Michael Economou

I Peder Winstrups huvud

En ny dikt av Michael Economou

Av: Michael Economou | 12 maj, 2017
Utopiska geografier

“Sök sanningen! Och om de så bär till helvetes portar så klappa på!“…

Det är den femte maj. Våren har kommit tidigt detta år. Solen skiner och en stor skara studenter har samlats i Uppsala för att följa filosofen Benjamin Höijers vagn till ...

Av: Crister Enander | 11 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Nina Ahlzén. Ärrlighet

Nina Ahlzén. Är 43 och 13. Uppvuxen och boende i Göteborg. Hatar poesiuppläsningar. Är svag för det surrealistiska. Gillar att utforska gränser. Vem är dåren, vem är normal? (Vad är ...

Av: Nina Ahlzén | 03 oktober, 2011
Utopiska geografier

If there is a will, there is a way

De gånger jag besöker Oslo försöker jag alltid hinna med ett besök på det så kallade Litteraturhuset, strax intill Slottsparken: ett litterärt centrum som blivit oerhört populärt; en samlingsplats inrymmande ...

Av: Björn Gustavsson | 11 juni, 2013
Gästkrönikör

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Litteratur: Olle Essvik & Joel Nordqvist - Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier



Datorn har revolutionerat vårt samhälle, men även konsten och konstvärlden. Förutom att vi har fått nya konstformer som nätkonst och datorkonst, så har datorn blivit ett naturligt verktyg för många konstnärer. Om du ska göra collage, skisser, skriva, söka information, redigerar foto-, ljud- eller videokonst så använder du troligen en dator idag. Det är därför lite konstigt att datorns betydelse för den svenska konstscenen har uppmärksammat så lite i litteraturen. 
Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.
Olle Essvik och Joel Nordqvist
Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier
ISBN: 9789198211351
Förlag: Rojal förlag



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Det finns några tidigare böcker som "Digitala pionjärer: datakonstens introduktion i Sverige" av Gary Svensson från 2000 och "Den digitala konstens aktörer: en studie av datorintegrering i svensk konstundervisning" av Lars Vipsjö från 2005, men annars är det ganska tunt när det gäller datorkonstens historik i Sverige.

Olle Essviks och Joel Nordqvists nyutkomna böcker i ämnet "Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015" och "Virtuella utopier" är därför efterlängtade tillskott till bokfloran. "Den här datorn" består av 18 intervjuer med konstnärer och aktörer som har spelat en viktig roll för datorkonsten i Sverige och den andra halvan av boken består av en katalog med exempel på datorkonst från 1983 fram till idag.

Boken inleds med ett referat från ett reportage från TV-programmet "God morgon Sverige" från 1982 där programledaren Per Ragnar pratar med konstvetaren Göran Nilsson om konstnärer som skapar konst med datorer. Kan det vara framtidens konst frågar man sig? Som all ny teknik möttes datorkonsten av en del skepsis i början. Var verkligen konst gjord med en dator riktig konst?

Bland intervjuerna kan man nämna konstnärerna Sture och Ann-Charlotte Johansson som i slutet av 1970-talet från en lägenhet i Malmö började utforska datorns möjligheter när det gällde att skapa konst, Lars Midbø som tillsammans med Anna Kindvall drev biennalen Electrohype som var en viktig plattform för att introducera databaserad konst för en större publik i Sverige och Lars Vipsjö som 2005 publicerade en avhandling om hur datorerna gjorde sitt intåg i den svenska konstutbildningen.

Genom intervjuerna får man en bra översikt till den svenska datorkonstens utveckling. Det man kan sakna är en inledande historik som sätter intervjuerna i en större kontext både när det gäller samhället och datorns utveckling. Man behöver därför även den andra boken " "Virtuella utopier" som författarna beskriver som en associativt och experimentellt samarbete. De är alltså inte frågan om någon traditionell historik utan en kronologisk något fragmentarisk berättelse om datorkonstens historia som bygger på diverse citat, konstverk och definitioner.

Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.

Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men så var det den där frågan man ställde i TV-intervjun 1982 om datorkonst verkligen kunde vara riktig konst? Hur ser konsten ut i Norden 2030? frågade programledaren. Stora bildskärmar på väggarna där konsten lätt kunde bytas ut blev svaret. Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.
Den var inte speciellt lysande 1982 och verkade inte heller bli det i framtiden oavsett vilka tekniska landvinningar som mänskligheten gjorde inom det konstnärliga fältet. På den punkten verkade konstvetaren Göran Nilsson fått rätt.

När det gäller skärmarna så har de snarare blivit mindre och mindre och konsten och galleriet har flytta ner i våra fickor i våra smarta mobiltelefoner som idag kan visa och söka upp all världen konst. Datorkonsten är än så länge bara ett barn och hur den ser ut 2030 återstår att se. Men den kommer knappast att se ut som idag eller ens som vi föreställer oss den i framtiden.

Bägge böckerna är utgivna på det egna förlaget Royal förlag i en blygsam upplaga under 800 exemplar per bok. Så vill man få tag i en bok så bör nog man passa på innan de blir slutsålda. Det är böcker som absolut är värda att äga och utgör en viktig pusselbit i en ännu fragmentarisk historieskrivning om den svenska datorkonsten historia.

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Netta Skog, foto Black Halo Photography CC

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås. Mikael ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om musik | 07 december, 2016

Varför skulle jag inte tro på June Campbell?

Funderingar kring  "Traveller in space". (Utkom 1996 på The Athlone Press och följdes av en reviderad upplaga 2002 på Continuum i London/New York). En brittisk kvinnas erfarenheter av mötet med ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer | 12 mars, 2011

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren Foto Lennart Olson

Erik Lindegren – Ständigt på resa, sökandes sin väg.

Att närma sig – texternas mänskliga sökande – från några av existentialismens grundläggare, med namn som Fjodor Dostojevskij, Sigmund Freud, Oswald Spengler, Fredrich Nietzsche och Thomas Mann, så följer helt ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2016

Tommy Åberg

”Jag erbjöds öronproppar på biblioteket”

Biblioteket har i många år varit mitt andra, i perioder mitt första vardagsrum. Så inte längre. En frustrerande hög ljudnivå har fått mig att istället sitta på olika fik och ...

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 21 juni, 2015

Vem skriver den svenska litteraturhistorien

Det går inte att undgå i hur stor andel som den litteratur vi konsumerar är översatt från ett annat språk och till vår mycket smala språkgrupp. Vad som också ter ...

Av: Freke Rähiä | Essäer | 17 oktober, 2012

En promenad på Lower Manhattan i New York City del 3

Vi befinner oss på New Yorks födelseplats där allting en gång började. Det var på södra Manhattan som holländarna grundade sin koloni ”Nieuw Amsterdam” i första delen av 1600-talet, efter ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 31 januari, 2012

Idumea Vedamsson

Tidens flod

I The river of time berättar Igor Novikov om vad man trott och tror om tiden. Novikov är verksam som astrofysiker vid Köpenhamns universitet och har ägnat sig åt ...

Av: Idumea Vedamsson | Gästkrönikör | 06 juni, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.