då skulle jag känna saknad och oro, något skulle fattas. För detta behövs inte tubkikare och ingen märkesjacka. Det räcker med att öppna dörren och ta en sväng runt huset, i förfärliga mysbyxor och en olle med hål i.

Tomas Bannerhed är lite så, men ändå inte, han söker nya platser och nya marker i sitt upplevande och sökande efter fåglar, han är inte på något sätt en skådarfundamentalist. När han hittar platsen sjunker han in i den, väntar och njuter av några stelnade ögonblick och möten. Det kan då och då vara sakprosa med vetenskapliga irrtåg, men för det mesta är poesin hans verktyg. Han berättar i korta stycken, vi får följa en kåserande vandring under ett år, vår och sommar får stort utrymme, höst och vinter glider snabbt förbi. De mestadels korta berättelserna är från Stockholmstrakten, Småland, Blekinge och Fårö.

I navet finns hela tiden mötena med olika fåglar, platsen de finns på, hur han uppfattar dem, hur de påverkar honom och hur de långt senare kan dyka upp i hans huvud, i andra sammanhang. Bäst är Tomas Bannerhed när han ger sig lite längre tid med texten, kavlar ut den, som i Blekinge, i sällskap med Harry Martinson, då tänker man både på Svärmare och harkrank och Utsikt från en grästuva.

Tomas Bannerhed har samma nära blick och känsliga uppmärksamhetsspröt.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När staren kommer till hans plats den 24 mars, då upplever jag igen, det, som jag ser och hör här den 16 mars, den svarta dräkten med de gula, gröna och violetta pärlorna och den sammansatta sången. Starar slår med vingarna, spänner upp halsfjädrarna, flöjtar, härmar, visslar och trummar.

Brutus Östlings bilder är brutala, inpå fågeln, han vill vara nära och jag vet inte om det är alltid så lyckosamt, när jag ser på den fågel, som jag känner bäst, rödhaken, så ser jag ingen karaktär och ingen själ, jag vet att det är ingen människa. Så begriper jag inte heller hur bild och text hör ihop, ibland som i texten om skärfläcka finns det plötsligt en bild på en rödbena? Och så de stora sjoken av bilder på ugglor på slutet, var hör de hemma?

Bo Bjelvehammar

Ur arkivet

view_module reorder

Utvinningen av Arktis

Arktis är ett av de få områden på jorden som ännu är relativt oberörd av de giriga västliga människorna. Jag läste nyligen i Hufvudstadsbladet att ”Finland gör för litet för ...

Av: Nina Michael | Gästkrönikör | 03 november, 2013

Livet selv, ett sammendrag

  På sidene som følger setter jeg fram enkelte betraktninger om hva jeg denoterer som «'livet selv'»: Den første delen er negativ, det vil si at jeg bestrider at veien inn ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 26 september, 2009

Mannens råstyrka och visuella skönhet

Jag hade svårt att hitta till Bergsjön, helt ärligt, fastän jag är en infödd Göteborgare, så har jag aldrig någonsin satt min fot i denna stadsdel, söndermärkt av fördomar och ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 23 maj, 2009

Illustration av slaget om Kurukshetra.

Krigarens ljus

”Din omsorg gäller bara gärningen inte gärningens frukter, låt inte dessa förföra dig att handla eller kedja din höga själ i den icke-gärningens klumpighets band” (Bhagavad-Gita II, 47 )

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 25 oktober, 2016

William Ralph Inge

”Den dystre domprosten” och den eviga filosofin

”The Gloomy Dean” kallades han litet spefullt av sina kritiker och av dem som välvilligt uppmärksammade hans svagare sidor. Varför, återkommer jag till strax. Han hette William Ralph Inge (1860-1954) ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 08 juli, 2016

Robert James Waller

Robert James Waller 1939-2017

Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat - efter en kort romans följer ett långt livs minnen. En slitstark film på det beprövade temat gjordes i England på fyrtiotalet ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 16 mars, 2017

Nina Karp och havet. Foto: Anna Vörös Lindén

Bok om livet och verklighetens intrång

Anna Nyman träffade Nina Karp för en intervju om liv och författarskap.

Av: Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 23 augusti, 2015

Hugo Ball

   Hugo Ball

Av: Stefan Hammarén | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.