22. Kjell

Kjell sjunker ner på stolen i hallen. Mor är död, inget kan ändra på det. Han börjar snöra på skorna som han nyss klivit ur. Döden kommer aldrig vid en ...

Av: Kjell | 11 maj, 2012
Lund har allt utom vatten

Några hjältar inom bokbranschen

  Några hjältar inom bokbranschen Nikanor Teratologen porträtterar de tre bokförlagen Murbräckan, Leopard och Historiska Media och deras utgivning under 2007. Det blir enligt min mening allt tydligare att det i Sverige ...

Av: Nikanor Teratologen | 25 september, 2007
Kulturreportage

Lars Gyllensten Foto lars Olsson cc by sa 3.0

Att vara på plats i sitt eget liv

Det är märkligt att vissa av parnassens och debattens giganter kommer, ser och sedan – helt plötsligt – tycks försvinna. Ett sådant sorgligt öde tycks mig drabbat den store, mångsidige ...

Av: Carsten Palmer Schale | 12 december, 2017
Kulturreportage

Barnens bokmässa 2011

Tårtkalas, vara med och lösa deckarfall och skapa en egen bilderbok var bara några av de aktiviteter som Bokmässan erbjöd för de små i år. På Barnens Torg inne på bokmässan ...

Av: Malin Roca Ahlgren | 28 september, 2011
Kulturreportage

Jevgenij Vodolazkin. Foto: Wikipedia

Litteratur: Evgenij Vodolazkin - Laurus



Guds när- och frånvaro

Jevgenij Vodolazkin föddes i Kiev 1964 och är sedan 1990 verksam som medeltidshistoriker och expert på fornrysk litteratur vid Pusjkin­huset i Sankt Peters­burg. "Laurus" är hans första roman i svensk översättning.

Det är 1400-tal. Bymedikusen Arseny ser maktlös på när hans älskade dör i barnsäng, ogift och utan sista smörjelsen. Hon kastas i begravningsgropen. Förödd av händelsen ger Arseny sig ut på en helig dåres pilgrimsresa genom länder och år för att finna en väg ut ur traumat och kanske också finna frälsningen.
Evgenij Vodolazkin
Laurus
ISBN: 9789187891250
Översättning av Karin Lidén
Förlag: Ersatz



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Jevgenij Vodolazkin. Foto: Wikipedia

Jevgenij Vodolazkin. Foto: Wikipedia

"Du kan inte förstå Ryssland, det låter sig inte förstås, ens av ryssar."

Jag minns inte om jag hört orden eller om jag läst dem någonstans, men minnet av orden är äkta. Detta otänkbart vidsträckta land med sina många folk, sin tusenåriga historia av regenter och enkla människor i den ortodoxa kyrkans skugga.

Dessutom med en lång linje av stark berättarkonst från de munligt traderade sagorna till Gogol och vidare med alla de författare som skakats ut ur hans kappa. Det är mot denna upptornande men ändå för mig dunkla bakgrund jag läser Jevgenij Vodolazkins roman Laurus.

Det är 1400-tal. Bymedikusen Arseny ser maktlöst på när hans älskade dör i barnsäng, ogift och utan sista smörjelsen. Hon kastas i begravningsgropen. Förödd av händelsen ger Arseny sig ut på en helig dåres pilgrimsresa genom länder och år för att finna en väg ut ur traumat och kanske också finna frälsningen.

På vägen till och från Palestina möter han ett fantastiskt galleri människor och varelser som förändrar honom i grunden. När Arseny till sist återvänder till din hemby i hopp om att där finna avskildhet har han förvandlats och bytt namn till Laurus. Och väl åter i sin hemby möter han sin största prövning.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Guds när- och frånvaro spelar, precis som på 1400-talet, en stor roll för berättelsen. Den mängd figurer som läsaren genom Laurus får möta känns igen från de stora ryska berättarna som i sin tur inspirerats av folksagorna. Berättelsens andliga prövningarna minner också om Umberto Eco, en författare som Vodolazkin emellanåt jämförts med.

Även om den geografiska resan är lite väl långdragen och språket bitvis ryckigt, möjligen från översättningen, är Laurus en till brädden full roman.

Full av liv, tankar, överblick och detaljer. De allra finaste partierna, trots det episka pilgrimsanslaget, är i min läsning skildringarna, detaljrikedomen och dialogerna i hembyn som man märker ligger Vodolazkin nära om hjärtat.

Hans djupa kunnighet om helgonlegender och medeltidshistoria bidrar till vad jag upplever som precision i berättelsen. Laurus är en förunderlig pikaresk om kärlek, förlust, offer och förvandling från en av Rysslands just nu internationellt mest uppmärksammade och prisade författare, en bok att ägna mörka kvällar åt och en bok att återvända till.

Calle Flognman

Ur arkivet

view_module reorder

The Waste Land och vansinnet. Kampen mellan det moderna och det klassiska

These fragments I have shored against my ruinsWhy then Ile fit you. Hieronymo’s mad againe. (T.S. Eliot. The Waste Land) Året är 1922 och T.S. Eliots diktsamling The Waste Land har precis kommit ut. Europa ...

Av: Anna Nyman | Essäer om litteratur & böcker | 23 april, 2012

Hett som i helvetet

Notting Hill Carnival 2006: Hett som i helvetet Tidningen Kulturens Carl Abrahamsson besöker Notting Hill Carnival i London och trängs bland hundratusentals människor. Välkommen till Notting Hill...

Av: Tidningen Kulturen | Bildreportage | 08 september, 2006

En intervju med Solomon Burke

Robert Cray, Solomon och Ike Turner. Bild: www.thekingsolomonburke.com En Intervju med Solomon Burke Solomon Burke började sin musikaliska karriär med gospel. På det tidiga 1960-talet gick han över till mer "jordnära ...

Av: Mattias Bergqvist | Musikens porträtt | 30 april, 2009

Bild: Guido Zeccola

Ambivalenta tillstånd

Jag vill fortsätta att bjuda in till mitt poetiska universum där vi kan mötas och utforska det fragmentariska och ambivalenta inom poesins bildspråk och detta i en väv av egen ...

Av: göran af gröning | Utopiska geografier | 31 juli, 2015

Underkastelse och revolt: sado-masochism i Charlotte Brontës Jane Eyre

Illustratuion: Man Ray En uppenbar risk med det okritiska återgivandet av färdigtuggade kunskaper kan illustreras med de välvilliga men likväl felaktiga läsningar av som gjorts av Charlotte Brontës Jane Eyre ...

Av: Björn Kohlström | Essäer om litteratur & böcker | 15 augusti, 2008

Strindbergs stegräknare

Strindberg med döttrarna Karin och GretaTommy Åberg om Strindberg, Siri von Essen och Första tanden Herrn i Strindbergs Första varningen erkänner för Frun att han känner sig löjlig. Lite löjlig för ...

Av: Tommy Åberg | Essäer om litteratur & böcker | 16 september, 2008

Till minnet av dem som stannade häruppe

 Foto:Niels Hebert Till minnet av dem som stannade häruppe Den Kungliga Järnvägsstyrelsen reste vården år 1923. Men vilka är det som hedras? Niels Hebert tittar närmare på de döda häruppe. Malmvagnarnas bromsar skriker ...

Av: Niels Hebert | Essäer om samhället | 04 december, 2007

Ett anständigt liv? Romernas situation i Sverige

På teve visas ett program om de sju dödssynderna, varav likgiltigheten är en. Mötet människor emellan inrymmer ett hopp om att bli förstådd. Utan förståelse infinner sig likgiltigheten, man ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer om samhället | 23 februari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.