Författarens vardag och litteraturens överlevnad

”Nej, för all del, käre unge man, tänk ej på att ge ut från trycket Edra dikter. Ni skulle endast bli utskrattad, så omogna äro de i alla afseenden – ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2015
Stefan Whilde

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Året fan klev ner från väggen och in i farstun

Oroligheter. Det oroliga läget. Den svåra situationen. Svagheter. Det har varit ett år med ett överflöd av ord som dag för dag lämnar oss mindre berörda, trots att det borde vara ...

Av: Linda Bönström | 01 januari, 2015
Gästkrönikör

Sångerskan Vanja Renberg om vardagen och stå på scen med The Vanjas. Foto: Martin Wallén.

Intervju: Vanja Renberg

Många av de artister jag porträtterar får med sig musiken från hemmiljön och det gäller också Vanja Renberg. Men Vanja har valt sin egen väg, långt från hemmets musikval av ...

Av: Thomas Wihlman | 03 maj, 2016
Musikens porträtt

Detalj från omslaget.

Litteratur: Olika författare - Kärlek i maskinernas tid



Framtidens kärlek

Erotik. Romantik. Svek. Passion. Och androider, rymdresor och virtual reality. 
Samlagsbeskrivningarna i dessa noveller är ofta mycket likartade. Det styvnar till och smeks och bits och har sig. Det finns inte så mycket nytt att tillföra genren på den punkten.
Olika författare
Kärlek i maskinernas tid
ISBN: 9789187585272
Anna Jakobsson Lund, Patrik Centerwall, KG Johansson,Anders Nilsson, Maria Larsson, Boel Bermann, mf
Förlag: Affront



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Detalj från omslaget.

Detalj från omslaget.

 Den allmänna attityden till kärlek och sex har under 1900-talet genomgått stora förändringar, inte minst genom tillkomsten av nya preventivmedel. Dessa förändringar är ständigt pågående och vilken genre är lämpad för att fundera över vart alltsammans kan leda om inte den spekulativa litteraturen.

"Kärlek i maskinernas tid" (Affront förlag) är en antologi som bygger på den gamla pulp-principen att korsbefrukta genrer, i detta fall kärleksnovellen med science fiction berättelsen. Resultatet är ganska intressant.

Samlingen inleds med novellen "Skördad" av Anna Jakobsson Lund. Den för tanken till ett sf-motiv, som nazisterna försökte genomföra i praktiken genom att avla fram en renrasig tysk, fast här handlar det snarare om att avla fram arbetskraft.

Samlag är förbjudet, män "skördas" var nionde dag på sin sperma, kvinnor befruktas och föder barn som tas ifrån dem. Exakt vad som händer med barnen ges inga detaljer om, men som sagt: de tycks framavlade för slavgöra. En man och en kvinna bryter mot samlagsförbudet, kvinnan, som redan fött samhällsavlade barn, som tagits ifrån henne, blir med barn.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det visar sig att hon är läkare och har planerat det hela för att ta sin tillflykt till en plats där hon kan föda och behålla sitt barn. Mannen, som inte kan följa henne, känner sig utnyttjad, men kvinnan älskar honom. Vad för slags samhälle det handlar om kan bara anas, men den dystopiska stämningen får en gnista utopisk antydan och hopp i och med att kvinnans uppror pekar fram mot ett annat samhälle. Framtidsvision eller varningssignal? Det är bara att välja.

Under sf-litteraturens frammarsch på 1920- och 1930-talen i USA var det inte i främsta rummet litterär stil som var drivkraften. Det gällde för författarna att komma fram med häftiga och överraskande idéer, rimliga eller orimliga, men annorlunda. "Fånga månen" heter Patrick Centerwalls novell och han tar klivet rakt in i det orimliga som en pulp-författare eller en varför inte en gammal sagoberättare, men med fötterna stadigt i nuets förutsättningar.

Det handlar om ett samkönat par, där den ena parten, som inte vet om han vågar be sin sambo att gifta sig, likt en sentida Herakleitos plockar till sig, inte solen, utan månen. Månen visar sig vara ett platt föremål, stort som en enkrona, som han stoppar ner i myntfacket på sin plånbok. Panik sprider sig över jorden när månen inte längre finns. Efter några dagar visar månsnattaren månen för sin sambo och vågar äntligen fria.

Efter Kärlek 1, 2, 3, 4 ... 14 antologierna (1965-1970) var det fritt fram inte bara för samlagsbeskrivningar utanför den traditionella porren utan också för alla runda och fyrkantiga ord i det svenska språket. Det har lett till inflation i runda ord i litterära sammanhang och tagit musten ur våra könsord, som inte längre har kvar sin gamla sprängverkan. Och det finns att ta av. Enligt Bengt G. Dagrins "Stora fula ordboken" finns det bland bokens 10000+ ord 1034 ord för kvinnans könsorgan, 1382 för mannens och 1025 för vad de kan göra tillsammans.

KG Johansson i "Överallt, när som helst på alla tänkbara sätt" avstår, liksom övriga författare i denna bok, från de runda orden men satsar stenhårt på samlagsbeskrivningen. Och snart får "överallt" i novelltiteln sin förklaring. Det handlar om virtuella samlag. Men det hela urartar. Hon vill träffa honom på riktigt, men i stället får de på hans förslag tillgång till varandras virtuella kroppar att använda när som helst utan personlig kontakt. Deras avatarer har blivit samlagsmaskiner. Kvinnan blir svartsjuk – på sin egen avatar.

Susanna Björnbergs novell "IRL" kör på samma tema. Virtuell kärlek som övergår i reell då två platser står tomma på en virtuell bar. Författarinnan lyckas skickligt dölja den ena kontrahentens kön.

I Tora Greves "Theodora" hålls en hybrid från en annan planet i bur. Hennes olika fångvaktare utnyttjar henne sexuellt och hybriden Theodora har inte något emot det. Men om hon gillar någon extra mycket vill hon införliva honom inom sig. Likt en svart änka äter hon upp honom. En annan sorts kärlek kalkerad på vad som i verkligheten sker i spindelvärlden. Och hybriden rymmer ur sin bur med konsekvenser. Så här funderar en av hennes älskare:

"Ypsilantis kom ihåg vad lnti hade sagt om hennes folks vana att döda och äta upp tillfredsställande sexualpartners. En krypande oro fyllde honom. Enligt vad han hade förstått var hon kapabel att få alla män att bli den perfekta partnern. På expeditionen till hennes planet hade han med de grymmaste och mest dugliga mänskliga krigare hans civilisation hade fostrat, män som var vana vid att våldta och döda kvinnorna på de planeter de erövrade. I händerna på Theodora hade de förvandlats till snälla hänsynsfulla försteälskare."

Som vanligt i Tora Greves sf är handlingen omöjlig att förutse. Efter rymningen tar händelseutvecklingen sig fram på oväntade, men typiskt toragreveska vägar. Och apropå könsord så kör Tora Greve med begreppet "kärleksspjut", som bör komma med i nästa upplaga av ovan nämnda ordbok.

Anders Nilssons "Tid och rum för kärlek" äger rum i en tillvaro där gränserna mellan olika världar i multiversa upphävts. Huvudpersonens älskade Rina skiftar gestalt och utseende och det är ganska rörigt för huvudpersonen i denna orgie av multiversumtransferer. Den enda fasta punkten tycks vara institutet som är en sorts katalysator när det skiftas mellan parallella världar. Till sist dyker det upp dubbelgångare till huvudpersonen och hans kvinna och han ser en variant av sig själv tillsammans med en version av sin kvinna. En klurig detalj är att huvudpersonen som dömts till arbetsläger, åtminstone i en värld, under en kärleksakt får ett meddelande skrivet på kvinnans bröst med uppmaningen: ARB LÄGER HÅLL UT. Novellens grundidé är inte så dum men utförandet? Uppriktigt sagt var det ganska rörigt också för mig som läsare. Stramare tyglar hade inte skadat.

Maria Larsson för oss i "Bethel" in i ett kriminalsystem, som beskrivs som "Krims komplexa och lönsamma system av bestraffning kombinerad med inkomstbringande verksamheter som biologisk forskning, medicinsk testverksamhet och underhållning". Att hamna i detta system innebär att en mördare slipper hamna i slutförvaringsstation K20.1, kallad Fällan, där man efter ett år dör av undernäring och radioaktivitet. Huvudpersonen som slapp Fällan uppträder nu på Arenan, vilket betalar för hennes kost och logi i systemet. Men det förflutna kastar en lång skugga in i tillvaron i form av den döda "Bethel", som uppmanat huvudpersonen att ta chansen när hon blev erbjuden möjligheten att lämna Fällan. En stark och blodig berättelse.

I Eva Holmquists "En annan dag" möter vi överklassrasisterna på en lyxexpress mellan Paris och New York, där betjäningen är den klassiska androiden, tillverkad av kött och blod och försedd med en elektronisk hjärna samt – med förmåga att hysa känslor. Men om de inte sköter sig kan de hamna i förbränningsugnen. Herrskap och tjänstefolk i framtiden.
Androiderna Bella och Tom älskar varandra. Tom gör det möjligt för dem, som båda vuxit upp på en androidfarm och aldrig varit "ute", att ta sig ut på utsidan. Handlingen fortlöper och det visar sig att en av androiderna inte är en android utan en människa. Förväxlingen skedde då androidfarmen och barnhemmet låg nära varandra. Jag ska inte avslöja för mycket men det innebär bland annat att det finns en android ute bland människor som tror att hon är en människa, vilket skulle kunna ligga till grund för en uppföljning av novellen,

I Love Kölles "Hett begär på Xyldax VII" ljuder Gorthus parningsrop över planetens kratrar. Hens partner Iathulac glider fram på hala tentakler medan Girthu utsöndrar det tjocka kesoliknande sekret – Kärlekens Slem – som krävs för älskog. Detta är en värld där de små tvåbenta insekterna – människor – konsumeras som afrodisiakum. Gissa om vi här får en samlagsbeskrivning som heter duga. Upplägget avfärdar redan från början de konventionella samlagsbeskrivningarna. Förutsättningarna är helt enkelt annorlunda på "berg av människoben och ruiner". Love Kölle har tagit till sig hen och henom.

Liv Vistisen-Rörby utgår från den gamla legenden i sin novell "Ikaros" där skapandet av vingar på en människa ackompanjeras med vad som närmast kan beskrivas som en våldtäkt, men offret förnimmer ändå kärlek till förövaren, en kärlek som övergår i hat och en lämplig hämnd.
Pia Lindestrands "Tidsresenärens flickvän" är en utmärkt variant på de anomalier som uppstår vid tidsresor. Fast en van läsare anar snart nog vart novellen leder.

Oskar Källner har i "Lucifers säd" tänkt sig stjärnskeppet, "en två kilometer lång pelare med en magnettratt i fören, en fusionsmotor i aktern och ett hjul roterande runt midjan". Ombord sover människor i kryobäddar och magnettratten suger in väte från den omgivande rymden till fusionsmotorn.

Två unga människor har vaknat på det stora rymdskeppet. Väktarna som ska vara vakna är försvunna. Och alla andra sover i sina kryosängar. Gry och Filip är som Adam och Eva i en värld som rusar fram med accelererande hastighet mot sitt mål, planeten Selena. "Lucifers säd" är den här novellkollektionens "feel good" story i varje fall fram till det avslöjande slutet. Släkt med klassisk sf fast med modern sexsyn.

Boel Bermans flash "Orangeriet" är en trevlig liten bagatell, men har enligt min mening hamnat i fel antologi.

CH Wahlunds "Homo fatuitas", tydligen motsatsen till Homo sapiens, eftersom fatuitas närmastbetyder dåraktig, är en kortnovell som fascinerar mig för att jag inte lyckas få grepp om den. Upplösningen är en bra knorr, men det som jag inte riktigt fattar, trots omläsning, är hur novellen handlar om kärlek. Kanske finns där något som jag missar?

Och det bästa till sist. Tomas Eklunds "En kärleksaffär (Alien)" utspelar sig i Stockholm och här har klittra ännu inte hunnit ta över för onani. Eklund har verkligen lyckats skapa det annorlunda sexmötet mellan jordmänniska och en utomjordisk varelse, beskriven som "något iskallt och hatfyllt i skepnad av en brun halvflytande organism, en varelse som består av jord, mycel och fukt, ett slags medveten svamp" som utgör en fläck på marken i en glänta. Och mitt i detta drama också två människors dramatik. Jag ska inte avslöja mer. Läs den!

I denna antologi med korsbefruktade genrer har den traditionella kärleksnovellen av "må bra" karaktär fått stå tillbaka för en mera cynisk attityd, men Jane Austens mer än 200 år gamla mästerverk kan kanske inte så där lätt införlivas med science fiction. Fast Oskar Källners bidrag motsäger på sätt och vis fram till det upp och nervända slutet det påståendet.

Samlagsbeskrivningarna i dessa noveller är ofta mycket likartade. Det styvnar till och smeks och bits och har sig. Det finns inte så mycket nytt att tillföra genren på den punkten. Det krävs något alldeles extra för förnyelse. Som hos Love Kölle, Tomas Eklund ej att förglömma.

Nu känns många samlagsavsnitt som igenkännbara transportsträckor då de inte, vilket sker hos KG Johansson och Susanna Björnberg, ingår i ett virtuellt sammanhang som ger ett visst mervärde åt beskrivningen.
En sak hos dagens svenska sf-författare är fäblessen för dystopin. Det förekommer väldigt lite framtidstro och utvecklingsoptimism. Vem blir svensk sf:s ABBA som får läsaren att trivas och må gott? Det där hos sf som förr hade förmågan att väcka "sense of wonder". Är bristen ett tidens tecken?

Idén till "Kärlek i maskinernas tid" borde kunna följas upp med en antologi om olika sätt för ET att fortplanta sig. Jag läste en gång en sf-novell, minns inte av vem, där en jordmänniska blev förälskad i en varelse på en annan planet. Men varje gång de skulle älska dök det upp flera andra varelser och jordmänniskan återvände besviken, om jag minns rätt, till jorden. Där fick han veta att för att älska på den aktuella planeten krävdes flera varelser samtidigt. Hur fortplantar sig tänkande gaser? Eller 1,2 ljusminuter långa varelser som simmar omkring i rymden? Eller varelser som rör sig likt sniglar, en meter om året? Det måste finnas mängder av spekulativa idéer kring utomjordingars fortplantning.

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

Välljudande oljud och vilsna bloggare

Det skriker, det skränar, det skär i öronen och alla är glada. Det är tredjedag jul i Växjö och Tomtenoise öppnar porten för alla som vill vara med och föra ...

Av: Rasmus Thedin | Kulturreportage | 06 januari, 2010

Buddhismen och Västvärlden. Samverkan och anpassning

Buddha Shakyamunis födelse ur sin mors sida (Nepal, 1570)Buddhismen är en ytterligt mångskiftande religion som innehåller ett flertal skolor och olika tolkningar har gett upphov till skilda riktningar. Den viktigaste ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 09 mars, 2009

Resan till på h:ströms evenemang, och om allt möjligt

Foto: Patrik Tornéus Hätsk, bra, fin, spännande, lite märklig, många människor, resan. For på lördaghen, på aerodromen köper han flygkaptenen och hans fem cmeter lägre pilot var sin flaska ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 08 september, 2008

Ljusets mytologi

Karlheinz Stockhausen i Skinnskatteberg, år 2000. Bild: Gudrun Edel-Rösnes Om operaprojektet "Licht" av Karlheinz Stock­hausen. Tidningen Kulturens Guido Zeccola ger oss här ett porträtt av Karlheinz Stockhausen och hans ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 14 augusti, 2010

Kris som möjlighet. Har människan en framtid på Jorden?

Det finns en förening i England som heter Scientific and Medical Network (SMN). Det är en världsomspännande organisation som begrundar och söker förbättra vår världsbild och vårt tänkande, så att vi skall ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 september, 2011

Metaforens metamorfos

”tungans makt är bruten och under hudenlöper elden genast i fina flammor” De två versraderna är lånade av Sapfo, en av den moderna kärleksdiktens tidigaste arkitekter. Trots det faktum att de ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 02 maj, 2013

 Beatrice Månsdotter

2017 – ett nytt Kärlekens År?

Jag vet inte hur det är för er läsare, men jag har lovat mig själv att inte falla för fel man, igen. Ja ni vet det där med förälskelser som ...

Av: Beatrice Månsdotter | Gästkrönikör | 02 januari, 2017

Filosofi og framskritt. Del 1

Innledning Det gis flere ulike måter å befatte seg med filosofi, uten at en selv er filosof, som å forelese i filosofi ved et universitet, at en skriver bøker om filosofiske ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts