Oi! The Essay – Rännstenens skrik ekar fortfarande

Rakade skallar, Dr Martens-kängor och nazistiska åsikter är tre attribut som gärna sammankopplas med skinheadkulturen och Oi!-musiken. (Nid)bilden är en stereotyp sådan som inte minst befästs genom filmer som American ...

Av: Björn Bradling | 18 mars, 2013
Essäer om musik

Meditation om det mänskliga psyket

En betraktelse kring meditation som kulturellt innehåll. Detta hände 1969 i en förort till Stockholm.

Av: Annakarin Svedberg | 18 juli, 2017
Kulturreportage

Monika Orski, dikt

  Monika Orski Datoringenjör och skribent. Bland annat är hon samordnande redaktör för www.noveller.nu. Hennes skönlitterära debutbok kommer att ges ut under 2011 av förlaget King Ink.

Av: Monika Orski | 15 augusti, 2011
Utopiska geografier

Yrkestrubadurernas 40-årsjubileum. Intervju med Pierre Ström

  YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk. På den svenska ...

Av: Johannes Flink | 28 februari, 2011
Musikens porträtt

Julius Evola. Foto: Wikipedia

Litteratur: Julius Evola - Metaphysics of War: Battle, Victory and Death in the World of Tradition



Hjältens mystiska väg

Boken består av en samling reviderade artiklar som Evola publicerade under åren 1935-1950, ursprungligen i tidskrifter som Diorama mensile, Il regime fascista, La difesa della razza.



"Metaphysics of War" är inte en bok om krigsstrategier, verket sysslar med metaforer för en andlig kamp. I boken berättar Evola om den islamiska traditionen, om riddarna och korstågen, om det så kallad Devotio Romana, om de japanska kamikaze och så vidare.
Julius Evola. Foto: Wikipedia

Julius Evola. Foto: Wikipedia

Verket lägger huvudvikten på ett enda tema: heroismen. Evola skriver naturligtvis också om strid och krig, men den metafysiska aspekten av heroismen är bokens hjärta.

I en senare bok, den självbiografiska Il Cammino del Cinabro (The Path of Cinnabar) avfärdar Evola Metaphysics of War: Battle, Victory and Death in the World of Tradition (Metafisica della guerra) med några få ord, som någonting ofärdigt och i efterhand oviktigt för honom.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ändå är denna bok viktig, eftersom där speglas flera av de teser och resonemang Evola för fram i mer betydelsefulla verk som Imperialismo Pagano, Rivolta contro il mondo moderno, och framför allt i de esoteriska och magiska böckerna.

Evola deltog som frivillig i första världskriget, och det var kanske denna tidigare erfarenhet av ett "verkligt krig" som orsakade den första existentiella kris han gick igenom. En kris som delvis var negativ (ett självmordsförsök) men också positiv: begrepp som Traditio, den sakrala betydelsen av Kampen, liksom ett heligt krig, började klarna för honom (även påverkad av Guénon).

Evolas tolkning av Strid liknar Krishnas, när han undervisar och vägleder Arjuna att kämpa mot sig själv och sina egna "känslor". Det handlar om en metafysisk kamp av stor symbolisk betydelse.

Bhagavad-Gita innehåller visdomsråd som Krishna skänker till prins Arjuna när denne, full av ångest och förtvivlan, ska börja kriga mot sina egna släktingar. För att kunna förstå det indiska verkets djupa betydelse, skriver Evola, bör man avstå från att läsa det bokstavligt: risken är å ena sidan att vi i Bhagavad-Gita endast ser en historisk berättelse, och å andra sidan att vi i den bara förnimmer den religiösa aspekten.

Bhagavad-Gita har som ämne kampen mot våra inre fiender, som lidelser, laster, fördomar, dåliga och falska doktriner, detta genom läran (yoga) om den innerliga föreningen mellan den högsta aristokratin och de sakrala krafterna.

Metaphysics of War är inte en bok om krigsstrategier, verket sysslar med metaforer för en andlig kamp. I boken berättar Evola om den islamiska traditionen, om riddarna och korstågen, om det så kallad Devotio Romana, om de japanska kamikaze och så vidare.

Krigaren i kampen mot fienden blir till symbol för hans inre liv, det blir till en kamp för att bli av krigarens illusoriska Jag.

Användningen av bilder och ord som påminner om mytiska gestalter, sagolika figurer (och så vidare) gestaltar den andliga eller, om man så vill, psykiska terrängen där "kampen" utspelas.

Att massakrera fienden är där att massakrera sitt eget Jag, och att bli massakrerad är precis samma sak. Heroismen upphör att ha en etisk värdering i sig, för att förvandlas till övermänsklig glöd.

Vad sker då med de goda intentionerna? Jag menar, vad händer med krigets esteticism, med löften man givit till Fosterlandet? Allting försvinner och hjälten faller ned i det demoniska, i ett nigredo som inte förefaller ha någon väg ut.

Hybris är då nödvändig för att kunna bli räddad av valkyriorna, om resultatet i kriget blev döden (mors triumfalis), och därefter bli förd till Valhalla, eller för att kunna bli såsom ett helgon, om resultatet blev seger, med triumfen och Glorian som väntar.

Ett begrepp som tas upp i Metaphysics of War är Devotio, Devotio i den romerska betydelsen av total hängivenhet. Ett avgörande begrepp för att förstå vad Julius Evola menar med Metafysiskt krig.

Devotio var en religiös praktik, en åkallan, då krigaren, ofta en kung, en diktator eller i alla fall en högt uppsatt militär, bad gudarna om hjälp för att vinna kampen. Men, för att blidka gudens vrede, offrade hjälten inte djurets blod, inte heller fiendens blod, utan sin egen kropp, sitt eget blod.
Det var befälhavaren som offrade sig själv för att rädda sin armé, för att nå Segern.

Alla dessa aspekter av det vi kallar Heroism och Krig blir då hos Julius Evola sakrala akter. Sorg och glädje, ljus och mörker, visshet och ovisshet kräver en tröst som inte sviker.

Och hjältens handlingar är denna tröst, är denna tillit, som liknar det svaga ljuset i slutet av en tunnel, ett ljus som för oss bort från illusionernas grepp, till en verklighet bortom alla ord och all tanke.

 

Guido Zeccola

 

Ur arkivet

view_module reorder
Zoroastrisk symbol Farvahar föreställande en bevingad skyddsande på eldtemplet Yazd Atash Behram.

Zoroastriernas profet införde monoteismen i Iran

Tarja Salmi-Jacobson om Zoroastrismen och monoteismen i Iran

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Kulturreportage | 14 september, 2017

Marias Tårar

Husen ligger tätt i Tokyos sovstäder. Landsbygden har sakta smält samman med staden. Risfält, skogar och små spridda gårdar är nu ersatta av bostadshus och företag som tycks ligga planlöst ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 29 juni, 2009

Missbruk av indiansk andlighet

Annika Banfield från Sverige och jag arbetar tillsammans gällande bekämpandet av det tilltagande missbruket av indianska religioner i Europa, vilket har lett till en massiv inter-religiös konflikt mellan indianer och ...

Av: Nina Michael | Gästkrönikör | 23 november, 2013

Eternal September och andra memes i konsten

När Cecilia Giménez i bästa välmening gav sig på att försöka restaurera 1800-tals målaren Elías García Martinez fresk av Jesus som höll på att förfalla i den lilla spanska kyrkan ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 03 september, 2014

Ivo Holmqvist

Supiga studenter

Rektorn för Dartmouth ska ta i med hårdhandskar mot supandet, ser jag i New York Times. Sprit ska inte längre få förekomma på festerna i de många klubbhusen som med ...

Av: Ivo Holmqvist | Gästkrönikör | 04 februari, 2015

Fortfarande storm: Peter Handke i äppelträdgården

 Peter Handkes verk Fortfarande storm gavs ut i prosaform förra året (Immer noch Sturm. Suhrkamp  2010. 165 s). Verket behandlar ett fiktivt ”jags” släkthistoria med speglingar av både Handkes och ...

Av: Kristian Larsson | Essäer om litteratur & böcker | 23 september, 2011

Litterärt hemlighus

Templet vid Neckar. Förebilden för litteraturmuseet i Marbach är naturligtvis Parthenon på Akropolisklippan, en pelargången har stramats upp. Foto: DLA Marbach Litterärt hemlighus Det finns mycket i en författares ...

Av: Elin Schaffer | Kulturreportage | 25 september, 2007

Marvel Comics i ett nötskal

Illustration: Ida Thunström "Jag valde inte att bli det här". Skådespelaren Thomas Hayden Church fäller Flint Markos replik med något skyggt fladdrande i blicken. Marko syftar inte bara på ...

Av: Malin Krutmeijer | Essäer om film | 15 augusti, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.