Aleksa Lundberg- en dramatiker med fokus på de transsexuellas problem i samhället

Det finns en marginaliserad grupp i vårt samhälle, vars röst inte har lyckats göra sig hörd i nämnvärd grad förrän nu. De transsexuella har levt vid sidan av de givna ...

Av: Jens Wallén | 02 augusti, 2014
Övriga porträtt

Vermeer van Delft och hans konst

Johannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna ...

Av: Lilian O. Montmar | 18 juni, 2014
Konstens porträtt

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Luther spikar upp de 95 teserna. Målning av Julius Hübner. Foto: Wikimedia

Ett jubileum med komplikationer

”Om inte om hade funnits...” - så börjar ett känt talesätt med många mer eller mindre burleska varianter. Sensmoralen tycks ändå alltid vara, att så kallade kontrafaktiska spekulationer om historiens ...

Av: Thomas Notini | 30 maj, 2017
Kulturreportage

Lilian Thuram. Foto: Wikipedia

Litteratur: Lilian Thuram i samarbete med Bernard Fillaire - Mina svarta stjärnor : Från Lucy till Barack Obama



Livsviktig historiebok om svarta stjärnor

Vi möter ikoner som Patrice Émery Lubumba, Richard Nathaniel Wright, Mohammed Ali, Malcolm X, Martin Luther King, Nelson Mandela, Franz Fanon, Tupac Shakur och Rosa Louise McCauley Parks; den amerikanska medborgarrättsrörelsens moder och företrädare för tjugo miljoner svarta vars rättigheter kränkts sedan 1600-talet.

Thurams bok lär oss om de svarta faraonerna, nubiernas kultur som berikade det forna Egypten och om den store kung Taharqa. Den senegalesiske forskaren Cheikh Anta Diop argumenterar i en avhandling för att den egyptiska civilisationen är en del av det svarta Afrikas historia och att den västerländska imperialismen har "blekt" det ryktbara Egypten för att upprätthålla kolonisationstanken.
Lilian Thuram
Mina svarta stjärnor : Från Lucy till Barack Obama
ISBN: 9789198218022
Översättning från franska: Anna Nyman
Förlag: Vaktel förlag



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Lilian Thuram. Foto: Wikipedia

Lilian Thuram. Foto: Wikipedia

Är det någon som hört talas om den hårdföra prinsessan Anne Zingha från Matambaregionen eller Dona Beatriz, som av västerlänningar både fått epitetet "Kongos Jeanne d'Arc" och "den svarta Jeanne d'Arc"? Läste ni i skolan om den store Abraham Petrovitj Hannibal, en kamerunsk slav som blev överbefälhavare för den kejserliga ryska armén och vars barnbarn är poeten Aleksandr Pusjkin, eller kanske om den ghananska filosofen Anton Wilhelm Amo? Inte? Det är bara några av de viktiga svarta storheter i mänsklighetens historia som inte fått sitt välförtjänta utrymme i historieböckerna och som Lilian Thuram lyfter fram i sin bok Mina svarta stjärnor: Från Lucy till Barack Obama.

Lilian Thuram föddes 1972 i Pointe-à-Pitre i Gaudeloupe och är en av Frankrikes stora idrottstjärnor. 2008 upptäcktes ett hjärtfel som gjorde att han var tvungen att ge upp en aktiv fotbollskarriär. Sedan dess satsar han på stiftelsen Fondation Lilian Thuram som arbetar aktivt mot rasism i skolor i Frankrike och internationellt. Han har också skrivit flera böcker. I sitt arbete ifrågasätter han rasism med utgångspunkt i egna upplevelser från sin uppväxt och som fotbollsspelare, men arbetar också för att bekämpa sexism och homofobi. Gamla föreställningar lever kvar som ett led i ett kolonialistiskt tankesätt som bygger på de vitas överlägsenhet och århundraden av rasism; det svarta har åsidosatts och reducerats till något som enbart har med slaveriet att göra.

Thuram vill, och lyckas, med sin bok skapa en bättre förståelse för en historia som inkluderar de svarta. Han poängterar dock att det inte finns något svart uppdrag, ingen vit börda, ingen svart och vit historia.

Boken, med eminent översättning från franska av Anna Nyman (bearbetning och korrektur av Mats Forsgren) och vackra illustrationer av Piergiorgio Mantini, bygger på kronologiska personporträtt där världshistorien vävs samman med personliga detaljer som hurdana de var som barn och vilka intressen de hade. Språket är välformulerat och tillgängligt, porträtten levandegjorda. Som läsare fascineras man över de historiska personerna och deras gärningar, häpnar över att det finns människor som orkat kämpa i motvind, gråter över orättvisan och chockas över de metoder vita har använt för att förtrycka, utnyttja och till och med systematiskt mörda svarta som gjorde motstånd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Som läsare fascineras man över de historiska personerna och deras gärningar, häpnar över att det finns människor som orkat kämpa i motvind, gråter över orättvisan och chockas över de metoder vita har använt för att förtrycka, utnyttja och till och med systematiskt mörda svarta som gjorde motstånd.

Den första människan som hittats levde i östra Afrika för 3.180.000 år sedan. Forskare är överens om att Lucy, som hon kallades, var först och att det är hennes barn som har befolkat jorden fram till den moderna människan. Alla befolkningsgrupper har samma anfäder och samma genvarianter oberoende av hudens halt av melanin. När vi pratar om raser och att dessa har olika egenskaper bör vi påminna oss om att den tanken bygger på kunskapsinnehåll som är nedärvt från 1700- och 1800-talens fördomar.

I kapitlet om löparen Tommie Smith (född 1944) skriver Thuram om rasfördomar inom idrotten idag i form av en anekdot: I ett samtal med en folkvald politiker om sitt arbete med att ge unga en bakgrund för att förstå rasismens mekanismer, kommer idrott på tapeten. Politikern slänger ur sig en kommentar om att jamaicaner med sin kroppsbyggnad är som gjorda för löpning. Thuram kontrar med att en övervägande majoritet i de högre skolverken är vita och frågar om man därför drar slutsatsen att de är mer intelligenta än svarta. Politikern hade förmodligen inte koll på att regeringen på Jamaica uppmuntrar skolungdomar till idrottsutövande från ung ålder, utan drog en slutsats som bygger på gamla föreställningar om raser.

Att Afrikas historia inskränker sig till kolonisationen och slaveriet är en rasistisk teori som grundar sig bland annat i att det svarta folkets historia börjar när européerna fick syn på dem. Afrikas historiska tragedi handlar inte om hur sent kontinenten kommit i kontakt med resten av världen så mycket som hur denna kontakt har bedrivits, skriver Thuram. Slavhandelssystemet tömde under århundraden Afrika på handlingskraftiga unga kvinnor och män. Denna lemlästning, menar han, fortgår än idag, byggd på samma mekanism; korruptionen av den politiska eliten.

Thurams bok lär oss om de svarta faraonerna, nubiernas kultur som berikade det forna Egypten och om den store kung Taharqa. Den senegalesiske forskaren Cheikh Anta Diop argumenterar i en avhandling för att den egyptiska civilisationen är en del av det svarta Afrikas historia och att den västerländska imperialismen har "blekt" det ryktbara Egypten för att upprätthålla kolonisationstanken.

Aisopos, vars fabler vi européer känner som Jean de La Fontaines, har afro-asiatiska rötter. Något som är mindre känt är att antikens lärda greker betygade sin tacksamhetsskuld till den egyptiska civilisationen; prästerna längs Nildalen var för dem överlägsna. Enligt nya studier var Aisopos en nubier som förts som slav till Frygien och hans fabler var inspirerade av berättelser från hemtrakten. Att skapa förståelse för samband som dessa, mellan det svarta och vita, är en viktig uppgift för skolan och folkbildningen.

Bland många andra får vi i boken bekanta oss med Toussaint-Louverture, en symbol för kampen mot slaveriet, Sojourner Truth som var den första svarta kvinna som offentligt kämpade mot slaveriet i 1800-talets USA och drev frågor som avskaffandet av dödsstraffet, fattigas rättigheter, fångvårdsreformer och före detta slavars rätt att äga jord. Hon är fortfarande en stor influens med sitt politiska arbete. Frederick Douglass var Amerikas första svarta presidentvalskandidat, Harriet Tubman stred för slavars rättigheter.

Matthew Henson var till skillnad från sin vita kompanjon i själva verket den som var först på Nordpolen, även om det för hundra år sedan var hans vita kompanjon som tog åt sig all ära. Sportcyklisten "Major Taylor" var den förste svarta som dök upp i idrottssammanhang.

Ota Benga visades så sent som under 1900-talets början upp i bur på så kallade mänskliga zoon, Addi Bâ och andra västafrikanska män tvingades strida och riskera livet för Frankrike i krig som inte var deras.

Vi möter ikoner som Patrice Émery Lubumba, Richard Nathaniel Wright, Mohammed Ali, Malcolm X, Martin Luther King, Nelson Mandela, Franz Fanon, Tupac Shakur och Rosa Louise McCauley Parks; den amerikanska medborgarrättsrörelsens moder och företrädare för tjugo miljoner svarta vars rättigheter kränkts sedan 1600-talet. Självklart också Billie Holiday, som sjöng den antirasistiska kampsången Strange Fruit om lynchningarna av svarta i Södern. Men också för svenskar mindre kända, som poeten Aimé Cécaire och Cheich Modibo Diarra, forskare på Nasa och som fått många utmärkelser och utnämningar, och Mumia Abu-Jamal som är USA:s mest kända, på politiska grunder, dödsdömda person och många, många fler.

Den kolonialistiska världsordningen syns konkret på våra kartor, i hur de är konstruerade enligt vedertagna uppfattningar om hur världen ser ut, trots att upp och ner, norr eller söder inte existerar i rymden. Afrika är mindre än det borde vara, Europa är placerat högst upp på kartan. Detta är helt enkelt ett strategiskt drag uppfunnet av dem som tror sig befinna sig högst upp, så att andra tror sig befinna sig längst ner. På samma sätt klassificerades "raserna"; med den vite mannen högst upp i utvecklingsstegen.

Afrosvenskar drabbas i större utsträckning än andra av våld. Anmälningarna med afrofobiska hatbrottsmotiv har ökat med 40 procent mellan 2008 och 2014. Identitet, politik, kultur, allt hänger ihop. Alla behöver känna sig representerade i medierna och övriga samhället, men också något så basalt som att känna sig trygga i det offentliga rummet och vara bekväma i sin identitet. Thuram, som själv var den ende svarta i sin klass under skoltiden och har egna erfarenheter av rasism både från sin barndom och från sin karriär som fotbollsspelare, har tagit på sig ett viktigt arbete för att motverka rasism.

Det är dock ingen debattbok han har skrivit, ingen kurs i antirasistisk argumentationsteknik. Han är inte offensiv utan förmedlar snarare att vi kan förändra världen med kunskap genom att berätta en osynliggjord historia på ett pedagogiskt vis med personliga reflektioner, att öppna för andra stora personligheter än dem som introduceras för oss i historieböckerna. Det finns mycket kvar att göra, både i hur historien presenteras och i det dagliga arbetet mot rasism och fördomar. Först när vi känner till alla delar av mänsklighetens historia kan vi ta strukturell rasism på allvar.

Det måste ha varit oerhört svårt att göra ett urval för den här boken, det finns så många att berätta om. Men Thuram har lyckats skapa en fin, spännande och livsviktig bok som borde finnas med i undervisningen på alla svenska skolor för att ge en förståelse för kolonialismen och postkolonialismen, på samma sätt som han lyckats synliggöra personer och historiska händelser som är viktiga för denna förståelse.

Pernilla Andersson

Ur arkivet

view_module reorder

An Alternative Economic Paradigm: How Redistribution would Drive the Economy

Amartya Sen (1981) provides evidence that increased income for a portion of the economic players may inflate the subsistence sector. In 1943, a famine in Bengal brought millions of citizens ...

Av: Piero Benazzo | Essäer om politiken | 25 mars, 2013

En sydafrikansk Fröken Julie drar norr- och västerut

Den bärande konflikten i Strindbergs Fröken Julie kan summeras med fyra ord, annars förbehållna missromaner: kvinnan av börd – mannen av folket. Grafiskt kan man framställa det som två diagonala ...

Av: Ivo Holmqvist | Reportage om scenkonst | 09 november, 2012

Nu krävs mer än 24 timmar för att lösa konflikten

Homeland säsong ett och två har en mycket ironisk ”story arc”: i början av säsong ett är CIA agenten Carrie Mathison den enda som tror att den hemvändande krigshjälten Brody är ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 18 februari, 2014

Handke, Keller och den Gröne Henrik

I Peter Handkes roman ”Kort brev till kort farväl” läser Peter Handke, ehh ursäkta en ”romankaraktär i en Handkeroman” den schweiziska författaren Gottfrid Kellers roman ”Den Gröne Henrik”.Vi kan anta ...

Av: Jesper Nordström | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2017

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

 Ibsens blick brinner som en eld som bränner oss alla. Inte minst Ibsen. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen (del II)

Henrik Ibsen är en av det moderna dramats mästare och klassiker. Under knappt 15 år av sitt författarskap påverkades han tydligt av romantisk och klassicistisk form, ton och tematik, för ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 06 juli, 2015

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 12 september, 2008

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.