av Caspar David Friedrich

Götterdämmerung!

Charles-Valentin Alkans op. 27, ”Le chemin de fer”, hör till de många musikaliska tolkningarna av järnvägsresandets fart och fläkt. Det är mindre direkt ljudhärmande än avgångsvisslan och ångpuffarna i H ...

Av: Ivo Holmqvist | 22 november, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Svensk Musikvår 17-20 mars 2016.

Kraftsamling för nutida svensk konstmusik

Efter närmare 25 år återuppstod festivalen Svensk Musikvår, 17-20 mars 2016. I Stockholm kunde man lyssna till framföranden av 250 musiker och närmare 50 svenska tonsättare. En riktig kraftsamling för ...

Av: Thomas Wihlman | 26 mars, 2016
Musikens porträtt

Varför denna människoindelning?

Något det talas mycket om den senaste tiden är införandet av ordet ”hen”. Detta ska ersätta orden han och henne så att vi tilltalar alla på samma sätt. Jag är nog ...

Av: Emma Holmén | 19 april, 2012
Gästkrönikör

Ralph Waldo Emersons två filosofier

Vem läser Ralph Waldo Emerson idag i Sverige? De sista seriöse läsarna av honom var Ekelund och Geijerstam. Sedan har det varit tyst om den amerikanske filosofen. Ändå har han ...

Av: Bo Gustavsson | 10 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Litteratur: Olle Essvik & Joel Nordqvist - Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier



Datorn har revolutionerat vårt samhälle, men även konsten och konstvärlden. Förutom att vi har fått nya konstformer som nätkonst och datorkonst, så har datorn blivit ett naturligt verktyg för många konstnärer. Om du ska göra collage, skisser, skriva, söka information, redigerar foto-, ljud- eller videokonst så använder du troligen en dator idag. Det är därför lite konstigt att datorns betydelse för den svenska konstscenen har uppmärksammat så lite i litteraturen. 
Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.
Olle Essvik och Joel Nordqvist
Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier
ISBN: 9789198211351
Förlag: Rojal förlag



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Det finns några tidigare böcker som "Digitala pionjärer: datakonstens introduktion i Sverige" av Gary Svensson från 2000 och "Den digitala konstens aktörer: en studie av datorintegrering i svensk konstundervisning" av Lars Vipsjö från 2005, men annars är det ganska tunt när det gäller datorkonstens historik i Sverige.

Olle Essviks och Joel Nordqvists nyutkomna böcker i ämnet "Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015" och "Virtuella utopier" är därför efterlängtade tillskott till bokfloran. "Den här datorn" består av 18 intervjuer med konstnärer och aktörer som har spelat en viktig roll för datorkonsten i Sverige och den andra halvan av boken består av en katalog med exempel på datorkonst från 1983 fram till idag.

Boken inleds med ett referat från ett reportage från TV-programmet "God morgon Sverige" från 1982 där programledaren Per Ragnar pratar med konstvetaren Göran Nilsson om konstnärer som skapar konst med datorer. Kan det vara framtidens konst frågar man sig? Som all ny teknik möttes datorkonsten av en del skepsis i början. Var verkligen konst gjord med en dator riktig konst?

Bland intervjuerna kan man nämna konstnärerna Sture och Ann-Charlotte Johansson som i slutet av 1970-talet från en lägenhet i Malmö började utforska datorns möjligheter när det gällde att skapa konst, Lars Midbø som tillsammans med Anna Kindvall drev biennalen Electrohype som var en viktig plattform för att introducera databaserad konst för en större publik i Sverige och Lars Vipsjö som 2005 publicerade en avhandling om hur datorerna gjorde sitt intåg i den svenska konstutbildningen.

Genom intervjuerna får man en bra översikt till den svenska datorkonstens utveckling. Det man kan sakna är en inledande historik som sätter intervjuerna i en större kontext både när det gäller samhället och datorns utveckling. Man behöver därför även den andra boken " "Virtuella utopier" som författarna beskriver som en associativt och experimentellt samarbete. De är alltså inte frågan om någon traditionell historik utan en kronologisk något fragmentarisk berättelse om datorkonstens historia som bygger på diverse citat, konstverk och definitioner.

Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.

Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men så var det den där frågan man ställde i TV-intervjun 1982 om datorkonst verkligen kunde vara riktig konst? Hur ser konsten ut i Norden 2030? frågade programledaren. Stora bildskärmar på väggarna där konsten lätt kunde bytas ut blev svaret. Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.
Den var inte speciellt lysande 1982 och verkade inte heller bli det i framtiden oavsett vilka tekniska landvinningar som mänskligheten gjorde inom det konstnärliga fältet. På den punkten verkade konstvetaren Göran Nilsson fått rätt.

När det gäller skärmarna så har de snarare blivit mindre och mindre och konsten och galleriet har flytta ner i våra fickor i våra smarta mobiltelefoner som idag kan visa och söka upp all världen konst. Datorkonsten är än så länge bara ett barn och hur den ser ut 2030 återstår att se. Men den kommer knappast att se ut som idag eller ens som vi föreställer oss den i framtiden.

Bägge böckerna är utgivna på det egna förlaget Royal förlag i en blygsam upplaga under 800 exemplar per bok. Så vill man få tag i en bok så bör nog man passa på innan de blir slutsålda. Det är böcker som absolut är värda att äga och utgör en viktig pusselbit i en ännu fragmentarisk historieskrivning om den svenska datorkonsten historia.

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder
Mediation i Tibet. Bild: Guido Zeccola

Asiens helande inverkan

Varför har discipliner från Asien en botande (helande) inverkan på oss?

Av: Nina Michael | Gästkrönikör | 07 juli, 2015

Malin Bergman Gardskär

Det är inte svenska folket det är synd om

Människor runt om i världen tvingas fly från sina hem, liv och familjer i hopp om att finna en trygghet bortanför sin egen landsgräns. Vi borde vara tacksamma över det ...

Av: Malin Bergman Gardskär | Gästkrönikör | 17 augusti, 2015

Nu står chefen på scenen

Roger Westberg. Foto: Erika HesselgrenSom sextonåring avslutade han sin första karriär, då som filmare. I dagarna står han på Boulevardteaterns scen och river av 40 roller på en dryg timme ...

Av: Erika Hesselgren | Scenkonstens porträtt | 22 oktober, 2008

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 2

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 02 juli, 2013

Några Dikter av Sven André

Resenärerna   Klockan halv fem i begynnelsen det gröna språket - fågelsången som en flock andhämtande osagdheter i den uppdämda morgontimmen talande till oss dessa spräckta ansatser:

Av: Sven André | Utopiska geografier | 17 maj, 2010

Now is the Time, Art and Theory in the 21st Century

Konsten är alltid, i sitt ständiga försök att förstå och förklara, hylla eller kritisera, på ett eller annat sätt en produkt av sin samtid. Därför måste man för att förstå ...

Av: Ida Thunström | Kulturreportage | 18 december, 2009

Stefan Alldén

(Sur)realistiska sagor

En vacker blomma blev en gång planterad på en äng. En människa som höll av den så. Fler och fler kom och betraktade och beundrade. Med tiden blev den bara ...

Av: Stefan Alldén | Gästkrönikör | 27 december, 2015

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.