Simon O. Pettersson 

Deklassering

En ny lång novell av Simon O. Pettersson 

Av: Simon O. Pettersson | 18 augusti, 2017
Utopiska geografier

Drömmar och dofter i Kraków. Unsound festival

Det doftar gott om årets Unsound – festivalen i polska Kraków som tagit ledningen i att fokusera på ny experimentell, främst elektronisk, musik i gränslanden mellan konstmusik, electronika och klubbmusik ...

Av: Curt Lundberg | 27 oktober, 2014
Essäer om musik

En liten pojkes dröm om att få gå i skolan. Intervju med författaren…

Under Togos brännande sol lever de i ett stort antal, alla de barn som vill gå i skolan. Som vill lära sig, utvecklas och få kunskap. För att kunna se ...

Av: Linda Johansson | 24 juni, 2012
Litteraturens porträtt

Det urolige sinn. Del II

Homo Viator Menneskeværen er essensielt sammenknyttet med vandring, mente den katolske filosof Gabriel Marcel(1889-1973), e.g at forut for at et menneske er Homo Economicus eller Homo Politicus, er det på vandring ...

Av: Thor Olav Olsen | 14 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Litteratur: Olle Essvik & Joel Nordqvist - Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier



Datorn har revolutionerat vårt samhälle, men även konsten och konstvärlden. Förutom att vi har fått nya konstformer som nätkonst och datorkonst, så har datorn blivit ett naturligt verktyg för många konstnärer. Om du ska göra collage, skisser, skriva, söka information, redigerar foto-, ljud- eller videokonst så använder du troligen en dator idag. Det är därför lite konstigt att datorns betydelse för den svenska konstscenen har uppmärksammat så lite i litteraturen. 
Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.
Olle Essvik och Joel Nordqvist
Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier
ISBN: 9789198211351
Förlag: Rojal förlag



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Det finns några tidigare böcker som "Digitala pionjärer: datakonstens introduktion i Sverige" av Gary Svensson från 2000 och "Den digitala konstens aktörer: en studie av datorintegrering i svensk konstundervisning" av Lars Vipsjö från 2005, men annars är det ganska tunt när det gäller datorkonstens historik i Sverige.

Olle Essviks och Joel Nordqvists nyutkomna böcker i ämnet "Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015" och "Virtuella utopier" är därför efterlängtade tillskott till bokfloran. "Den här datorn" består av 18 intervjuer med konstnärer och aktörer som har spelat en viktig roll för datorkonsten i Sverige och den andra halvan av boken består av en katalog med exempel på datorkonst från 1983 fram till idag.

Boken inleds med ett referat från ett reportage från TV-programmet "God morgon Sverige" från 1982 där programledaren Per Ragnar pratar med konstvetaren Göran Nilsson om konstnärer som skapar konst med datorer. Kan det vara framtidens konst frågar man sig? Som all ny teknik möttes datorkonsten av en del skepsis i början. Var verkligen konst gjord med en dator riktig konst?

Bland intervjuerna kan man nämna konstnärerna Sture och Ann-Charlotte Johansson som i slutet av 1970-talet från en lägenhet i Malmö började utforska datorns möjligheter när det gällde att skapa konst, Lars Midbø som tillsammans med Anna Kindvall drev biennalen Electrohype som var en viktig plattform för att introducera databaserad konst för en större publik i Sverige och Lars Vipsjö som 2005 publicerade en avhandling om hur datorerna gjorde sitt intåg i den svenska konstutbildningen.

Genom intervjuerna får man en bra översikt till den svenska datorkonstens utveckling. Det man kan sakna är en inledande historik som sätter intervjuerna i en större kontext både när det gäller samhället och datorns utveckling. Man behöver därför även den andra boken " "Virtuella utopier" som författarna beskriver som en associativt och experimentellt samarbete. De är alltså inte frågan om någon traditionell historik utan en kronologisk något fragmentarisk berättelse om datorkonstens historia som bygger på diverse citat, konstverk och definitioner.

Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.

Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men så var det den där frågan man ställde i TV-intervjun 1982 om datorkonst verkligen kunde vara riktig konst? Hur ser konsten ut i Norden 2030? frågade programledaren. Stora bildskärmar på väggarna där konsten lätt kunde bytas ut blev svaret. Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.
Den var inte speciellt lysande 1982 och verkade inte heller bli det i framtiden oavsett vilka tekniska landvinningar som mänskligheten gjorde inom det konstnärliga fältet. På den punkten verkade konstvetaren Göran Nilsson fått rätt.

När det gäller skärmarna så har de snarare blivit mindre och mindre och konsten och galleriet har flytta ner i våra fickor i våra smarta mobiltelefoner som idag kan visa och söka upp all världen konst. Datorkonsten är än så länge bara ett barn och hur den ser ut 2030 återstår att se. Men den kommer knappast att se ut som idag eller ens som vi föreställer oss den i framtiden.

Bägge böckerna är utgivna på det egna förlaget Royal förlag i en blygsam upplaga under 800 exemplar per bok. Så vill man få tag i en bok så bör nog man passa på innan de blir slutsålda. Det är böcker som absolut är värda att äga och utgör en viktig pusselbit i en ännu fragmentarisk historieskrivning om den svenska datorkonsten historia.

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

Pynchons Mesopolitosis

Du gick till Dr. Blumenthal en dag 1973 i Middleton, New York, och klagade över hosta, varpå den gode doktorn bestämde sig för att röntga din bröstkorg. Innan de dödliga ...

Av: Jonas Wessel | Litteraturens porträtt | 23 mars, 2013

Bo Ahrenfelt – Förändring är ett livslångt tillstånd i lugn och kaos

Förändring är ingen tillfällighet, ingen slump, menar Bo Ahrenfelt. Han är läkare och psykiater med bland annat kroppsterapi som specialinriktning, men arbetar sedan många år tillbaka med förändrings- och utvecklingsarbete ...

Av: Antoon Geels | Övriga porträtt | 29 juli, 2011

Dansen som konstform

foto: Guido Zeccola Den moderna dansen betraktas idag som en både självständig och -klar konstform. Så har det inte alltid varit. Historiskt sett har dansen varit knuten till mer etablerade konstformer, såsom ...

Av: Roberth Ericsson | Scenkonstens porträtt | 15 augusti, 2008

Evig är den konst som alltid talar till oss själva. Intervju med Fabio…

Gitarristen Magnus Andersson och jag träffade den italienske tonsättaren Fabio Vacchi under hans vistelse i Stockholm i samband med spelningen av hans Quintetto Notturno Concertante på konserthuset. Eventet skedde i ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 15 juni, 2014

Frida Kahlo och den kvinnliga stilen

Vad händer när man klassificerar konst skapad av kvinnliga konstnärer som just ”kvinnlig”? Pekar man på samhälleliga strukturer som har legat till grund för att kvinnliga konstnärer genom historieskrivningen har ...

Av: Simone Frankel | Konstens porträtt | 08 mars, 2013

Fornuft og liv

Innledning Å være menneske er så mangt, skjønt uskyldige er vi ikke. Vi har moral og språk, og dermed har vi tilstrekkelig med ressurser og stor nok kapasitet til å teoretisere ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 Maj, 2014

 Rafael Filosofskolan i Aten. Bild Wikigeeks

Mellan Skylla och Karybdis

”Det bästa hos kristendomen är ett liv värdigt Kristus. Där det finns skall vi inte vara så snara till att misstänka människor för irrlära.” (Ur Johan Huizinga: ”Erasmus”)

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 16 Maj, 2017

Nyårskrönika 2013

Jag ser lite snö vid vägkanten, mer svart än vit. Mer hård än mjuk skulle jag gissa. Jag flyttade till ännu en storstad för snart tio år sedan, i centrum brukade ...

Av: Linda Bönström | Gästkrönikör | 01 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.