Hans-Evert Renérius

En ny dikt av Hans-Evert Renérius

En ny dikt av Hans-Evert Renérius

Av: Hans-Evert Renérius | 05 december, 2017
Utopiska geografier

Mikroprosa av calle flognman

molnen tätnar talar med läpplös rörelse skiftande färger. sjunker.

Av: Calle Flognman | 18 maj, 2016
Utopiska geografier

Karen Blixen i Afrika

Jolo (den legendariske reportern Jan Olof Olsson) som beundrade allt danskt och kände sig hemma både i ”Kungens Köpenhamn” och i ”Fritt Nyhavn” hävdade att man i Danmark inte är ...

Av: Ivo Holmqvist | 21 april, 2013
Litteraturens porträtt

Pippar fröken mycket?!

Det är en tid som jag tror de flesta av oss minns, och många minns den nog mycket väl. Jag gör då det definitivt. Då när barndomens och oskuldens tid ...

Av: Crister Enander | 07 juni, 2011
Crister Enander

Sigge Stark, 1955. Foto: Wikipedia

Litteratur: Yvonne Leffler - Sigge Stark : Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare



Folkkär, men inte erkänd som författare

Sigge Stark (1896–1964) hette egentligen Signe Petersén, som gift Björnberg, hon var en författare, som älskades av läsarna och sålde i enorma upplagor. Det var bara Vilhelm Moberg, som kunde konkurrera med henne, hon var enormt produktiv, skrev 115 romaner och mer än 500 korta berättelser, en helt osannolik produktivitet. Under tre decennier toppade hon försäljningen. 
Sigge Stark hyllar det gamla, goda livet på landet, hon tycker inte om storstaden och hon tycker inte om folk från staden.
Yvonne Leffler
Sigge Stark : Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare
ISBN: 9789188348623
Förlag: LIR.skrifter, Göteborgs Universitet



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Sigge Stark, 1955. Foto: Wikipedia

Sigge Stark, 1955. Foto: Wikipedia

Det fanns en hake, minst, kritikerna hatade Sigge Stark och beskrev hennes böcker som skadliga. De hårdaste kritikerna var de, som inte läst hennes böcker. De gjorde, som oftast, uttalanden och utsagor, som var dåligt underbyggda, slappa och svepande. Det retade också många att hon skrev så mycket om kärlek och erotik. Dessutom, bara att sälja mycket under lång tid, utgör en grogrund för kritik.

Det är en romantiserande bild, där inte sällan kvinnan är i händelsernas centrum.

Sigge Stark valde gärna att berätta om livet på landsbygden; på bondgården med en kärna av familj, djur och lantlivets sysslor. Det var hårt arbete, det var kärlek och det hela var kryddat med äventyr. Det är en romantiserande bild, där inte sällan kvinnan är i händelsernas centrum. Sigge Stark hyllar det gamla, goda livet på landet, hon tycker inte om storstaden och hon tycker inte om folk från staden. Det märks att Sigge Stark har en stor kärlek till människorna och djuren, hennes naturskildringar är ofta målande och rika.

Detta med kärlek och erotik är ofta krav, som kommer från förlagen, hon är beroende av pengar och hon tillgodoser deras önskemål. Pengar är för henne en ständig bristvara, det går åt en hel del på bisysslorna med travhästar och hundar, men allmänt sett rinner pengarna mellan fingrarna. Vid akuta lägen får hon isolera sig i ett torp, utanför Torsby, leva på kokt potatis och kaffe och på kort tid skriva en ny roman. Det går, men det förbättrar inte hennes ekonomiska situation, hon dör med stora skulder och utblottad, 1964.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Yvonne Leffler, som är professor i litteraturvetenskap, visar i sina inträngande strukturanalyser av Sigge Starks romaner och noveller, att hon har något väsentligt att berätta om sin tid, om frågor som är aktuella, om rådande värderingar och strömningar och tendenser i samhället. Vårt land är inne i en stor förändringsfas och det sker stora rörelser från landsbygd till stad. Det finns stora förtjänster att upptäcka i Sigges Starks författarskap, som på ett oförtjänt sätt viftas bort som låghaltig skräplitteratur - särskilt av de, som inte läst böckerna.

Bo Bjelvehammar

Ur arkivet

view_module reorder

Sorgligt, spökligt, spännande och lite vasst

Min nya psykiater har i tvenne dagar läxat upp mig med e-mails, fem stycken, med dåliga simpla råd om hur jag skall skriva roman, tar ton, är väl inte hans ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 19 maj, 2011

Amerikansk påsk med Strindberg

Det finns ett vackert foto på Harriet Bosse, Strindbergs tredje hustru, klädd i en sedesamt högkragad sammetsklänning och med blicken blygt nedslagen. Hon håller framför sig en pingstlilja. Bilden är ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 30 mars, 2013

Pippar fröken mycket?!

Det är en tid som jag tror de flesta av oss minns, och många minns den nog mycket väl. Jag gör då det definitivt. Då när barndomens och oskuldens tid ...

Av: Crister Enander | Crister Enander | 07 juni, 2011

Hans-Evert Renérius. Foto: Curt Dahlin

Det var en gång en tidning....

En gång i tiden arbetade jag på Göteborgs Handels- och sjöfarts- tidning. Det var en tidning med ansvar och säker nyhetsförmedling.

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 28 april, 2015

Universum

Då Oden mötte Mefistofeles

Jag upplever i den norröna mytologin en enorm melankoli. Den norröna mytologin är ett drama, en pågående kris, en gudomlig tragedi. För gudarna är otillräckliga, men det är inte bara ...

Av: Eirik Storesund | Agora - filosofiska essäer | 07 oktober, 2015

Musiken som ett flätverk av olika språk. En intervju med Ivo Nilsson

Ivo Nilsson är kompositör och aktuell med verket Klätterbaronens sångbok (recenserad 11/9) som spelas på Medelhavsmuseet av och med ALICE scenkonstkollektiv och ljud, i vilket Ivo är medlem. Dagen efter ...

Av: Hedvig Ljungar | Musikens porträtt | 12 september, 2014

Nuets tyranni: Virtual reality-filmens sublima rumslighet och samtidens närvarande frånvaro

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Kristian Petrov | Essäer om film | 04 augusti, 2013

Vad är ett Riksmuseum mot Yttrandefrihet?

Den svenska frimärksutgivningen 2016 är fylld med diverse försumbarheter. Det enda jubileumsfrimärket är tillägnat 100-årsminnet av Naturhistoriska riksmuséet, men det allt överskuggande jubiléet som borde ha firats med frimärken är ...

Av: Bertil Falk | Gästkrönikör | 04 juli, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.