Samernas nationaldag

Sjätte februari är samernas nationaldag.  Sápmi, Sameland, har en symbolmättad flagga med inspiration från diktaren Anders Fjellner. Genom att nyläsa Fjellner  lyfter Mikael Mogren fram en del av svenskheten som ...

Av: Mikael Mogren | 01 februari, 2010
Essäer om samhället

Emelie Schepp

Vad som sker i det fördolda

Emelie Schepp är deckarförfattarinnan som nyligen kommit ut med ”Märkta för livet”, en spänningsroman som utspelar sig i flyktingmiljö, ett för många mycket aktuellt ämne. Efter många år i reklambranschen ...

Av: Jens Wallén | 14 februari, 2015
Litteraturens porträtt

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | 02 oktober, 2013
Kulturreportage

Chiapas – en reseberättelse

I den mexikanska delstaten Chiapas rinner floden Grijalva fram mellan bergsväggarna i en djup kanjon, El Cañón del Sumidero. Det finns krokodiler i vattnet. Det är ogenomskinligt grönt. Guiden i ...

Av: Ann-Marie Svensson | 03 juli, 2014
Resereportage

Julius Evola. Foto: Wikipedia

Litteratur: Julius Evola - Metaphysics of War: Battle, Victory and Death in the World of Tradition



Hjältens mystiska väg

Boken består av en samling reviderade artiklar som Evola publicerade under åren 1935-1950, ursprungligen i tidskrifter som Diorama mensile, Il regime fascista, La difesa della razza.



"Metaphysics of War" är inte en bok om krigsstrategier, verket sysslar med metaforer för en andlig kamp. I boken berättar Evola om den islamiska traditionen, om riddarna och korstågen, om det så kallad Devotio Romana, om de japanska kamikaze och så vidare.
Julius Evola. Foto: Wikipedia

Julius Evola. Foto: Wikipedia

Verket lägger huvudvikten på ett enda tema: heroismen. Evola skriver naturligtvis också om strid och krig, men den metafysiska aspekten av heroismen är bokens hjärta.

I en senare bok, den självbiografiska Il Cammino del Cinabro (The Path of Cinnabar) avfärdar Evola Metaphysics of War: Battle, Victory and Death in the World of Tradition (Metafisica della guerra) med några få ord, som någonting ofärdigt och i efterhand oviktigt för honom.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ändå är denna bok viktig, eftersom där speglas flera av de teser och resonemang Evola för fram i mer betydelsefulla verk som Imperialismo Pagano, Rivolta contro il mondo moderno, och framför allt i de esoteriska och magiska böckerna.

Evola deltog som frivillig i första världskriget, och det var kanske denna tidigare erfarenhet av ett "verkligt krig" som orsakade den första existentiella kris han gick igenom. En kris som delvis var negativ (ett självmordsförsök) men också positiv: begrepp som Traditio, den sakrala betydelsen av Kampen, liksom ett heligt krig, började klarna för honom (även påverkad av Guénon).

Evolas tolkning av Strid liknar Krishnas, när han undervisar och vägleder Arjuna att kämpa mot sig själv och sina egna "känslor". Det handlar om en metafysisk kamp av stor symbolisk betydelse.

Bhagavad-Gita innehåller visdomsråd som Krishna skänker till prins Arjuna när denne, full av ångest och förtvivlan, ska börja kriga mot sina egna släktingar. För att kunna förstå det indiska verkets djupa betydelse, skriver Evola, bör man avstå från att läsa det bokstavligt: risken är å ena sidan att vi i Bhagavad-Gita endast ser en historisk berättelse, och å andra sidan att vi i den bara förnimmer den religiösa aspekten.

Bhagavad-Gita har som ämne kampen mot våra inre fiender, som lidelser, laster, fördomar, dåliga och falska doktriner, detta genom läran (yoga) om den innerliga föreningen mellan den högsta aristokratin och de sakrala krafterna.

Metaphysics of War är inte en bok om krigsstrategier, verket sysslar med metaforer för en andlig kamp. I boken berättar Evola om den islamiska traditionen, om riddarna och korstågen, om det så kallad Devotio Romana, om de japanska kamikaze och så vidare.

Krigaren i kampen mot fienden blir till symbol för hans inre liv, det blir till en kamp för att bli av krigarens illusoriska Jag.

Användningen av bilder och ord som påminner om mytiska gestalter, sagolika figurer (och så vidare) gestaltar den andliga eller, om man så vill, psykiska terrängen där "kampen" utspelas.

Att massakrera fienden är där att massakrera sitt eget Jag, och att bli massakrerad är precis samma sak. Heroismen upphör att ha en etisk värdering i sig, för att förvandlas till övermänsklig glöd.

Vad sker då med de goda intentionerna? Jag menar, vad händer med krigets esteticism, med löften man givit till Fosterlandet? Allting försvinner och hjälten faller ned i det demoniska, i ett nigredo som inte förefaller ha någon väg ut.

Hybris är då nödvändig för att kunna bli räddad av valkyriorna, om resultatet i kriget blev döden (mors triumfalis), och därefter bli förd till Valhalla, eller för att kunna bli såsom ett helgon, om resultatet blev seger, med triumfen och Glorian som väntar.

Ett begrepp som tas upp i Metaphysics of War är Devotio, Devotio i den romerska betydelsen av total hängivenhet. Ett avgörande begrepp för att förstå vad Julius Evola menar med Metafysiskt krig.

Devotio var en religiös praktik, en åkallan, då krigaren, ofta en kung, en diktator eller i alla fall en högt uppsatt militär, bad gudarna om hjälp för att vinna kampen. Men, för att blidka gudens vrede, offrade hjälten inte djurets blod, inte heller fiendens blod, utan sin egen kropp, sitt eget blod.
Det var befälhavaren som offrade sig själv för att rädda sin armé, för att nå Segern.

Alla dessa aspekter av det vi kallar Heroism och Krig blir då hos Julius Evola sakrala akter. Sorg och glädje, ljus och mörker, visshet och ovisshet kräver en tröst som inte sviker.

Och hjältens handlingar är denna tröst, är denna tillit, som liknar det svaga ljuset i slutet av en tunnel, ett ljus som för oss bort från illusionernas grepp, till en verklighet bortom alla ord och all tanke.

 

Guido Zeccola

 

Ur arkivet

view_module reorder

Likt alvsmederna och dvärgamästarna från svunna tider

Med tanke på att den sista filmen i Hobbittrilogin just haft premiär, passar en återblick till sommarens Medeltidsvecka och då speciellt föredraget med Peter Lyon bra. Peter Lyon är numera en ...

Av: Jessika Ahlström & Alexander Sanchez | Kulturreportage | 27 december, 2014

Episoder från Jerusalem: episod 1

Jag bor i Jerusalem. Smålands Jerusalem. Mellan de två Jerusalemer är det nästan ingen skillnad, förutom att den ena ligger i Småland. Kan du gissa vilken? En av de riktigt påtagliga ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 september, 2013

Tappad rätt ner i bilen

I Jim Jarmuchs märkliga episodfilmfilm "Night on Earth" finns ett avsnitt med en tysk taxichaufför i New York som varken kan köra bil - den skuttar fram när han trampar ...

Av: Ulf Stenberg | Gästkrönikör | 17 juli, 2009

August och människorna

Två år före döden gick August till angrepp mot kulturetablissemangets gullegris Verner von Heidenstam (som konverterat från livsbejakande romantiker till reaktionär nationalpropagandist), charlatanen Sven Hedin (som upptäckte tredje världen i ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 21 juni, 2011

Vill ni verkligen ha min röst? Internationella kvinnodagen 2011

"Ett jävla dravel" var egentligen min ursprungliga rubrik för detta lilla stycke som jag först inte tänkt skriva. Hela veckan har obenägenheten oroat mig, hur kan ett ämne, ett samhällsfenomen ...

Av: Linda Bönström | Allmänna reportage | 08 mars, 2011

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | Essäer om litteratur & böcker | 27 augusti, 2017

Minnets förvandlingar. Om Walter Ljungquist

I de fyra första novellerna i Walter Ljungquists En dörr står på glänt sätts de vuxnas liv mot barnets. De vuxna sörjer tomheten från något förlorat. Barnets liv är ett ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 17 maj, 2010

En dag i London

Jag vaknar tidigt en morgon i London, fortfarande halvt slumrande när jag börjar återfå mina sinnen. Jag hör små ljud från staden utanför och solen kisar in genom draperiet i ...

Av: Liselotte Johansson | Gästkrönikör | 08 augusti, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.